Vad är bäst av bergvärme eller luft/vattenvärmepump?

Huset behöver vattenburen värme för både bergvärmepump och luft/vattenvärmepump

Gemensamt för både luft/vattenvärmepump och bergvärmepump är att de är så kallade vattenburna värmesystem. Det betyder att huset behöver ett vattenburet system, så som vatten-element eller vatten-golvvärme, för att fördela värmen i huset. Med vattenburen värme kommer också fördelen att det värmer upp hushållets varmtappvatten, till skillnad från en luft/luftvärmepump. 

Om huset har direktverkande el idag behöver det först konverteras till vattenburen värme innan nya värmepumpen kan installeras. För hus med direktverkande el finns också alternativet att komplettera eluppvärmningen med en luft/luftvärmepump som inte behöver vattenburet värmesystem.

Båda är värmepumpar - men hur de fungerar skiljer sig mycket

Både bergvärmevärmepump och luft/vattenvärmepump är värmepumpar och bygger därmed på samma teknik med att samla in gratis energi från en källa och med avancerad termodynamik koncentrera värmen för att överföra den till husets uppvärmningssystem och varmvatten.

Skillnaden är källan -  där luften är källan för luft/vattenvärmepumpen och berggrunden är källan för bergvärmepumpen. Temperaturen i uteluften är låg på vintern när man behöver värme och hög på sommaren när man behöver kyla. Temperaturen i berggrunden är däremot relativt konstant och därmed en temperatur som lämpar sig väl för uppvärmning under vintern och kyla under sommaren. Av samma anledning värms utomhuspooler med luft/vattenvärmepump då det under sommaren finns mycket värmeenergi i den varma sommarluften.

Med det resonemanget låter det som att bergvärmepump är bättre än luft/vattenvärmepump - men så enkelt är det inte, speciellt då luft/vattenvärmepumpar på senare år blivit väldigt effektiva även vid lägre temperaturer samt också kostar mindre att installera.

Huset, omgivningen samt klimatet påverkar valet av bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump

För att veta om luft/vattenvärmepump eller bergvärmepump passar huset behöver husets värmebehov, klimatet där huset står och omgivningen såsom husets tomt, grannar och berggrund tas i beaktning.

Nedan beskrivs det mer om hur de olika sakerna påverkar men det kan sammanfattas med att bergvärme passar desto större värmebehov huset har, dvs desto större huset är och desto sämre isolerat det är och desto längre norrut det ligger.

Huset värmebehov

Storleken på huset, hur isolerat det är, hur energieffektivt ventilationssystemet är och levnadsvanor hos de boende påverkar hur mycket energi som behövs för att värma upp huset och dess varmvatten.

Innan man byter värmesystem är det därför en bra idé att energirenovera annat först. På så sätt kan valet av typ av värmepump och dess storlek/effekt dimensioneras utefter det förbättrade huset. Förbättringar kan vara till exempel byta till energieffektiva fönster, tilläggsisolera, energieffektiv ventilation och smart styrning.

Om man istället först byter värmesystem och sen gör andra åtgärder riskerar man att köpa en onödigt stor och dyr värmepump, eller till och med tar fel beslut i om det är luft/vattenvärmepump eller bergvärmepump som passar ditt hus bäst.

Oavsett om luft/vattenvärmepump eller bergvärmepump väljs behöver värmepumpen kunna tillföra tillräckligt med värmeenergi för att värma huset.

Klimatet där huset finns påverkar

Husets värmebehov påverkas också av klimatet där huset finns. Helt enkelt behövs mer tillförd värme desto kallare klimatet är. Men det är inte bara husets värmebehov som påverkas utan också effekten på värmepumpen.

Hur effektiv en värmepump är beskrivs av COP-värdet och SCOP-värdet, där det senare är säsongsjusterade COP som därmed tar i beaktning hur effektiv pumpen är över året. Då en luft/vattenvärmepump hämtar värmen från utomhusluften så påverkas dess effekt mer än en bergvärmepump när det blir kallt ute under vintern när man behöver att värmepumpen är effektiv. Även om moderna luft/vattenvärmepumpar har blivit väldigt effektiva även vid kalla temperaturer så behöver den jobba hårdare än en bergvärmepump under kalla vinterdagar.

