Dryft Energirenovering

 

Fit for 55 & EPBD: EU-direktivet som kommer påverka
hushållen, banker och bostadsmarknaden i Sverige och Europa

 

Erik Roman, Affärsutveckling Energirenovering Dryft

Daniel Lindgren, Samhällsansvarig Dryft

Juli 2023

 

Byggnaders energiprestanda

Avgörande för att Sverige och EU ska nå klimatmål

 

Europeiska unionen har etablerat sig som en ledande aktör på den globala scenen för klimatomställning, en position som unionen fortsatt kommer att ha i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Under 2015 var EU en av flera drivande krafter bakom framtagandet och undertecknandet av Parisavtalet, ett avtal som syftar till att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader, men med ambitionen att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. I och med undertecknandet av Parisavtalet enades även EU-länderna om att bli den första klimatneutrala ekonomin och det första klimatneutrala samhället senast 2050.¹


För att uppnå målet om klimatneutralitet till 2050 har medlemsländerna inom Europeiska unionen fastställt ett delmål. Enligt detta delmål ska unionen minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med 55% fram till år 2030, i jämförelse med utsläppsnivåerna från 1990. För att säkerställa att målet uppfylls har EU lagt fram ett antal lagförslag som gör klimatmålen juridiskt bindande för alla medlemsländer.²


Dessa lagförslag skapar tillsammans paketet “Fit for 55”, och innehåller 15 lagförslag som alla tillsammans bidrar till att EUs klimatmål uppfylls. En central del i paketet “Fit for 55” är direktivet om energiprestanda i byggnader (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD). Detta eftersom byggnader är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser i Europa. Byggnader står idag för 40% av den konsumerade energin i Europa och 36% av de direkt och indirekt energirelaterade utsläppen av växthusgaser (GHG, Greenhouse gas).³

 

Det råder dock betydande skillnader inom byggnadsbeståndet, en byggnad med EPC-certifiering (Energy Performance Certificate) G förbrukar i genomsnitt ungefär 10 gånger mer energi än en bostad med EPC-certifiering A. Genom en omfattande omställning av Europas byggnader med lägst energiprestanda, det vill säga de som är klassade som EPC-G, till EPC-F förväntas generera avsevärda minskningar i utsläppsnivåerna. Den potentiella besparingen denna omställning beräknas generera skulle motsvara mellan 4,6 - 6,2 miljoner ton olja(Mtoe, Million Tonnes of Oil Equivalent).

 

 

Lyckas inte EU med att minska energianvändningen i byggnadsbeståndet och leverera sin del av utsläppsminskningen, enligt målen i direktivet, uppstår ett stort gap mot klimatmålen. Ett gap som ingen annan sektor kommer kunna kompensera för.

 


För att EU ska lyckas med det ambitiösa målet om att uppnå klimatneutralitet till 2050, och delmålet som satts för 2030, är det avgörande att EU accelererar arbetet med att minska energiförbrukningen i byggnader. Lyckas inte EU med att minska energianvändningen i byggnadsbeståndet och leverera sin del av utsläppsminskningen, enligt målen i direktivet, uppstår ett stort gap mot klimatmålen. Ett gap som ingen annan sektor kommer kunna kompensera för.


Det innebär att direktivet EPBD är ett av de viktigaste lagförslagen inom paketet Fit for 55 för att EU ska lyckas nå sitt mål om klimatneutralitet till 2050. Utöver att direktivet är avgörande för att uppnå klimatmålen kommer den förbättrade energiprestandan i byggnader även att bidra till att minska människors sårbarhet för höga energipriser men även stödja den ekonomiska återhämtningen och skapandet av nya jobb.

Fig 1. - Byggnader i Europa står för en avsevärd andel av utsläppen

Vad är Zero emission building (ZEB)?

Enligt direktivförslaget definieras ZEB som en byggnad med nollutsläpp, som en byggnad med mycket hög energiprestanda, där den mycket låga mängd energi som fortfarande krävs helt täcks av energi från förnybara källor. 

Vad är Energy Performance Certificate (EPC-certifikat)?

EPC står för "Energy Performance Certificate", (benämns ofta som energiklass i energideklarationen) och är ett certifikat som ger information om en byggnads energiprestanda. Certifikatet ger en uppskattning av hur mycket energi en byggnad kommer att använda under ett år under normala användningsförhållanden, och det klassificerar byggnadens energiprestanda på en skala, vanligtvis från A (mycket energieffektiv) till G (mycket dålig energieffektivitet).

Vad är Million Tonnes of Oil Equivalent (Mtoe)?

