Energiklass för villor - Vad det är och Hur det räknas ut

2023-07-24

Energiklass för ditt hus - vad är det, vart hittar man det och hur räknas det ut? Frågorna är många, speciellt då sättet att räkna ut energiklassen har ändrats flera gånger genom åren. Läs vidare för att lära dig allt om energiklass för hus. Energiklassen på huset är något som många har fått upp ögonen för med höga energipriser, klimatomställningen och kommande regler kring vad för energiklass ett hus får ha.

Vill du förbättra energiklassen på ditt hus? Prata med ett energiproffs på Dryft så hjälper vi dig hela vägen från rådgivning till energirenovering och förbättrad energiklass.

Från energiförbrukning till primärenergital och slutligen till energiklass

Hur man räknar ut husets energiklass bestäms av Boverket. Det görs genom att räkna ut husets energiförbrukning, som beror på husets energiprestanda, som är hur mycket energi som behöver levereras till huset vid normal användning under ett normalår. Därefter beräknas primärenergitalet som baseras på energianvändningen men som också tar i beaktning vad källan till energin är och vart huset ligger i vårt avlånga land. Från primärenergitalet kan sedan energiklassen beräknas. Läs vidare för en genomgång av varje steg i att beräkna energiklass för hus. 

Husets energiklass hittas i energideklarationen

Sedan 2006 finns det en lag i Sverige att byggnader skall ha en energideklaration utförd av certifierade energiexperter. För redan byggda småhus ska energideklaration göras när huset säljs och för nybyggen är det en del av underlaget för bygglovet. I energideklarationen står bland annat husets energiklass.

Sättet att beräkna energiprestandan och energiklass, som också kallas energimärkning, har ändrats flera gånger vilket gjort det svårare att jämföra hus med nya och gamla energideklarationer. År 2019 gjordes dock en större förändring som är det sätt som nu används för att beräkna energiklass för hus, och är det som är beskrivet på denna sida. Tidigare sätt att beräkna energiklasser och hur de förhåller sig till det nya sättet att beräkna energiklass kan läsas om på Boverkets hemsida om energideklaration.

Sättet hur energiklass för hus beräknas förväntas förändras igen när EU-regelverket EPBD börjar gälla. EPBD har som syfte att harmonisera hur energiklass för hus räknas i hela Europa så det blir lättare att jämföra hus och skapa rätt styrning, med både regler och incitament, för energiomställningen av småhus över Europa. Vi har skrivit två artiklar som går djupare på energiomställningen för småhus och EU-reglerna: Utmaningar & möjligheter i energirenovering av svenska småhus och Fit for 55 & EPBD: EU-direktivet som kommer påverka hushållen, banker och bostadsmarknaden.

Husets energianvändning - mängden energi levererad till huset

Husets energianvändning har som syfte att visa hur mycket energi som behövs för att ha huset fungerande med värme, kyla och fastighetsel. Däremot får egenproducerad energi genom till exempel solceller eller värmepump räknas av om energin används för de syftena. Det är därmed den energi som levereras från annat håll till huset som är det som är husets energianvändning och är därför inte nödvändigtvis samma som mängden energi som behövs för huset.

Värme, kyla och fastighetsel är det som är husets energianvändning

Husets energianvändning är hur mycket energi som behövs skickas till huset för att värma upp huset, skapa varmt vatten, kyla huset och för fastighetsel.

Hushållsel räknas inte med i husets energianvändning

Hushållsel räknas inte med i husets energianvändning. Hushållsenergi är den energi som används för hushållsaktiviteter i huset, till exempel diskmaskin, tvättmaskin, spis, kylskåp, frys och andra apparater. Även energi som används för belysning, datorer, TV och annan elektronik i hemmet räknas som hushållsenergi. Hushållselen brukar vara ca 5000 kWh/år för en villa.

Laddning av elbil och spabad räknas inte med i huset energianvändning

Laddning av elbil och spabad som på senare år blivit populärt och är stora energislukare räknas in i hushållsel och därmed tas inte med i beräkningen av husets energianvändning i syfte att beräkna energiklass.

Viss del av el producerad av solceller får räknas med

Om byggnaden har solceller behövs inte lika mycket energi levereras till byggnaden från andra källor för att klara husets energianvändning. Därmed är det den energi som solceller producerar som används för de saker som är inkluderade i definitionen av husets energianvändning som får räknas av. Elen från solcellerna som säljs till elnätet får därmed inte räknas med. Då solceller producerar mest el under delar av året när uppvärmning inte behövs lika mycket så är det begränsat hur mycket av elen från solceller som räknas med.

