Bergvärme - så fungerar det och varför det är effektiv uppvärmning av ditt hus
Bergvärme, där man borrar för att hämta värme ur berggrunden, blir allt vanligare som värmekälla. Det finns mer än 300 000 bergvärmeanläggningar med bergvärmepump i Sverige, de flesta för uppvärmning av villor. Med en effektiv bergvärmepump kan kostnaden för uppvärmning av huset och dess varmvatten minskas med 75%.
Ett effektivt värmesystem, såsom till exempel bergvärme, är en viktig del av ett energieffektivt hus och för att uppnå en bra energiklass på huset. Men det finns också mycket mer att göra! Behöver du hjälp med bergvärme eller något annat för att få ett energieffektivt hus? Våra energiproffs på Dryft ser fram emot att hjälpa dig!
Hur fungerar bergvärme?
En bergvärmepump hämtar värme från berggrunden genom en borrad brunn i berget, så kallad bergvärmebrunn, energibrunn eller bergvärmehål. Även om bergvärmehål kan vara upp mot 300 m djupa, är den huvudsakliga källan till bergvärmen energi från solen som är lagrad i berget. Temperaturen i berget beror därför främst på klimatet på platsen. I Sverige där det inte finns någon vulkanisk aktivitet, är tillskottet av värme från jordens inre, så kallad geotermisk energi, mycket litet. Det rör sig om 1-2 graders temperaturhöjning per 100 meters ökat djup. Genom solenergin och det lilla tillskottet av geotermiska energi är temperaturen på 100 meters djup cirka 3 °C i nordligaste Sverige och 10 °C längst i syd. I Stockholm är det cirka 7 °C.
Genom berggrundens goda förmåga att lagra värme, är temperaturen redan från cirka 15 meters djup helt utjämnad mellan årstiderna. Det är alltså förhållandevis varmt i berget även vintertid. Även om det rör sig om relativt låga temperaturer finns det en mycket stor värmemängd lagrad i berget som också ständigt fylls på, som man med hjälp av effektiva värmepumpar kan omvandla till högre temperaturer för att värma bostaden och tappvatten.
För att komma åt värmen i berggrunden borras bergvärmehål vanligen mellan 100-250 meter beroende på hur mycket värme huset behöver. I borrhålet installeras en kollektorslang som innehåller en vätska som värms upp av berggrunden. Denna vätska pumpas upp till bergvärmepumpen som med en kompressor koncentrerar värme för att nå högre temperaturer som behövs för att värma upp huset och varmvattnet. Därefter pumpas vätska ner i borrhålet för att värmas upp igen.
Bra förutsättningar för bergvärme för villor i Sverige
Förutom temperaturen i berget, beror det möjliga effektuttaget ur ett bergvärmehål på berggrundens förmåga att leda värme, eftersom värme från berget snabbt måste kunna ”fyllas på” när värmen förs upp i hålet. Vårt vanliga urberg, som främst är granit och gnejs, har förhållandevis hög värmeledningsförmåga, vilket gör att vi allmänt har goda förutsättningar för bergvärme i Sverige. Urberget har också relativt få sprickor, som underlättar borrningen. Det finns några regioner i Sverige, t. ex. i Skåne och på Gotland och Öland, med sedimentär berggrund (där kalksten är vanlig). Här är det svårare att utvinna bergvärme, eftersom bergarterna har förhållandevis låg värmeledningsförmåga och det kan också vara svårt att borra i det porösa berget.
Att installera bergvärme
En bergvärmesystem består av flera delar. Det är förutom borrhålet, utrustning som leder upp värmen från berget, bland annat en så kallad kollektorslang samt värmepumpen inne i huset. Alla delarna måste vara rätt dimensionerade för att bergvärmeanläggningen uthålligt skall kunna producera den värmeenergi huset behöver.
Borrhål för bergvärme borras
Borrdjupet i bergvärmehål är vanligen mellan 100 och 250 m, och hålets diameter oftast mellan 115 och 165 mm. Borrhålets längd avgörs av den energimängd som värmepumpen behöver för att tillgodose husets värmebehov. Effektuttaget i borrhålet är mellan 10 och 50 W per meter beroende på vart i landet man är och bergartens värmeledningsförmåga. I norra Sverige, där det är ett stort värmebehov på vintern och berget är förhållandevis kallt, krävs alltså djupare borrhål.
