Isolera tak i villa
Då varm luft stiger och ca 15% av husets värme läcker ut genom vind och tak så är isolering av taket ett effektivt sätt att göra huset mer energieffektivt. Till skillnad från att isolera vindsbjälklaget gör isolering av taket att vinden blir varm då yttre isoleringen i huset blir längs taket och därmed ovanför vinden.
Vill du isolera vinden på ditt hus eller prata om hur ditt hus kan bli mer energieffektivt?
Att börja med att tilläggsisolera huset är en bra start! Prata med våra energiproffs på Dryft så hjälper vi dig!
En varmvind minskar risken med fukt som kan uppstå i en kallvind där ventilationen inte är tillräcklig och varmvinden ger möjligheter att inreda vinden för att användas för allt från varmförråd, sovloft eller en extra övervåning. Men om vinden inte ska inredas och det finns tillräckligt med utrymme i vindsbjälklaget så är isolering av vindsbjälklaget att föredra då den horisontella ytan som utgör vindsbjälklaget är en mindre yta än ytan som utgör ett snedtak.
De olika delarna av välisolerat yttertak
Taket på en villa är en komplex kombination av delar och det är viktigt att förstå hur taket fungerar för att kunna tilläggsisolera taket på bästa sätt. Om det görs på fel sätt så kan det snabbt leda till fuktskador. Beroende på förutsättningar så kan det passa bäst att takisolering görs inifrån eller utifrån. Nedan beskrivs de olika delarna av ett yttertak, hur takisolering kan göras effektivt och när det passar att isoleringen görs inifrån eller utifrån.
Ett yttertak består av flera olika lager där varje lager, och ordningen på dessa, är viktig för att skydda huset från klimatet utomhus, hålla värmen kvar i huset och hålla takkonstruktionen torr. Mängden isolering och tätheten är det som avgör hur välisolerat yttertaket är. Men andra lager såsom luftspalt och ångspärr är lika viktigt för att hålla yttertaket välmående. Konstruktionen är generellt liknande oavsett om det är ett horisontellt tak eller snetak som ska isoleras.
Lagren som utgör taket på ett hus, sett från utsidan och in, är följande.
Utsidan av yttertaket
Takets ytskikt kan vara till exempel plåt eller tegelpannor och har som syfte att skydda de mjukare delarna av taket som kommer under från den hårda världen utanför
Takpapp
Även fast ytskiktet på taket ser till att vattnet rinner av så är det egentligen takpappen som har huvudansvaret för att se till att fukt utifrån håller sig ute. Detta kan liknas med hur tätskiktet i ett badrum inte är plattorna på väggar och golv utan snarare tätskiktsduken under plattorna.
Nu när solceller snabbt blivit populärt så är det viktigt, utöver att taken ska hålla för vikten från solcellerna, att de inte skadar takpappen när de monteras.
Luftspalt i yttertaket
Även fast takpappen på utsidan och ångspärren på insidan har ansvar för att hålla fukt borta från isoleringen så kan det ändå komma in lite fukt i konstruktionen. Det kan hända vid till exempel bygget eller skador i takpappen eller ångspärren. Luftspalten är precis som det låter en några cm av tomrum och sitter mellan isoleringen och takpapp. Luftspalten ser till att fuktig luft vädras bort innan det bildas kondens för varmt och kallt möts. Kondens i taket bildas på samma sätt som kondens kan bli på dåligt isolerade fönster om det är fuktigt inomhus.
Isolering i yttertaket
Detta lager av isolering är det som ger den mesta av isoleringsförmågan i yttertaket. Det är ofta skivor i mineralull mellan takkonstruktionen eller lösull som sprutas in och hålls inne av ångspärren.
I hus från 50-talet och 60-talet var det vanligt med så lite isolering som 10-20 cm och efter oljekrisen på 70-talet när medvetenheten om isolering ökade så ökade även tjockleken på isoleringen i taket till 20-30 cm. Ofta användes isoleringsmaterial som var mindre effektiv än dagens moderna isoleringsmaterial. Vid ny och ombyggnad idag rekommenderas en tjocklek på 50 cm av modern isolering för att få en god isolering i yttertaket. I äldre hus kan det ibland vara svårt att få plats med så mycket isolering, men även mindre tilläggsisolering av taket har stor effekt.
U-värde är måttet på hur bra isolerat det är. Den tunna isoleringen i gamla hus kan då ha så dålig isolering i yttertaket att det har ett u-värde på 1, vilket motsvarar samma isoleringsförmåga som ett modernt treglasfönster har idag. Med en tjocklek på 50 cm av modern isolering kan U-värdet bli så lågt som under 0,1 - vilket ger en stor skillnad på hur energieffektivt huset är.
Ångspärr i yttertaket
Ångspärren, som också kallas diffusionsspärr, är en plastfilm som sätts på insidan av isoleringen. Den har som syfte att hindra fukten i den varma inomhusluften från att tränga in till isoleringen. Det är därför viktigt att den är tät, även där den fästs eller där det görs genomföringar, samt att den håller över åren och kallas därmed också för åldersbeständig plast. Om lösull används som isolering så har även ångspärren i taket som funktion att hålla fast lösullen i yttertaket.
I de fall yttertaket isoleras och det redan finns ett isolerat vindsbjälklag som har ångspärr så är det viktigt att ta hål på ångspärren i vindsbjälklaget så det inte stängs in fukt på vinden mellan vindsbjäklagets ångspärr och yttertakets ångspärr. Ångspärren ska alltid vara i yttre höljet av huset, ungefär som en plastpåse runt huset som håller det tätt.