Mtoe är en energimätenhet som används internationellt för att jämföra energiproduktion och -konsumtion över olika energikällor. En ton oljeekvivalent (toe) är den mängd energi som frigörs vid förbränning av ett ton råolja. Mtoe (miljoner ton oljeekvivalent) används för att uttrycka större mängder energi. Denna enhet används ofta i energistatistik och i rapporter om energianvändning, eftersom den ger en gemensam standard för att jämföra energi som produceras från olika källor. Till exempel kan energi från olja, naturgas, kol, vattenkraft och kärnkraft alla omvandlas till oljeekvivalenter för att göra jämförelser mellan dessa källor mer meningsfulla.

Vad är Energy Performance of Buildings Directive (EPBD)?

EPBD är ett EU-direktiv som har som mål att förbättra energieffektiviteten i byggnader. Direktivet kräver att alla medlemsstater i EU upprättar och tillämpar minimiregler för energiprestanda i nya och befintliga byggnader, samt att de säkerställer certifiering av byggnadens energiprestanda.

Vad består Fit for 55 av?

- Energy performance of buildings

- EU emissions trading system

- Social climate fund

- Carbon border adjustment mechanism

- Member states’ emissions reduction targets 

- Emissions and removals from land use, land use change and forestry

- CO2 emission standards for cars and vans

- Reducing methane emissions in the energy sector

- Sustainable aviation fuels

- Greener fuels in shipping

- Alternative fuels infrastructure

- Renewable energy

- Energy efficiency

- Hydrogen and decarbonised gas market package

- Energy taxation

 

 

Utökad hållbarhetsrapportering för att accelerera övergången till en hållbar ekonomi


Parallellt med paketet ”fit for 55” införs även omfattande förändringar av företags hållbarhetsrapportering som syftar till att etablera ett standardiserat sätt att mäta och rapportera företags klimatpåverkan. Den utökade hållbarhetsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD och EU:s taxonomi) kommer öka transparensen och jämförbarheten mellan företag vilket spås påskynda hållbara affärsstrategier och ge investerare och finansmarknaden en tydlig ram för att identifiera och bedöma vilka aktiviteter som är förenliga med en hållbar utveckling för påskynda övergången till en mer hållbar ekonomi inom EU.


I denna artikel kommer vi att utforska direktivet EPBD och den utökade hållbarhetsrapporteringen med syftet är att ge läsaren en förståelse för hur dessa tillsammans lägger grunden för den kommande energirenoveringsvåg som behöver ske för att ställa om och öka energiprestandan i byggnader.

 

Artikeln kommer fokusera på implementeringen av EPBD i småhusbeståndet och vilka konsekvenser det kan tänkas få för hushåll och banker. Artikeln kommer även ta upp vilka möjliga hinder som potentiellt kan sakta ner implementeringen av direktiven men även de affärsmöjligheter som nu öppnas upp och hur företags förmåga att exekvera på dessa möjligheter kommer vara avgörande för att EU ska lyckas med att öka energieffektiviteten i byggnader och därigenom ta ett steg närmare att nå klimatmålen.

 

 


Ökad mätbarhet kring företags klimatpåverkan


För att accelerera klimatomställningen behöver vi som samhälle samla våra krafter och rikta våra resurser mot initiativ som stödjer den gröna omställningen. Det är därför avgörande att styra kapitalflöden och andra resurser i en riktning som främjar hållbar tillväxt och en hållbar ekonomi.


Ett antal åtgärder har därför införts för att öka jämförbarheten och transparensen när det gäller företags påverkan på klimatet. Dessa åtgärder syftar till att skapa jämförbarhet och göra det möjligt att identifiera vilka företag och verksamheter som är mest hållbara.


EU har därför tagit fram ett klassificeringssystem, EU-taxonomi, för att tydliggöra vilka verksamheter som är hållbara. Dessutom har de utvecklat utökade regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, som är en vidareutveckling av den tidigare rapporteringstandarden NFRD.


Dessa initiativ stärker och harmoniserar företagens hållbarhetsrapportering, vilket kommer göra det lättare att jämföra och mäta företags klimatpåverkan. Den ökade transparensen och jämförbarheten kommer att främja investeringar i hållbara verksamheter, snabba på klimatomställningen och motverka "Greenwashing".


Dessa initiativ kompletterar varandra genom att EU-taxonomin ger en ram för att bedöma vad som ska klassas som hållbara ekonomiska aktiviteter och fastställa kriterier för dessa medan CSRD sätter tydliga regler och standarder för vad den mer omfattande hållbarhetsrapportering från företag och finansiella institutioner ska innehålla.


Den ökade transparens och jämförbarhet dessa direktiv skapar kommer ge kunder, företag, investerare och andra intressenter ökade insikter om företags klimatexponering vilket möjliggör att ESG-faktorer (Environmental, Social and Governance) i framtiden kommer att vara viktig faktorer att väga in i investeringsbeslut och som kommer påverka den allmänna synen på bolag.

 

 

Vad är Environmental, Social and Governance (ESG)?