Om grannen också har bergvärme bör det vara minst 20 m mellan borrhålen så att de inte skall ”konkurrera” om värmen. Om tomten inte räcker till, kan närheten till andra borrhål kompenseras av att hålen lutas ifrån varandra eller borras djupare. För att få ut mer värme kan man ibland behöva borra två borrhål som kopplas samman. Det skall vara minst fyra meter mellan borrhålet och huset för att inte riskera att borrningen skadar huset. Jordlagret på berget där man borrar bör inte vara för tjockt eftersom det medför jordborrning med foderrörsdrivning, som ökar kostnaden.
Det är oftast en bra idé att borra lite djupare hål än vad som krävs för stunden för att säkerställa att det finns tillräckligt mycket energi att hämta från energibrunnen ifall värmebehovet någon gång skulle öka, eller konkurrensen om bergvärmen ökar från energibrunnar i grannskapet.
Kollektorslang för bergvärme
I borrhålet monteras en dubbelvikt kollektorslang som fungerar som en värmeväxlare där värme från berget förs över till en köldbärarvätska, också kallad köldbärare (som är vatten med ett frostskyddsmedel), som cirkulerar i slangen. Det är alltså ett slutet slangsystem där samma köldbärarvätska används hela tiden, vilket minskar underhållet. Under grundvattennivån rinner grundvatten in i borrhålet och ger god värmeöverföring från berget till kollektorslangen. Djupet till grundvattnet får därför inte vara för stort, vilket oftast inte är ett problem.
Bergvärmepump installeras
Från bergvärmehålet leds kollektorslangen in till en bergvärmepump i huset som är ansluten till husets vattenburna värmesystem med vattenelement eller golvvärme. Har huset direktverkande el och inte vattenburen värme, så måste man byta från direktverkande el till vattenburen värme.
Värmepumpen skall ha en effekt som klarar husets energibehov, även när det är som kallast. Med en avancerad kompressor i värmepumpen extraheras en del av värmen i köldbärarvätskan ut, så att den förhållandevis låga temperaturen från berggrunden kan höjs till en temperatur som lämpar sig för att värma huset och varmvattnet.
Eftersom temperaturen på köldbärarvätskan in till värmepumpen inte sänks när det är kallt ute har en bergvärmepump, till skillnad från andra värmepumpar så som luftvärmepumpar, en hög verkningsgrad även på vintern. En bergvärmepump har normalt en så kallad årsvärmefaktor (SCOP-värde) på runt 4, vilket innebär att värmepumpen är så effektiv att värmeenergin från berget ger fyra gånger mer värmeenergi till huset än vad man tillför värmepumpen med elenergi (1 kWh el ger 4 kWh värme). Den nedkylda köldbärarvätskan pumpas tillbaka ner i bergvärmehålet, redo för att värmas upp igen.
Bergvärmesystemet måste vara rätt dimensionerad
När värme tas ut från berget under vintern kyls berget något runt borrhålet. Under sommarhalvåret, då bergvärmen endast värmer upp tappvatten, återladdas berget ”uppifrån” med solvärme och ”underifrån” av lite geotermisk värme. För att värmeuttaget skall vara hållbart, är det viktigt att bergvärmeanläggningen är dimensionerad så att det råder balans mellan värmeuttag och återladdning. Om man tar ut mer energi ur berget än vad som årligen tillförs, kommer bergets temperatur successivt att sänkas och värmepumpens effektivitet försämras.
Vad kostar bergvärme och är det lönsamt?
Kostnaden för att installera bergvärme varierar beroende på hur stort effektuttag som krävs för husets uppvärmningsbehov, som avgör hur djupt borrhålet måste vara och värmepumpens prestanda. Normalt ligger kostnaden för bergvärme i en villa på totalt mellan 150 000 till 200 000 kr, där drygt hälften av kostnaden brukar vara för värmepumpen, en tredjedel för borrningen och resterande för material, bland annat kollektorslangen, och installationsarbetet. Priset på bergvärmepumpen beror bland annat på dess effekt samt funktioner och priset för borrningen av bergvämeborrhålet beror på hur djupt borrhål som borras. Arbetskostnaderna berättigar till ROT-avdrag.