Även värmepumpar kan ses som egenproducerad energi

Även med värmepump kan man säga att man har egenproducerad energi, men som till skillnad från solceller alltid används för husets uppvärmning, varmvatten eller kyla. Om huset har direktverkande el, som därmed har COP-värde 1, är levererad energi lika som den energi som behövs för att för att värma huset och varmvatten. Men om en effektiv värmepump, som därmed har ett högre COP-värde, används behövs mindre energi levereras till huset för att uppnå den mängd värmeenergi som behövs för att hålla huset varmt. Med en värmepump blir då mängden energi som levereras till huset lägre än den mängd energi som behövs för att värme, kyla och varmvatten. Det är den levererade energin till huset för att driva värmepumpen som inkluderas i beräkningen av husets energianvändning.

Få fram husets energianvändning genom mätning eller beräkning

För att veta husets energianvändning kan det tas fram antingen genom att mäta faktisk förbrukning eller teoretiskt beräkna vad det borde vara givet husets byggtekniska egenskaper. Mätning är det som ska göras om det är möjligt, men när det till exempel ska byggas nytt eller göras stora energirenoveringar behöver förväntad energianvändning beräknas i förväg istället.

Mätning av husets energianvändning

Mätning av husets energianvändning är det sätt som bör göras om det är möjligt. För att kunna mäta räcker det inte med att bara kolla på totala energiförbrukningen då hushållsel inte ska räknas med i husets energianvändning. Om flera olika energikällor används behöver de också kunna mätas separat då de kommer påverka beräkningen av primärenergitalet som vi går igenom längre ner på denna sida.

För att göra den mätta energianvändningen jämförbar över hur det presterar under flera år och hur det är jämfört med andra levnadssätt behöver några justeringar göras. Husets energianvändning som ska användas som grund i beräkningen av primärenergitalet ska vara den energiförbrukning som det skulle vara ett år med normalt klimat, så kallat normalår, och med normal användning, så kallat normalt brukande.

Justera husets energianvändning för att motsvara ett normalår

Att justera till att energiförbrukning ska motsvara ett normalår betyder att om det var ett varmt år när energiförbrukningen mättes behöver energin för till exempel värme skalas upp för att motsvara kallare den temperaturen utomhus under ett normalår, och tvärtom när mätning görs ett onormalt kallt år.

Justera husets energianvändning för att motsvara normal användning

Justering för att motsvara normal användning behöver göras om huset har använts på ett sätt som avviker från definitionen på normal användning. Det kan vara till exempel om man har varmare eller kallare inomhus än 21 grader, eller om mer eller mindre varmvatten används än vad som anses vara normal användning. För varmvatten används ofta schablonvärden för förbrukningen så inte energianvändningen för varmvatten ska påverkas av levnadssätt.

Teoretisk beräkning av husets energianvändning

Om beräkningen av husets energianvändning görs i syfte att veta vad en kommande energirenovering förväntas leda till eller att det ska byggas ett nytt hus går det såklart inte att mäta i ett hus som ännu inte finns. Då behöver istället husets energianvändning beräknas teoretiskt.

Beräkning av husets energianvändning görs genom att i beräkningsprogram modellera husets storlek och egenskaper, till exempel hur mycket isolering huset har, hur energieffektiva fönster huset har, vilket typ av värmesystem och ventilation huset har och så vidare. Även det yttre modelleras genom att låta huset vara i ett klimat som representerar den geografi det står, eller planeras att stå om det ännu inte är byggt. Det ger bland annat utomhustemperatur och solinstrålning som är ett normalår. Det antas också att huset används enligt normal användning som beskrevs ovan.

Om detta görs rätt så är den teoretiska beräkningen av husets energianvändning en bra uppskattning av husets faktiska energianvändning. Men det är viktigt att komma ihåg att avvikelser mot verkligheten kan förekomma då det är avancerat att modellera husets egenskaper helt efter verkligheten. Även hur huset används, jämfört med beräknade normal användning, samt hur klimatet är jämfört med ett normalår påverkar mycket.

Regler för hur beräkningar av energianvändningen ska göras och justering för normalt brukande samt normalår finns på Boverket.

Skillnaden på energianvändning och primärenergital

Husets energianvändning visar den faktiska energin som behöver skickas till huset. Det är ett bra sätt för att veta hur mycket energi huset behöver och därmed vilken elräkning man kan förvänta sig vid normal användning av huset, men det är däremot inte ett bra mått för att jämföra hur bra huset är sett till Boverkets regler på energiprestanda eller energiklass. Därför behöver husets energianvändning räknas om till husets primärenergital för att räkna ut husets energiklass.

Vad är primärenergital?

Primärenergital för hus är ett mått som används för att kunna jämföra hus över hela landet, samt också ta in aspekten av hur effektiv och miljövänlig källan till energin är. Primärenergi är därmed den totala energimängd som går åt för att skapa energin som huset förbrukar, hela vägen från utvinning till levererad energi.