ESG är en förkortning för Environmental, Social och Governance. Det är ett omfattande begrepp som innefattar alla hållbarhetsrelaterade ämnen som påverkar företag, organisationer och samhället i stort.

Vad är Non-Financial Reporting Directive (NFRD)?

NFRD är ett direktiv från EU som syftar till att öka transparensen kring företagens icke-finansiella prestationer, och i synnerhet deras sociala och miljömässiga påverkan. Direktivet, som trädde i kraft 2014, kräver att vissa stora företag offentliggör en årlig rapport där de redogör för sin verksamhets påverkan på frågor som miljö, sociala frågor, anställda, mänskliga rättigheter, korruption och mutor. NFRD har blivit föremål för kritik, bland annat för att det inte ställer tillräckligt detaljerade krav på vad som ska ingå i rapporterna, vilket kan göra det svårt att jämföra företags prestationer. Det är i denna kontext som EU-kommissionen har föreslagit det nya Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), vilket syftar till att stärka och klargöra kraven på hållbarhetsrapportering.

Vad är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)?

CSRD är ett direktiv från EU-kommissionen som syftar till att förbättra företagens rapportering om deras klimatpåverkan. Direktivet föreslår att alla stora företag och alla börsnoterade företag, inklusive små och medelstora företag,  på sikt ska rapportera om en rad hållbarhetsfaktorer i sin årliga rapportering. Dessa faktorer kan inkludera allt från företagets klimatpåverkan till dess arbete med sociala frågor och styrning. Målet med CSRD är att skapa en enhetlig och jämförbar uppsättning av hållbarhetsdata som kan användas av investerare och andra intressenter för att utvärdera företagens hållbarhetsprestanda.

Vad är EU-taxonomin?

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för att definiera vad som kan betraktas som en hållbar ekonomisk aktivitet. Den syftar till att hjälpa EU nå sina klimat- och energimål genom att styra kapitalflöden mot hållbara investeringar. EU-taxonomin är tänkt att fungera som en referensram för investerare, företag och politiska beslutsfattare för att identifiera de ekonomiska aktiviteter och motverka “Greenwashing”
 

 

 

Energy performance of buildings (EPBD) - en del av paketet Fit for 55 som är avgörande för att nå EUs klimatmål


Fit for 55 är ett paket innehållande flera lagförslag som syftar till att sänka EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55% till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, vilket är ett viktigt delmål i resan mot EU:s långsiktiga mål att bli klimatneutrala till 2050.²


En central del i paketet Fit for 55 är direktivet om energiprestanda i byggnader (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD). Detta eftersom uppvärmning och kylning av byggnader står för 40% av den konsumerade energin i Europa och 36% av de direkta och indirekta energirelaterade utsläppen av växthusgaser.³ Därav är direktivet ett av de mest centrala att implementera för att lyckas nå EUs klimatmål. Direktivet syftar till att främja förbättrad energiprestanda i byggnader inom EU med målet att alla byggnader ska vara nollenergibyggnader (ZEB, Zero-emission buildings) till 2050. Nollenergibyggnader definieras som en byggnad med nollutsläpp, där den mycket låga mängden energi som fortfarande krävs helt täcks av energi från förnybara källor som produceras på plats eller i närheten av byggnaden.

 

För att en byggnad ska uppnå kraven att klassas som en nollenergibyggnader behöver hela husets energibehov adresseras. För att realisera de besparingar som fastställts i direktivet kommer det att prioriteras att främja så kallade djupa renoveringar. Dessa innebär en kombination av åtgärder som tillsammans resulterar i en substantiell minskning av byggnadens energiförbrukning. Enligt direktivets riktlinjer kommer mindre, ytliga renoveringar inte att gynnas, och förväntas på sikt utgöra en försumbar andel av antalet genomförda renoveringar.

Fig. 2 – Net Zero-energy buildings (NZEB)

 

För att lyckas minska energiförbrukningen i byggnader är det en enorm mängd fastigheter som behöver energirenoveras. Det europeiska fastighetsbeståndet uppskattas till 220 miljoner byggnader, där den genomsnittliga energirenoveringstakten under 2021-2022 beräknas till 1%. För att nå målet enligt direktivet behöver energirenovering takten fördubblas till 2% per år fram till 2030 och därefter bibehållas fram till 2050. Denna renoveringstakt förväntas leda till att 35 miljoner byggnader kommer att behöva energirenoveras i EU över en kommande 10-årsperiod.

Vad är Shallow renovation / Ytlig renovering?