Omgivningen med grannar och berggrund

För att en luft/vattenvärmepump ska fungera bra behövs det tillräckligt utrymme framför utedelen för att få in tillräckligt med ny luft. Det är sällan ett problem givet att utedelen inte byggts in. Däremot är utedelen inte något man vanligtvis skulle vilja smycka sitt hus med då de inte är så snygga och kan låta en del. Utedelen är ca 40 cm djup, strax över 100 cm lång och 80 cm hög. Om mycket effekt behövs är de ibland till och med ännu större. För att ljud inte ska störa bör den undvikas att placeras nära din eller grannens uteplats eller sovrumsfönster. 

Bergvärme är på utsidan av huset osynligt och ljudlöst, men har däremot fler saker i omgivningen runt huset som påverkar:

Berggrunden behöver vara av god kvalitet för att kunna borra och för att berget ska leda värme bra. Svenskt urberg passar bra för bergvärme och det är mestadels bara delar av Skåne, Gotland och Öland där berggrunden lämpar sig sämre.

Inte för mycket jord innan berget då det fördyrar installationen när mer foderrör behövs samt att det behöver borras djupare för att ha tillräckligt av bergvärmehålet i berggrunden.

Tillräckligt avstånd till andra bergvärmehål då det minskar effekten när för många bergvärmehål ska ta energi från samma plats. Det ska vara minst 20 meter mellan bergvärmehålen men om det är mindre än så till grannens bergvärmehål så kan det borras snett bort från grannens hål.

Utrymme på tomten för att få plats med stora borrmaskiner och för att inte riskera att skada huset grund när det borras. Borrhålet bör vara minst 4 meter från huset.

Hur skiljer sig installationen och nödvändiga tillstånd mellan luft/vattenvärmepump och bergvärmepump?

Även fast både luft/vattenvärmepump och bergvärmepump är värmepumpar och därmed bygger på samma teknologi så är installationsprocessen olika i allt från hur de installeras, tillstånd som behövs och kostnaden för hårdvara och installation.

Tillstånd behövs för bergvärme men inte för luft/vattenvärmepump

När du planerar att installera en bergvärmepump är det viktigt att vara medveten om att det ofta krävs tillstånd från din lokala miljö- och hälsoskyddsnämnd. Anledningen till detta är att borrningsprocessen kan medföra risker för miljön, särskilt om något går fel och grundvattnet, som ofta används som källa för dricksvatten, skadas. 

Det är viktigt att skicka in en fullständig ansökan i god tid för att undvika onödiga förseningar och extra kostnader. Om du borrar utan tillstånd kan du bli skyldig att betala en hög bötesavgift, och avgiften för ansökan om tillstånd måste betalas oavsett om tillståndet beviljas eller inte i efterhand. Oftast hjälper borraren med att göra ansökan och borrar inte förrän det är godkänt. 

Om ditt hem ligger i ett vattenskyddsområde, kan det finnas ytterligare regler att följa för bergvärme, och i vissa fall kan det till och med vara förbjudet att borra för bergvärme.

För installation av luft/vattenvärmepump behövs det oftast inte tillstånd. I vissa kommuner behöver man göra en anmälan om installationen, men i de flesta fall krävs inget formellt tillstånd. Trots detta är det viktigt att ta hänsyn till dina grannar när du väljer var du ska placera utedelen av pumpen, eftersom utedelen låter och inte är så fin för ögat.

Installationen av bergvärme är större och mer komplex än för luft/vattenvärmepump

Installationen av en luft/vattenvärmepump är generellt sett enklare och lite snabbare än installationen av en bergvärmepump då det förutom rörmokare och elektriker, som behövs för båda, också behövs borrare och stor borrmaskin för bergvärme. Vanligtvis tar både bergvärme och luft/vattenvärmepump ca 2 dagar att installera om yrkesgrupperna är koordinerade och att tillståndsprocessen som behövs för bergvärme är avklarad.