Räkna om energianvändning till primärenergital

För att göra om huset energianvändning till primärenergital behöver justeringar görs för klimatet där huset står, hur klimatet när husets energianvändning mäts förhåller sig till ett normalt år, hur husets användning jämförs med normal användning och vilken källa energin kommer från.

Det har ovan beskrivits hur energianvändning normaliseras utefter ett normalår sett till klimat och för normal användning av huset. Om den justeringen gjordes på energianvändningen för att göra det lättare att förstå snitt-energianvändning över tid för huset så är det redan justerat och behöver inte göras igen för primärenergitalet. Däremot behöver det tas i beaktning vart huset står i Sverige, för att göra det jämförbart mellan olika geografier, samt att ta i beakning vilken typ av energikälla som används.

Primärenergital utrycks i kWh/m2. Det betyder hur mycket energi, justerat så det blir primärenergi, som huset använder per kvadratmeter uppvärmd yta. Antal kvadratmeter som används i denna beräkning kallas också för A-temp. A-temp är antal kvadratmeter innanför ytterväggarna, exklusive garage, som är uppvärmda till minst 10 grader.

Justera husets energianvändning beroende på geografi

För att göra hus på olika delar av Sverige jämförbara sett till dess energiprestanda behöver justering göras. Hus i södra Sverige är i ett milt klimat medan hus i norra Sverige är i ett kallt klimat. Skulle ett hus från söder flyttas till norra Sverige skulle det huset såklart behöva mycket mer energi för att hållas varmt. Därför straffas hus i södra Sverige medan hus i norra Sverige får handikapp. Det görs genom att energianvändningen för hus i södra Sverige delas med en geografisk justeringsfaktor som är lägre än 1 (dvs räknar upp energianvändningen), och motsvarande för hus i norra Sverige där geografiskajusteringsfaktorn över 1 (dvs räknar ner energianvändningen).

Till exempel är geografisk justeringsfaktor för hus i Kiruna hela 1,9 medan hus i Malmö bara är 0,8 och hus i Stockholm justeras inget då den har en geografisk justeringsfaktor på 1. Hela listan på geografisk justeringsfaktor per kommun hittas i en tabell i Boverkets byggregler i kapitel 9.2.

Primärenergital påverkas av energikälla

Energi kan komma till huset på olika sätt, till exempel genom el, fjärrvärme, olja eller biobränsle. Det spelar ingen roll hur energin kommer till byggnaden när vi pratar om byggnadens energianvändning. Men det blir viktigt när vi ska räkna ut hur mycket primärenergi som används.

Inte all energi är lika sett till effektivitet i produktion och miljöpåverkan. Olika energikällor viktas därför olika när primärenergitalet ska beräknas. Om energin kommer från el, gas eller olja räknas det upp med en faktor på 1,8 medan det med fjärrvärme räknas ner med en faktor på 0,7. Detta beror på att elgenerering eller eldning av olja ofta innebär mycket energiförlust medan fjärrvärme har mindre energiförluster och skapas av eldning av biomaterial.

Eldning med till exempel ved faller under kategorin “fasta, flytande och gasformiga biobränslen” och har bara en faktor på 0,6 vilket gör det till den energikällan/energibäraren med lägst viktningsfaktor.

Primärenergitalet tar därmed i beaktning inte bara husets energianvändning utan även energi som gått åt vid produktion, transport och leverans av energin till huset. Det spelar ingen roll i beräkningen av primärenergital om till exempel elen har producerats på ett grönt och hållbart sätt eller inte.

Värmepump ger oftast lägre primärenergital, och därmed bättre energiklass, än fjärrvärme

Det kan från viktning av energikällor se ut som att det är bättre för primärenergitalet att ha fjärrvärme än värmepump som drivs av el. Men det är viktigt att komma ihåg att det är den levererade energin till huset som är energiförbrukningen som används för att räkna ut primärenergitalet.

Med till exempel en värmepump används fortfarande fortfarande el för att driva den, vars elförbrukning multipliceras med 1,8. Men då värmepumpen har ett högt COP-värde skapar den mer värmeenergi än el som går åt för att driva den. Det gör att husets energibehov för värme uppnås med en mycket lägre energiförbrukning. Till exempel blir primärenergitalet för uppvärmning med fjärrvärme (faktor 0,7) och värmepump med el (faktor 1,8) densamma om värmepumpen har en COP-värde på 2,6 (=1,8/0,7). Värmepumpar har oftast ett COP-värde över 2,6 vilket gör att uppvärmning med en effektiv värmepump ger ett lägre primärenergital än fjärrvärme.
 