I de flesta fall lönar det sig att installera bergvärme i en villa. Investeringskostnaderna är höga, men det ger å andra sidan väsentligt lägre driftkostnader och livslängden är lång. Man brukar räkna på en livslängd på 15-20 år för bergvärmepumpen, 50 år för kollektorslang och närmast obegränsad för borrhålet. Bergvärmeanläggning är oftast betald på 5-10 år beroende på räntor och elpris. Det är också en investering som höjer värdet på huset.
Det kan också vara klokt att installera en ackumulatortank, som är isolerad tank som håller extra varmvatten som bergvärmepumpen har värmt upp. Då räcker varmvattnet säkert när hela familjen ska duscha, och man kan också med hjälp av smart styrning värma vattnet under den tid på dygnet då elpriset är som lägst.
Normal elförbrukning för villa med bergvärme
Elförbrukningen i en villa varierar med hur det är byggt, teknik som är installerad och beteendet hos de boende. Men en genomsnittsvilla i Sverige har ett energibehov på ca 20 000 kWh för uppvärmning av huset och varmvatten. Om huset har bergvärme med en verkningsgrad på 4 så krävs det därmed bara 5000 kWh el för att producera de 20 000 kWh som behövs. Därmed har elförbrukningen minskats med 75% när en villa byter från direktverkande el till bergvärme för uppvärmning.
Bergvärme kan också kyla – så kallad frikyla
Eftersom bergets temperatur är konstant under året, är berget kallt jämfört med lufttemperaturen under sommaren. Berget närmast brunnen har också kylts något vid värmeuttaget under vintern. En bergvärmeanläggning kan även användas för att kyla huset under sommaren, så kallad komfortkyla, frikyla eller passiv kyla. Precis som det låter på namnet så är det “gratis” kyla från borrhålet och man behöver bara bergvärmepumpen för att pumpa upp kylan till huset. Det finns också modeller på bergvärmepumpar som kan få ut mer kyla genom att köra kompressorn i bergvärmepumpen baklänges och på så sätt koncentrera kylan, så kallad aktiv kyla. Det är därmed motsatsen till hur bergvärmepumpen annars koncentrerar värmen.
Kylan sprids i huset genom att koppla på ett speciellt kylaggregat som till exempel kan vara anslutet till tilluften på husets FTX-ventilation eller en fläktkonvektor som är ett kylaggregat med en fläkt som cirkulerar inomhusluften. På så sätt kyls hemmet med hjälp av bergvärme. När kyla tas ut, värms returvattnet till energibrunnen som tillför ytterligare värme till berget inför vintern. Det är inte rekommenderat att sprida kylt vatten i golvvärme eller vatten-element då kondensen kan bildas där kalla rören möter fuktig inomhusluft och skapar fuktskador. Detta likt det kan bildas kondens på fönster. Det är därför också viktigt att tilluftsrören i ventilationen är isolerade om de används för kylning.
För- och nackdelar med bergvärme
En bergvärmeanläggning har många fördelar:
- Bergvärme är en förnybar energiresurs
- Sveriges berggrund ger goda förutsättningar för bergvärme i större delen av landet
- Bergvärme lämpar sig även för små tomter och syns inte på utsidan av huset
- En bergvärmepump är energieffektiv, den producerar runt fyra gånger mer energi än vad man tillför i el
- Det är driftsäkert, lättskött och kräver lite underhåll
- Kan även användas för att kyla huset på sommaren
Genom kraftigt minskad elförbrukning och lång livslängd, är bergvärme oftast en lönsam investering
På minussidan för bergvärme är den höga investeringskostnaden, men det brukar oftast betala sig redan inom 5-10 genom lägre uppvärmningskostnader. Bergvärme kräver också vattenburen värme i huset. Förutom bergvärme är luft/vattenvärmepump populärt och passar bättre för vissahus. Läs mer här om bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump passar ditt hus bäst.
Vanliga frågor om bergvärme
Vad menas med bergvärme?