Oavsett vilken typ av installation, bör dessa utföras av kvalificerade installatörer för att säkerställa att allt görs korrekt och säkert. Dessutom kan det finnas lokala byggregler och bestämmelser som måste följas.

Om utrymmet inomhus är begränsat har luft/vattenvärmepump fördelar

För bergvärme sitter all teknik på insidan av huset och på utsidan finns bara ett borrhål med kollektorslang. Det betyder att tekniken behöver få plats i huset. Vanligtvis är storleken på bergvärmepumpen ca 60 cm bredd och djup samt mellan 150-180 cm hög - typ i storlek som ett högskåp eller garderob.

För luft/vattenvärmepumpar finns det flera olika lösningar för att passa även om utrymmet inomhus är begränsat. Då luft/vattenvärmepumpar består av både en inne- och en utedel så kan en modell där mer av tekniken sitter i utsidan väljas om utrymmet inomhus är begränsat. På så sätt blir innedelen mindre och det blir mer frihet i hur den placeras samt hur tillhörande externa varmvattentankar placeras. Dessa typer av luft/vattenvärmepumpar kallas monoblock, som bara har en utedel, eller hydroboxsystem vars innedel är liten. Mer om dessa typer av lösningar för luft/vattenvärmepumpar kan läsas om här.

Vad är bäst investering av bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump?

Likt svaret på frågan om luft/vattenvärmepump eller bergvärme passar bäst som uppvärming för ditt hus är “beror på”, så är svaret detsamma om vilken som är bäst investering.

För att utvärdera vilken typ av värmepump som är bäst investering så är det viktigt att ta i beaktning kostnaden för att skaffa värmepumpen, dess livslängd, energibesparingen givet husets förutsättningar och vart i landet det ligger samt hur det påverkar värderingen på huset.

Hur kostnaden skiljer sig för bergvärme och luft/vattenvärmepump

Kostnaden för att installera en bergvärmepump eller en luft/vattenvärmepump kan variera mycket och det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer när man jämför dessa två alternativ.

Installation av en bergvärmepump är en större investering jämfört med en luft/vattenvärmepump. Kostnaden för att installera bergvärme i en villa ligger normalt mellan 150 000 till 200 000 kr. Denna kostnad inkluderar värmepumpen, som vanligtvis står för drygt hälften av kostnaden, borrningen, som utgör ungefär en tredjedel av kostnaden, och resten är för installationsarbetet samt material såsom kollektorslangen. Priset på bergvärmepumpen beror bland annat på dess effekt samt funktioner och priset för borrningen av bergvärmeborrhålet beror på hur djupt borrhål som borras samt hur mycket jord det är ovanpå berggrunden.

Installationen av luft/vattenvärmepump är mindre komplext och priset varierar därmed mindre då förutsättningarna i omgivningen spelar mindre roll. En luft/vattenvärmepump med installation brukar kosta ca 50 000-70 000 kronor mindre än motsvarande för bergvärmepump. Hårdvaran och installationsarbetet kostar ungefär detsamma men det är borrningen som gör att bergvärme kostar mer än luft/vattenvärmepump.

Livslängden är längre på bergvärme än för luft/vattenvärmepump

En bergvärmepump har en förväntad livslängd på 15-20 år. Även en luft/vattenvärmepump kan nå samma livslängd men behöver mer underhåll för att klara det.

Men det är viktigt att notera att detta bara gäller själva värmepumpen - det vill säga innedelen för bergvärmepumpen och inne samt utedelen för luft/vattenvärmepumpen. När det kommer till de andra delarna i ett bergvärmesystem, såsom kollektorslangen och borrhålet, är livslängden betydligt längre. Kollektorslangen har en förväntad livslängd på 50 år och borrhålet har en närmast obegränsad livslängd. Detta innebär att när bergvärmepumpen behöver bytas ut så är det oftast bara själva värmepumpen som behöver bytas och borrhålet kan användas igen.