Primärenergital översätts till energiklass

För att göra det lättare att kategorisera Sveriges småhus (villor och radhus) översätts primärenergitalet till energiklasser. Det finns sju energiklasser och de går från A till G, där A är den bästa energiklassen. Nybyggda hus måste ha minst energiklass C för att få byggas. Det kan liknas vid energiklass för hushållsapparater och TV-apparater. Energiklassen för hus visas i husets energideklaration tillsammans med också annan information såsom energianvändning, primärenergital, typ av värmesystem, antal kvm uppvärmd yta osv.

Högsta tillåtna primärenergital som nybyggda småhus får ha är 90 kWh/m2 för hus över 130 m2, 95 kWh/m2 för hus mellan 90-130 m2, 100 kWh/m2 för hus under 50 m2 och för mindre hus än så finns det inga krav.

De flesta villor är över 130 m2, så vi utgår från det i tabellerna nedan. Tabellen visar vilken energiklass hus har beroende på dess energiprimärtal i kWh/m2. Nybyggda hus ska därmed ha max 90 kWh/m2. Det motsvarar energiklass C. Alla hus som har sämre energiklass än C har därmed för dålig energiklass sett till dagens regler och byggstandard.

Utöver det finns regler på att huset ska ha ett u-värde (som är mått på hur välisolerat huset är) som är max 0,3.

Räkna ut energiförbrukning från energiklass

I räkneexemplen nedan utgår vi från ett hus som är 150 kvadratmeter och har el som värmekälla. Med el som värmekälla kan det därmed vara till exempel direktverkande el, vattenburen el eller en värmepump (som går på el) som används.

Hur mycket el som behövs för att värma upp huset är mer med direktverkande el och mindre med värmepump, där det är svårt att nå de bättre energiklasserna utan ett effektivt uppvärmningssystem. Men oavsett direktverkande el eller värmepump så används el och har då energifaktorn 1,8 för att göra om energiförbrukning av levererad el till huset till primärenergital som är det som energiklass baseras på.

I dessa räkneexempel räknar vi baklänges från primärenergital per energiklass till energiförbrukning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Utöver det antas det att hushållselen som inte är med i primärenergitalet, men såklart med i elräknignen, är 5000 kWh/år.

För att räkna ut energiförbrukningen från primärenergitalet räknar vi baklänges genom att dela med energifaktorn 1,8 för el. Om huset hade varit uppvärmt med fjärrvärme så hade man istället delat med dess energifaktor som är 0,7. För att justera tillbaka den geografiska faktorn multiplicerar man den med primärenergitalet. Det gör att hus med samma energiklass får högre energiförbrukning i norra Sverige än hus i södra Sverige.

Energiklass A - Hus med extremt låg energiförbrukning

Hus med energiklass A har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på under 45 kWh/m2, vilket är under 50% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Hus med energiklass A kallas ofta passivhus och är de hus som ger högst rabatt på räntan för gröna bolån.

Hus med energiklass A är sällsynta i Sverige då bara ca 42 000, eller 2%, av Sveriges 2,1 miljoner småhus har energiklass A.

För att ha ett hus med energiklass A behövs oftast tjock isolering, energieffektiva fönster, FTX-ventilation, effektivt uppvärmningssystem och ett genomgående tänk för energieffektivitet genom hela konstruktionen av huset. Ofta behövs bara ett mycket litet värmesystem då huset är så bra på att bevara värmen i huset.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass A
 

Ett hus med energiklass A som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm ska ha under 3750 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass A i Stockholm en total energiförbrukning på under 8750 kWh/år. För hus med energiklass A i Malmö är motsvarande 8000 kWh/år och i Kiruna 12125 kWh/år.

Energiklass B - Hus med mycket låg energiförbrukning

Hus med energiklass B har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på mellan 45 och 68 kWh/m2, vilket är mellan 50 och 75% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Hus med energiklass B behöver mer energi än hus med energiklass A, men ses ändå som mycket energieffektiva. Ofta ges samma ränterabatt på gröna bolån för hus med energiklass B som de med energiklass A.

I Sverige finns det ca 250 000 småhus med energiklass B, vilket motsvara 12% av alla småhus i Sverige.

Likt för hus med energiklass A brukar även hus med energiklass B behöva ha mycket mycket isolering, energieffektiva fönster och ventilation samt bra värmesystem för att nå energiklass B.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass B

Ett hus med energiklass B som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm får ha mellan 3750 - 5625 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass B i Stockholm en total energiförbrukning mellan 8750 - 10625 kWh/år. För hus med energiklass B i Malmö är motsvarande energiförbrukning mellan 8000 - 9500 kWh/år och i Kiruna mellan 12125 - 15688 kWh/år.

Energiklass C - Högsta tillåtna energiklass för nybygge

Hus med energiklass C har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på mellan 69 och 90 kWh/m2, vilket är mellan 76 och 100% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Med andra ord, ett nybyggt småhus får max ha ett primärenergital på 90 kWh/m2 och har då energiklass C.