Mer isolering på insidan av ångspärren
Om man vill kan även mer isolering läggs mellan ångspärren och ytskiktet på innertaket. Det är dock viktigt att denna isolering inte är för tjock då den gör att jämvikten där varmt och kallt möts kommer närmare insidan av taket och det är där det kan bildas kondens. Punkten där det riskerar att bildas kondens måste vara i isoleringen mellan ångspärren och luftspalten då ångspärren hindrar fukt inomhus att nå dit och luftspalten kan vädra bort eventuell fukt som trots allt når dit. Men då majoriteten av isolering i ett yttertak sitter på mellan luftspalten och ångspärren så är det sällan ett problem. Samma princip gäller om man vill isolera innertak i boendeutrymmet mot ett vindsbjälklag som har ett ångspärr - även om det är ovanligt då det tar av värdefull takhöjd i bostaden.
Innertakets ytskikt
Om området som vetter mot yttertaket är inredd så kan ett ytskikt av gipsskivor som målas vara fint. Men gipsskivor är mest till för att få ett bra underlag att måla på, även om det också har till liten del också isolerar mot både kyla och ljud.
Isolera taket inifrån
Ofta är det lättast att isolera taket inifrån vinden då ytterdelen av taket, till exempel takpannorna samt takpappen, inte behöver tas bort. Det gör också att yttertaket inte byggs högre vilket kan behöva bygglov.
När taket isoleras inifrån vinden så gör det därmed underifrån utan att ändra på det yttre skiktet på taket som skyddar huset mot det yttre klimatet. Det gör också byggnationen mindre riskfylld då huset är skyddat av ytskiktet på utsidan av taket samt takpappen som håller det tätt från fukt.
Vanligaste metoderna för att isolera taket inifrån är med lösull eller skivor i mineralull - eller en kombination. Men för att få en fuktsäker konstruktion så är ångspärr och luftspalt lika viktigt som själva isoleringen.
Vid isolering underifrån är det fram till och luftspalten som isoleringen förbättras, eller om isoleringen som redan finns där är i bra skick och det finns en luftspalt redan så kan ytterligare isolering byggas på utanpå den gamla.
Ett välisolerat yttertak gör området under, som ofta är en vind, varmt - så kallad varmvind. En varmvind kan inredas och användas som en del av bostaden.
Isolera taket utifrån
Att isolera yttertaket utifrån kan görs om ytskiktet på taket ska renoveras. Konstruktionen av lager är densamma som beskrivet ovan men det görs från utsidan. När detta görs så kan även takpappen bytas, vilket ofta är anledningen till takrenoveringen.
När yttertaket renoveras är huset känsligt mot väder och vind på ett sätt man slipper när taket isoleras från insidan. Om isolering av taket leder till att taket blir högre så kan det behöva bygglov.
Vanliga frågor om isolering av tak
Hur tjock isolering ska man ha av tak?
I äldre hus kan det vara så lite som 10 cm isolering i taket. I nybyggnation rekommenderas idag 50 cm isolering. Vid tilläggsisolering av taket i ett gammalt hus är det inte alltid det får plats med 50 cm isolering, men även några extra 10-tal cm isolering i taket i ett gammalt hus gör stor skillnad. Även att byta från gammal dålig isolering till ny effektiv isolering har stor effekt.
Måste man ha luftspalt i tak?
För att ha ett hus är ångspärr viktigt, men att ha en ångspärr utan luftspalt i taket gör att fukt mellan ångspärren och yttertaket fastnar och riskerar att ge fuktskador. För att undvika fuktskador är det därför viktigt att taket har en luftspalt.
Måste man ha ångspärr i tak?
Ångspärren är en viktig del av taket i ett energieffektivt hus då det gör taket tätt så varm luft inte läcker ut. Men det är lika viktigt för att hindra fuktig luft från inomhus att tränga in i takkonstruktionen - vilket kan orsaka kondens och fuktskador.
Hur stor skillnad gör tilläggsisolering i taket?
Att tilläggsisolera taket har stor effekt på hur energieffektivt huset är. Det är ofta en åtgärd som är billig att göra när det är lätt att komma åt taket från husets vind.
Hur mycket tjänar man på att isolera taket?
Att tilläggsisolera taket i ett gammalt hus är en bra investering. Till exempel så sparar ett hus med 160 kvm takyta med 10 cm isolering i taket 5700 kWh per år genom att isolera taket till 50 cm. De 5700 kWh sparas under de kalla månaderna på året då elpriserna ofta är högre. Med ett elpris på 2 kr per kWh så sparar man nästan 11 500 kr per år. Dessutom kan vinden inredas så huset får mer boyta och därmed gå upp i värde.
Hur många procent av värmen försvinner genom taket i ett hus?
Enligt Energimyndigheten läcker ca 15% av en normal villas värme ut genom taket. Att isolera taket kan därmed ha stor effekt på att få ett mer energieffektivt hus.
Hittar du inte svaret på din fråga?
Fråga oss direktAllt för din renovering under samma tak!
Möt Framtidens hatverksbolag
Vår vision är att skapa framtidens hantverksbolag - och att vägen dit är genom samarbete mellan människor från olika bakgrunder och erfarenheter. Vi består idag av snickare, målare, plattsättare, elektriker och rörmokare - som stöttas av projektledare, ingenjörer, affärsutvecklare, programmerare, designers, ekonomer och HR-experter för att hjälpa våra duktiga hantverkare att vara superhjältar. Genom att välja Dryft så får du inte bara en bra kundupplevelse, du kan också vara bekväm i att du valt en entreprenör som tar ansvar för både miljö och människor.
Läs mer om Dryft
Skrivet av Daniel Lindgren
Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.