Skillnaden i livslängd är viktig att tänka på i relation till kostnaden att skaffa antingen ett bergvärme- eller luft/vattensystem då det kan ses som att betalningen görs över lika många år som livslängden är. Det brukar också kallas avskrivning.

Luft/vattenvärmepumpen med livslängd på upp till 20 år behöver bytas ut helt därefter. Som exempel, om luft/värmepumpen kostar 150 000 kr för värmepump, material och installation så betyder det att den kostar 7 500 kr utspritt över de 20 år den väntas användas (150 000 kr / 20 år = 7 500 kr).

För bergvärmesystemet däremot är som tidigare beskrivet ca 65% av kostnaden värmepumpen med dess installation och resterande 35% av kostnaden är för bervärmehålet. Om vi antar att bergvärmen kostar 200 000 kr, att värmepumpen håller i 20 år och att bergvärmehålet håller i 100 år så blir avskrivningen totalt ca 7 200 kr per år under den tidsjusterade livslängden.

Det visar att kombinationen av livslängden och kostnaden är viktigt att tänka på tillsammans för att förstå faktiska kostnaden för en investering för ditt hem.

Besparingen av el beror på förutsättningarna

Då ca 80% av en villas elförbrukning är för uppvärmning av huset och dess varmvatten så ger både en bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump stora besparingar jämfört med att värma med direktverkande el. Även om hur besparingen beror på lokala förutsättningar så har både en bergvärmepump och en luft/vattenvärmepump potential att minska elförbrukningen för att värma hus och varmvatten med upp till 75%.

Det är husets och omgivningens förutsättningar som avgör hur mycket bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump kan spara för ditt hus. Förenklat kan man säga att det är temperaturen på källan som styr hur effektivt det är att få ut värme från den. Källan för bergvärme är värmen i berggrunden och för luft/vattenvärmepumpen är det utomhusluften. Då det är under kalla vintrar som huset behöver mest värme så har bergvärmepumpen en fördel då dess berggrund är ca 6-8 grader, jämfört med luft/vattenvärmepumpen som har att göra med utomhusluft som kan vara många minusgrader. Dock är moderna luft/vattenvärmepumpar väldigt effektiva och det är först när det blir ner mot minus 20 grader utomhus som det blir en betydande skillnad på effekten.

Om systemet används för att kyla gör bergvärmepumpen det billigare genom så kallade frikylan då kompressorn inte behöver användas för skapa kyla.

Mer underhåll för luft/vattenvärmepump än bergvärmepump

Sett till värmekällan är det mindre underhåll av bergvärmepumpen än för luft/vattenvärmepumpen. Båda systemens innedelar har lågt underhållsbehov men det är luft/vattenvärmepumpens utedel som gör att den behöver mer underhåll än bergvärmepumpens motsvarighet som är bergvärmehålet. Oavsett typ av vattenburet-värmesystem så behöver också vatten-element eller vatten-golvvärme då och då underhålls för att fungera optimalt.

Underhåll av bergvärmepump

Bergvärmepumpar kan behöva att filter rensas ibland men bergvärmehålet behöver inget underhåll. Det gör bergvärme som uppvärmningssystem är så gott som underhållsfritt.

Underhåll luft/vattenvärmepump

För luft/vattenvärmepumpar behöver innedelen motsvarande filterrensning som för bergvärmepumpen, men utedelen behöver däremot mer underhåll. Genom utedelen på luft/vattenvärmepumpen flödar väldigt stora volymer av utomhusluft och med tiden samlas smuts i utedelen. En grundlig rengöring bör därför göras med några års mellanrum för att den ska vara effektiv och ha lång livslängd.

Utedelen på luft/vattenvärmepumpar tar värme från uteluften och därmed kyler ner luften som går igenom utedelen. När det sker bildas det kondens då den kalla luften inte kan bära lika mycket fukt som den varmare luften. Denna kondens rinner ut ur utedelen och det gäller att det är bra dränerat under utedelen så vattnet inte skadar fasaden eller grunden. 