I Sverige finns det ca 440 000 småhus med energiklass C, vilket motsvarar 21% av alla småhus i Sverige. Det gör det till den näst vanligaste energiklassen, efter energiklass D som är vanligast och energiklass E som är tredje vanligast.

Kraven på energieffektivitet leder till att även hus med energiklass C har en bra energieffektivitet. Även om reglerna med åren har blivit hårdare och hårdare, vilket väntas fortsätta och i framtiden kommer troligen nybyggda hus behöva ha bättre energieffektivitet är primärenergital 90 kWh/m2. Hus med energiklass C får av vissa banker en liten ränterabatt på gröna bolån.
 

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass C

Ett hus med energiklass C som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm får ha mellan 5626 - 7500 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass C i Stockholm en total energiförbrukning mellan 10626 - 12500 kWh/år. För hus med energiklass C i Malmö är motsvarande energiförbrukning mellan 9501 - 11000 kWh/år och i Kiruna mellan 15689 - 19250 kWh/år.

Energiklass D - Vanligaste energiklassen för småhus i Sverige

Hus med energiklass D har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på mellan 91 och 122 kWh/m2, vilket är mellan 101 och 135% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Med andra ord, ett hus med energiklass D skulle inte få byggas med dagens byggregler då det inte har tillräckligt bra energieffektivitet.

Hus med energiklass D är den vanligaste energiklassen av småhus i Sverige. Det finns ca 530 000 småhus med energiklass D, vilket motsvarar 25% av alla småhus i Sverige.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass D

Ett hus med energiklass D som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm får ha mellan 7501 - 10125 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass D i Stockholm en total energiförbrukning mellan 12501 - 15125 kWh/år. För hus med energiklass D i Malmö är motsvarande energiförbrukning mellan 11001 - 13100 kWh/år och i Kiruna mellan 19251 - 24238 kWh/år.

Energiklass E - Vanlig energiklass och mycket hög energiförbrukning

Hus med energiklass E har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på mellan 123 och 162 kWh/m2, vilket är mellan 136 och 180% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Ett hus med energiklass E kan därför ses som dålig energiklass då energiförbrukningen kan vara rejält mycket högre än för energiklass C som är kraven på nyproduktion.

Hus med energiklass E är den tredje vanligaste energiklassen av småhus i Sverige. Det finns ca 400 000 småhus med energiklass E, vilket motsvarar 19% av alla småhus i Sverige.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass E

Ett hus med energiklass E som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm får ha mellan 10126 - 13500 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass E i Stockholm en total energiförbrukning mellan 15126 - 18500 kWh/år. För hus med energiklass E i Malmö är motsvarande energiförbrukning mellan 13101 - 15800 kWh/år och i Kiruna mellan 24239 - 30650 kWh/år.

Energiklass F - Hus med mycket hög energiförbrukning

Hus med energiklass F har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på mellan 163 och 212 kWh/m2, vilket är mellan 181 och 235% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Ett hus med energiklass F har mycket hög energiförbrukning då det motsvarar ungefär dubbelt så hög energiförbrukning jämfört med energiklass C som är kraven på nyproduktion.

I Sverige finns det ca 250 000 småhus med energiklass F, vilket motsvarar 12% av alla småhus i Sverige, vilket är ungefär lika många som i energiklass B.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass F

Ett hus med energiklass F som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm får ha mellan 13501 - 17625 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass F i Stockholm en total energiförbrukning mellan 18501 - 22625 kWh/år. För hus med energiklass F i Malmö är motsvarande energiförbrukning mellan 15801 - 19100 kWh/år och i Kiruna mellan 30651 - 38488 kWh/år.

Energiklass G - Hus med extremt hög energiförbrukning

Hus med energiklass G har en energiförbrukning, sett till primärenergital, på över 212 kWh/m2, vilket är över 235% av högsta tillåtna energiförbrukningen för ett nybyggt småhus. Ett hus med energiklass G är de hus med absolut sämst energiförbrukning och är den energiklass där alla hus som har en sämre energiklass än energiklass F samlas, vilket betyder att de i princip kan vara hur dåliga som helst sett till energiförbrukning.

I Sverige finns det ca 190 000 småhus med energiklass G, vilket motsvarar 9% av alla småhus i Sverige. Tillsammans med de hus i näst sämsta energiklass, energiklass F, är därmed var femte hus i Sverige i energiklass F eller G.

Räkneexempel av energiförbrukning för hus med energiklass G

Ett hus med energiklass G som är 150 kvadratmeter, värms med el (eller värmepump som går på el) och ligger i Stockholm har över 17625 kWh/år energianvändning för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel. Tillsammans med normala 5000 kWh/år för hushållsel har hus med energiklass G i Stockholm en total energiförbrukning på över 22625 kWh/år. För hus med energiklass G i Malmö är motsvarande 19100 kWh/år och i Kiruna 38488 kWh/år.
 