Bergvärme innebär att man hämtar värme ur berggrunden med hjälp av en värmepump. Den absoluta huvuddelen av bergvärmen kommer från solens energi som är lagrad i berget, vilket innebär att temperaturen i berget främst beror på klimatet på platsen. Med våra geologiska förhållanden är tillskottet av värme från jordens inre, så kallad geotermisk värme, mycket litet. Värmen i berggrunden är förhållandevis konstant över året så det är effektiv uppvärmning även på vintern. Värmen i berggrunden kan tas tillvara genom att ett bergvärmehål borras där värme kan pumpas upp med en bergvärmepump som värmer huset och varmvattnet.
Vad består ett bergvärmesystem av?
En bergvärmesystem består av ett hål som borras ner i berggrunden, en så kallad energibrunn, ned till 100-250 meters djup, där det finns en slang med en köldbärarvätska som tar upp värme från berget som sedan förs till en värmepump i huset. Det krävs också att det finns ett vattenburet värmesystem i huset.
Hur varmt är det i berget?
Genom solenergin och ett litet tillskottet av geotermiska energi, dvs. värme från jordens inre, är temperaturen på 100 meters djup i berggrunden cirka 3 °C i nordligaste Sverige och 10 °C längst i syd. Det är alltså relativt låga temperaturer, men eftersom det finns en stor värmemängd lagrat i berget som ständigt fylls på, kan man med hjälp av en effektiv värmepump omvandla det till användbara temperaturer i huset.
Vad krävs av tomten för att kunna använda bergvärme?
Berggrunden på de allra flesta ställen i Sverige fungerar mycket bra för utvinning av bergvärme. Eftersom det oftast endast behövs ett borrhål kan tomten vara ganska liten, till skillnad mot ytjordvärme där slangar grävs ned över en stor yta. Det får inte vara allt för djupt ned till grundvattnet, eftersom borrhålet måste ha en lång vattenfylld del, men detta är sällan något problem. Jordlagret på berget bör inte vara för tjockt eftersom det fördyrar borrningen.
Hur mycket kostar bergvärme och är det lönsamt?
Kostnaden för att installera bergvärme varierar beroende på hur stort effektuttag som krävs för husets värmebehov, som påverkar borrdjupet och värmepumpens storlek. Normalt ligger totalkostnaden för en villa på mellan 150 000 - 200 0000 kr. Den initiala kostnaden är alltså hög, men med låga driftskostnader och lång livslängd, är det oftast en lönsam åtgärd som betalar sig redan inom 5-10 år, och det höjer också värdet på huset.
Vad kostar en bergvärmepump?
En Bergvärmepump brukar kosta mellan 70 000 och 120 000 kr för de mer välkända fabrikaten. Skillnaden i pris beror främst på värmepumpens effekt och verkningsgrad (SCOP-värde), samt hur väl den är utrustad med olika tekniska finesser, så som avancerad styrning. Att skaffa bergvärme med bergvärmepump, borrning av bergvärmehål och installation kostar ca 150 000 - 200 000 kr.
Hur mycket el drar ett hus med bergvärme?
En genomsnittlig villa har ett årligt energibehov på cirka 20 000 kWh för husets uppvärmning och varmvatten. Om huset har bergvärme med en bergvärmepump som har en verkningsgrad på 4, krävs 5000 kWh elenergi för att driva värmepumpen för att producera hela husets värmebehov. Till detta tillkommer cirka 5000 kWh för hushållsel. Den totala elförbrukningen är således 10 000 kWh per år, att jämföra med ett hus med direktverkande el där elförbrukningen är 25 000 kWh per år.
Hur mycket billigare blir det att värma huset med bergvärmepump?
Då en bergvärmepump behöver ungefär fyra gånger så lite el för att skapa samma mängd värme som direktverkande el så behövs det mycket mindre el för att värma huset. En normal villa har ca 20 000 kWh i värmebehov och med en bergvärmepump kan det därmed bara behövas så lite som 5 000 kWh el för att fylla det värmebehovet. Det är därmed en besparing på 75% vilket motsvarar 30 000 kr per år om man antar ett elpris på 2 kr/kWh.
Kräver bergvärme någon form av tillstånd?