På vintern fryser detta kondensvatten till is. Utedelen på luft/vattenvärmepumpen brukar ha automatisk av-isning genom att tillföra värme som smälter isen så vattnet kan rinna bort. Däremot kan det under vissa förhållanden leda till att det bildas så mycket is att utedelens av-isning inte klara av att själv av-isa. Detta kan till exempel ske om temperaturen faller snabbt, det är hög fuktighet i luften när det är runt 0 grader eller om utedelen är underdimensionerad. Det blor då en stor isklump eller ispelare under luftvärmepumpens utedel. Om det bildas onaturligt mycket is behöver den hjälp att avisa genom att utedelen öppnas och varmt vatten hälls över lamellerna, men undvik att hålla på motor och elektronik.

Vanligtvis sitter luft/vattenvärmepumpens utedel en bit ovanför marken men om det kommer mycket snö så det hindrar fullt luftflöde så behöver snön tas bort för att uppvärmningen ska fungera optimalt och för att automatisk av-isningen ska kunna göras.

 

Underhåll av vattenburen värme

Oavsett om du har bergvärmepump eller luft/vattenvärmepump som uppvärmningskälla kan det vattenburna värmesystemet (dvs vatten-element eller vatten-golvvärme) behöva luftas. Det betyder att luft som finns i det slutna vattensystemet släpps ut för att värmesystemet ska värma effektivt och undvika oljud så som knäppningar.

Hur värmepumpen påverkan på värderingen på huset

Att ha ett effektivt värmesystem för huset påverkar husets värde positivt, speciellt med de höga energipriser som är och väntas vara framöver. Mäklare säger till och med att hus med dålig energieffektivitet är svåra att sälja.

Då både bergvärmepump och luft/vattenvärmepump är väldigt energieffektiva ger de en bra effekt på husets värdering. Oftast får man minst tillbaka investeringen av värmesystemet i att huset går upp motsvarande i värde, och ofta mer, vilket gör det till en god investering både för plånboken och miljön.

Bergvärme är dyrare att installera, men har längre livslängd, högre effekt under fler olika förhållanden, har mindre underhåll och man slipper synliga utedelen. Så det är inte konstigt att bergvärme har ett gott rykte och klingar attraktivt för en spekulant av huset. Om det är nog med anledningar för en spekulant på huset att buda motsvarande hur mycket dyrare bergvärme är än luft/vatten är mycket beroende på situation och preferenser.

Kyla med luft/vattenvärmepump och bergvärmepump

Både luft/vattenvärmepump och bergvärmepump kan kyla huset om systemet kopplas till ett kylbatteri på husets mekaniska ventilation. Därmed fungerar det olika hur kylan skapas.

Luft/vattenvärmepumpar skapar kyla genom att köras baklänges. Istället för att ta värme från uteluften och ge till huset tar den värme från huset och släpper ut till uteluften. Detta betyder att värmepumpen måste arbeta lika mycket som när den värmer huset och drar då energi, om än fortfarande effektivt. Men likt värmepumpen värmer lite mindre effektivt när det är mycket kallt ute så är det på motsvarande sätt svårare att kyla när uteluften som ska ta emot värmen är varm.

Bergvärme däremot har det relativt kalla bergvärmehålet som källa till kyla. Det betyder att värmepumpen inte behöver köra kompressorn och istället bara behöver pumpa upp kyla från bergvärmehålet. Det kallas “frikyla”, det vill säga kyla som är fri att använda, eller passiv kyla. Det är därmed mer energieffektivt än att kyla med en luft/vattenvärmepump. Vissa bergvärmepumpar har också alternativet att köras baklänges där kompressorn hjälper till att skapa ännu mer kyla, likt luft/vattenvärmepumpen gör. När bergvärmepumpar används på det sättet kallas det aktiv kyla.