Förbättra energiklass för villan genom energirenovering

Intresset för att förbättra sitt hus energieffektivitet, och därmed energiklass, ökar snabbt med höga elpriser, ökad medvetenhet om viktigt energieffektiva småhus är förhindra klimatförändringar, hårdare regler kring hur energieffektiva hus måste vara samt större prisskillnad på bostadsmarknaden på energieffektiva och icke-energieffektiva hus. Att förbättra energieffektiviteten genom renovering kallas energirenovering.

Bidrag och stöd för att förbättra energiklass på hus

Det finns flera stöd och bidrag för att göra hus mer energieffektiva och därmed också förbättra dess energiklass. ROT-avdrag kan användas för att få avdrag för arbetskostnaden på energieffektivisering i huset och Grön teknik avdraget ger avdrag för både arbete och material för laddbox, solceller och batterier. Utöver det har det kommit ett nytt bidrag som ger avdrag på materialkostnaden för att energieffektivisera hus genom att uppgradera värmesystemet och tilläggsisolera. Alla dessa bidrag kan kombineras och ger tillsammans ett bra stöd i att energieffektivisera huset och förbättra energiklassen.

Vanliga åtgärder för att förbättra husets energiklass

Beroende på när huset är byggt finns det olika mycket, och olika saker, som passar att göra. Generellt är det bäst att börja med att uppgradera husets klimatskal och ventilation då det påverkar hur stort värmesystem som behövs, för att sedan förbättra värmesystemet. Därefter kan huset uppgraderas med smart styrning, solceller och batterier för att göra det ännu mer energieffektivt.

1. Uppgradera klimatskal för bättre energiklass

Äldre hus med dålig energiklass och hus med bra energiklass kan jämföras som att ha kaffe i en pappmugg eller en termos, till och med ibland en pappmugg med hål. För att kunna dimensionera värmesystem och andra uppgraderingar rätt är det därför viktigt att först förbättra husets klimatskal. Helt enkelt att göra huset som liknar en otät pappmugg till en termos.

I klimatskalet inkluderas allt som är mellan inomhus och utomhus, det vill säga isolering i ytterväggar, isolering i tak, isolering på vind och husgrund samt husets fönster och ytterdörrar. Tilläggsisolering av huset samt byte till energieffektiva fönster och ytterdörrar kommer göra huset mycket mer energieffektivt och ta det mot bättre energiklasser. Även mindre ingrepp såsom att täta fönster och ytterdörrar samt sätta på en extra ruta på fönster kan ge bra effekt.

2. Ventilation är viktigt för både energiklass och inomhusklimat

När klimatskalet på huset är tätt och isolerat, och därmed inte släpper ut värme där man inte vill, så är det dags att förbättra energieffektiviteten där man med flit släpper ut energi - det vill säga ventilationen i huset.

Äldre hus har ofta självdragsventilation vilket betyder att kall luft kommer in genom till exempel tilluftsventiler i fönster och varm luft åker ut genom skorsten eller frånluftsdon. Att få in kall luft och släppa ut varm luft är inte energieffektivt och att uppgradera ventilationen kan därför spara mycket energi och förbättra energiklassen på huset.

Med självdragsventilation är det ofta att huset inte har ett luftombyte som är tillräckligt bra enligt Boverkets riktlinjer. Det gör att inte så mycket varm luft släpps ut, men däremot att inomhusklimatet är dåligt. Det gör att när ventilationen uppgraderas till energieffektiv ventilation, såsom FTX-ventilation, bli inomhusklimatet bra men inga energibesparingar uppnås. Helt enkelt har en icke-existerande ventilation bytts ut till en energieffektiv ventilation som ger ett mycket bra inomhusklimat samtidigt som energi inte slösas som vid fungerande självdragsventilation.

Då energiklass ska beräknas vid normalt brukande av huset så är det vid rekommenderade luftomsättning som energiförbrukning ska beräknas. Om huset med till exempel självdrag hade klarat att ha en rekommenderad luftomsättning så hade energiförbrukningen varit mycket högre än vad den har med den nuvarande dåliga ventilationen.

Att förbättra ventilationen är därför ett viktigt steg i att ha ett energieffektivt hus, bra energiklass och ett hälsosamt inomhusklimat för de boende.

3. Minska förbrukningen av varmvatten för att minska energiförbrukning

Efter uppvärmning av huset är uppvärmningen av dess varmvatten den största energiförbrukaren. Att minska sin förbrukning av varmvatten ger stora energibesparingar. Men då energiklass beräknas utefter schablon på mängd varmvatten som används vid normalt brukande av huset så ger det inte samma effekt på beräkning av energiklass, Att dra ner faktiska förbrukningen av varmvatten ger dock så klart ändå en mycket positiv effekt på elräkningen och klimatet.