Att anlägga en energibrunn kräver tillstånd från kommunen. Fastighetsägaren skall skicka en ansökan till kommunens miljökontor eller liknande. Kommunerna har oftast information och färdiga formulär för detta på sin hemsida. Du måste innan ansökan informera berörda grannar att och var du tänker borra. Borrhålet måste placeras så att även grannarna kan använda bergvärme i framtiden. Den som utför borrningen, som bör vara en certifierad brunnsborrare, är skyldig att skicka en kopia av det protokoll som skall upprättas vid borrningen till Sveriges geologiska undersökning (SGU). SGU har också en bra karta om bergvärme där du kan se bergvärmehål som finns nära dig.
Hur nära huset får man borra bergvärme?
För att minska risken för att skada huset vid borrningen så bör det inte borras bergvärme närmare än 4 meter från huset.
Hur lång livslängd har en bergvärmepump?
En bergvärmepump har en livslängd på ca 15-20 år. Däremot har ett bergvärme borrhålet en nästan oändlig livslängd så när det är dags att byta ut bergvärmepumpen så behöver inte ett nytt bergvärmehål borras.
Hur länge håller ett borrhål för bergvärme?
Bergvärmehålet håller så gott som oändligt. Kollektorslangen i hålet håller ca 50 år och bergvärmepumpen ca 15-20 år. Med andra ord är det bara att byta ut bergvärmepumpen när den börjar bli gammal då borrhålet kan återanvändas.
Kan bergvärme ge kyla?
Ja! På samma sätt som temperaturen i bergvärmehålet på vintern är varmt jämfört med den kalla utomhusluften så är samma temperatur i hålet kallt jämfört med temperaturen ute på sommaren. Genom att på sommaren pumpa upp den då relativt kalla temperaturen så kan den användas för att kyla huset genom ett kylbatteri eller kylaggregat. Aktiv kyla kallas det när kompressorn i bergvärmepumpen används för att koncentrera kylan och passiv kyla kallas det när bergvärmepumpen bara används för att pumpa upp kylan.
Vad finns det fördelar och nackdelar med bergvärme?
- Bergvärme är en förnybar energiresurs
- Sveriges berggrund ger goda förutsättningar för bergvärme i större delen av landet
- Bergvärme lämpar sig även för små tomter och syns inte på utsidan av huset
- En bergvärmepump är energieffektiv, den producerar runt fyra gånger mer energi än vad man tillför i el
- Det är driftsäkert, lättskött och kräver lite underhåll
- Kan även användas för att kyla huset på sommaren
Genom kraftigt minskad elförbrukning och lång livslängd, är bergvärme oftast en lönsam investering
På minussidan för bergvärme är den höga investeringskostnaden, men det brukar oftast betala sig redan inom 5-10 genom lägre uppvärmningskostnader. Bergvärme kräver också vattenburen värme i huset.
Hur mycket ökar värdet på huset med bergvärme?
Enligt en rapport från Booli och SBAB så ökade värdet på villor i Stockholm med 141 343 kr, eller motsvarande 3,27%, av att installera bergvärme. Denna rapporten är från våren 2021 och därmed före energikrisen där medvetenheten ökade om hur viktigt energieffektivitet är för villor och troligen är därför påverkan på värderingen ännu större idag. En så stor värdeökning på huset i kombination med mycket lägre driftskostnader gör bergvärme oftast till en bra investering.
Jag behöver hjälp att skaffa bergvärme, hur gör jag?
Du är varmt välkommen att kontakta oss direkt så kan vi gå igenom vilka förutsättningar din villa har för bergvärme, få offert för allt du behöver för att få bergvärme och såklart hjälper vi dig med allt utförande och material!
Hittar du inte svaret på din fråga?
Fråga oss direktAllt för din renovering under samma tak!
Möt framtidens hantverksbolag
Vår vision är att skapa framtidens hantverksbolag - och att vägen dit är genom samarbete mellan människor från olika bakgrunder och erfarenheter. Vi består idag av snickare, målare, plattsättare, elektriker och rörmokare - som stöttas av projektledare, ingenjörer, affärsutvecklare, programmerare, designers, ekonomer och HR-experter för att hjälpa våra duktiga hantverkare att vara superhjältar. Genom att välja Dryft så får du inte bara en bra kundupplevelse, du kan också vara bekväm i att du valt en entreprenör som tar ansvar för både miljö och människor
Läs mer om Dryft
Skrivet av Daniel Lindgren
Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.