Mest varmvatten i hushållet används vid dusch samt användning av köks- och badrumskranar. Att byta ut dusch och kranarna till snålspolande varianter minskar både förbrukningen av vatten och varmvatten.

4. Ett energieffektivt värmesystem förbättrar husets energiklass

Nu när husets klimatskal, ventilation och varmvattenanvändning är energieffektiv kan man räkna ut hur mycket energi huset behöver för att värmas upp. Då är det dags att uppgradera till ett energieffektivt värmesystem. Äldre hus med de sämsta energiklasserna har oftast direktverkande el eller vattenburen el som uppvärmning. Att värma upp huset på det sättet är mycket oeffektivt och straffas hårt i beräkningen av energiklass.

Att uppgradera värmesystemet till ett mer energieffektivt system, såsom en bergvärmepump eller en luft/vattenvärmepump, gör stor skillnad på hur energieffektivt huset är och därmed vilken energiklass det har. Om huset inte har vattenburen värme behöver huset konverteras från direktverkande el till vattenburen värme för att kunna använda bergvärme eller luft/vattenvärmepump. Även en luft/luftvärmepump hjälper även fast den har nackdelen att inte värmer upp husets varmvatten som vattenburna värmesystem gör.

Med en effektiv värmepump kan mängden el som behövs levereras till huset, som då är den energi som tas i beaktning i beräkningen av energiklass, minskas med 60-80%. Detta då en värmepump har ett högt COP-värde, dvs hur mycket värme som produceras jämfört med hur mycket el som stoppas in, jämfört med uppvärmning med el som bara har 1 som COP-värde.

Kom ihåg att först uppgradera, eller iallafall beräkna efter att det kommer uppgraderas, klimatskalet, ventilation och varmvattenförbrukningen då det annars riskerar att leda till att värmesystemet överdimensioneras och gör det mycket dyrare än nödvändigt.

5. Smart styrning, solceller, batterier för lägre energiklass
 

Med solceller får den energi som används för att minska energianvändningen, sett till definitionen av energianvändning för energiklass, räknas med vid beräkning av energiklass. Den el som produceras och säljs till elnätet eller används för hushållsel får därmed inte räknas med, även om det såklart är positivt för plånboken ändå. Då minst solel produceras under den delen på året när huset använder mest energi för uppvärmning så har inte solceller den stora positiva effekten på energiklass som man kan tro.

Smart styrning är ett bra och billigt sätt att göra huset mer energieffektivt genom att till exempel värma huset på ett optimalt sätt och styra belysning. Det gör också att man får mer insikt i sin förbrukning, både vad som drar el och hur mycket det drar. Insikt i sin elförbrukning brukar göra att man kan minska sin energiförbrukning genom ett mer energieffektivt beteende. Energibesparingen som görs genom till exempel att värmesystemet eller ventilationen blir effektivare påverkar energiklassen.

Smart styrning gör också det lättare att ta vara på skillnader i el-timpriset över dygnet genom att till exempel värma upp huset och ladda elbilen när elen är som billigast. Att använda el när den är billigare minskar inte elförbrukningen och därmed inte energiklassen på huset, men det sparar ändå såklart pengar på elräkningen.

Det kan också bli billigare elräkning då effekttoppar kan undvikas, speciellt med hjälp av lastbalansering. Det förväntas att elbolag i framtiden kommer ta mer betalt för effekttoppar. Smart styrning ökar också bekvämligheten och säkerheten i hemmet, även om bekvämlighet och säkerhet inte har någon effekt på husets energiklass.

Med batterier, speciellt i kombination med smart styrning och solceller, kan energibesparingar som påverkar energiklass lättare göras.

Jämföra energiförbrukning och energiklass mellan olika hus

Då husets energiklass baseras på huset primärenergital så är det nödvändigtvis inte den bästa indikationen på hur energieffektivt huset är för dig som husägare, och därmed inte ett mått på förväntad energi/el-räkning. Däremot är det en indikation på hur energieffektivt huset är för kombinationen av dina och samhällets intressen.

Men även fast primärenergitalet, och därmed energiklass, väger in mer än bara husets direkta energianvändning så är ändå energiklass viktigt för dig som husägare. Ett hus med bra energiklass brukar ha lägre energianvändning än ett med dålig energiklass, kan få billigare bolån (grönt bolån), är ofta mer attraktivt på husmarknaden och troligen kommer kommande regler kring hur energieffektiva hus måste vara baseras på energiklass.

Energiförbrukning är bättre än primärenergitalet för att jämföra hus för dig som husägare

För att jämföra hus sett till hur mycket energi de förbrukar, i syfte att förstå energikostnader, är det bäst att titta på faktisk förbrukning istället för primärenergitalet. Det är dock viktigt att tänka på att faktiskt energiförbrukning påverkas mycket av beteendet hos de boende. Till exempel vilken temperatur det är inomhus samt hur ofta och långa duschar de tar. Därför är den normaliserade energianvändningen, som används som grund för att beräkna primärenergital sett till normalt brukande och normalår av klimat, det som är bäst för att jämföra olika hus.

Om den normaliserade energiförbrukningen inte finns tillgänglig så kan man själv istället, om man har baskunskaper inom energianvändning, tänka hur huset skulle fungera med en annan boende. Till exempel hur skulle huset där en pensionär bor använda energi om det istället bodde samma barnfamilj där som huset man jämför med.

kWh/m2 för det lättare att jämföra hus i olika storlekar

För att jämföra energianvändning mellan hus i olika storlekar hjälper det att dela husets energianvändning med det antal kvadratmeter huset är. Det blir då måttet kWh/m2, vilket är hur mycket energi huset använder per kvadratmeter. Men det är såklart totala förbrukningen som påverkar energikostnaden för husägaren. Så ett stort hus med låg kWh/m2 kan fortfarande ha större energiförbrukning än ett litet hus med högre kWh/m2.

Ofta har större hus lägre kWh/m2 än mindre hus. Det beror på att antalet kvadratmeter yttervägg ökar långsammare än antalet kvadratmeter boyta om ett hus växer. Med andra ord, med ett större hus får man fler kvadratmeter boyta per kvadratmeter väggyta än i ett mindre hus. Då det är husets skal mot det yttre som är där huset släpper ut värme så är det också samma relation för energieffektivitet.

Steg-för-steg guide för att beräkna energiklass för hus

För att räkna ut energiklass för ett hus görs en rad beräkningar för att gå från husets energiförbrukning till primärenergital och slutligen energiklass. Nedan är steg-för-steg för hur energiklass beräknas från husets uppmätta energiförbrukning. Energiklassen kan också beräknas från att teoretiskt beräkna husets energiförbrukning. Det görs då genom liknande steg där husets egenskaper modelleras för att beräkna dess energiförbrukning. En mer detaljerad beskrivning om hur man beräknar energiklass finns i tidigare delar av denna sida.

Utöver guden nedan har Boverket ett räkneexempel för beräkning av energiklass på ett äldre hus med bergvärmepump eller fjärrvärme samt ett räkneexempel för energiklass av ett nybyggt hus med frånluftspump.

1. Utgå från husets energiförbrukning
För att beräkna energiklassen för ditt hus behöver du först veta hur mycket energi det förbrukar för uppvärmning, kylning, varmvatten och fastighetsel. Hushållsel är inte med i beräkning av energiklass.

2. Justera energiförbrukningen för att att motsvara ett normalår
För att det inte ska påverka om det är ett varmt eller kallt år som datan för energiförbrukning är från så ska det justeras för att motsvara vad energiförbrukning hade varit ett normalt år.

3. Justera energiförbrukningen för att att motsvara ett normalår
Justering ska även göras om energiförbrukningen är uppmätt under vad som inte definieras som normal användning av huset. Till exempel om man har haft över 21 grader inomhus ska energiförbrukningen justeras ner, och vice versa.

Nu när husets energiförbrukning har justerats till vad den hade varit under ett normalår och normal användning så kan primärenergitalet beräknas i följande steg. Det görs genom att justera med geografiskfaktor och energifaktor.

4. Justera energiförbrukningen med geografisk faktor
För att jämföra energiprestanda mellan hus i olika delar av Sverige, justeras energianvändningen med en geografisk faktor. Energiförbrukningen för hus i södra Sverige justeras upp, medan hus i norra Sverige justeras nedåt för att göra dess energiprestanda jämförbar som om de hade stått i samma del av Sverige. Geografiska justeringsfaktorer som finns i Boverkets byggregler används för att göra denna anpassning.

5. Justera energiförbrukningen med geografisk faktor
Alla källor till energi ses inte som lika. För att ta beaktning hela energiåtgången från produktion, leverans och användning justeras energiförbrukningen som beräknats genom de tidigare stegen med en energifaktor. Exempelvis ökas energi från el, gas och olja med en faktor på 1,8, medan fjärrvärme minskas med en faktor på 0,7.

Resultatet av dessa fem steg är att husets energi primärenergital har beräknats.

6. Översätt primärenergital till energiklass
 

Primärenergital översätts enligt tabellen tidigare på denna sida till energiklasser, från A till G, där energiklass A är bäst. Nybyggda hus kräver minst energiklass C vilket betyder ett primärenergital på max 90 kWh/m2.