Beskrivs ofta som en mindre omfattande uppgraderingar av en byggnad, vilket leder till mer blygsamma energibesparingar jämfört med en djup renovering, ofta mindre än 30-40%. En ytlig renovering innebär exempelvis mindre åtgärder som att förbättra isoleringen i en del av byggnaden, byta ut vissa fönster, installera ett energieffektivt belysningssystem, eller uppgradera vissa delar av värmesystemet. Alltså mindre enskilda åtgärder. Dock saknas en tydlig definition om vad som ska klassas som en Deep respektive Shallow renovation, men är något som kommer att behöva definieras i samband med att EPBD- direktivet träder i kraft.

Vad är Deep renovation / Djupa renoveringar?

Dessa beskrivs ofta som en omfattande uppgradering av en byggnad som resulterar i en mycket hög energibesparing, ofta mer än 50-60%. Åtgärdsmixen inkluderar flera åtgärder som att förbättra byggnadens yttre skal (till exempel isolering), uppgradera eller byta ut uppvärmnings- och kylsystem, ventilationssystem, och installera förnybara energikällor (som solpaneler). Dock saknas en tydlig definition om vad som ska klassas som en Deep respektive Shallow renovation, men är något som kommer att behöva definieras i samband med att EPBD-direktivet träder i kraft. 

 

 

För att komma upp i en renoveringstakt som möjliggör att EU når sitt 55%-mål till 2030 beräknas det krävas ytterligare 275 miljarder Euro i årliga investeringar i energirenoveringar. 

 

 

Djupgående Renovering (Deep renovations)
- den nya renoveringsstandarden


Framöver kommer även kraven på omfattningen av en energirenovering att förändras. Till skillnad från dagens energirenoveringar kommer det inom ramen för direktivet att ställas krav på att dessa renoveringar är djupa renoveringar (Deep renovations). Definitionen av en djup renovering är inte helt fastställd ännu men beskrivs ofta som en mix av åtgärder som tillsammans minskar byggnadens energiförbrukning avsevärt, ofta med minst 50-60% eller till en kostnad som överstiger 25% av fastighetens värde exklusive värdet på marken där byggnaden är belägen. Definitionen av djupa renoveringar är idag omdebatterad och en gemensam definition håller på att utvecklas inom ramen för EPBD. Idag beräknas endast 0,2% av alla energirenoveringar som genomförs vara djupa renoveringar.

 

Majoriteten av energirenoveringarna som genomförs idag kallas för ytliga renoveringar (Shallow renovations) och beskrivs oftast som energirenoveringar som minskar förbrukningen med mindre än 30-40%. Direktivet EPBD kommer förändra förhållandet mellan djupa och ytliga renoveringar där direktivet kommer främja djupa renoveringar med målet att majoriteten av alla energirenoveringar som sker 2030 kommer att vara av kategorin djupa renoveringar. 
 

 

Enormt investeringsbehov för att möjliggöra renoveringsvågen


För att realisera utsläppsbesparingarna från ett energieffektivt byggnadsbeståndet kommer det krävas omfattande investeringar. Energirenoveringsvågen är en av de sektorer som står inför det största investeringsbehovet i hela EU. För att komma upp i en renoveringstakt som möjliggör att EU når sitt 55%-mål till 2030 beräknas det krävas ytterligare 275 miljarder Euro i årliga investeringar i energirenoveringar. Bryter vi ner detta till småhus så beräknas  det kosta mellan €15 000 och €100 000¹⁰ att förflytta ett småhus från EPC-certifiering G eller F till någon av de högre EPC-certifieringarna.

 

Att genomföra denna vågen av energirenovering kommer innebära en enorm utmaning för EU där omfattande finansiella incitament, stödpaket och bidrag kommer att behövas. Utöver de utmaningar som finns kopplat till energirenoveringsvågen kommer den även att skapa enorma affärsmöjligheter för befintliga och nya företag, där deras förmåga att exekvera på dessa möjligheter kommer vara avgörande för att EU ska lyckas genomföra renoveringsvågen.
 

Fig 3. - Investeringskostnad och typiska åtgärder för hushåll i olika energiklasser (Dryfts data)

 

Vad består direktivet EPBD av?


För att förklara direktivet EPBD djupare kan det beskrivas i 5 olika delar:³ 
 

  1. EPC (Energy performance certificate) - Harmoniserade energicertifikat
  2. MEPS (Minimum Energy Performance Standard) - Minimikrav för energiprestanda
  3. Nationella databaser
  4. Nationella renoveringsplaner
  5. Finansiella incitament

 

 

1. EPC (Energy performance certificate) - Harmoniserade energicertifikat


En grundförutsättning för att driva förändring är att det måste finnas harmoniserad mätbarhet. I nuläget är det mycket svårt att jämföra byggnaders energiprestanda mellan olika länder. Detta beror på att det saknas ett gemensamt klassificeringssystem för att mäta fastighetens energiprestanda. Avsaknaden av ett gemensamt klassificeringssystem gör det svårt att besluta om regleringar kring byggnaders energiprestanda och incitament för att accelerera omställningen. Det är därför prioriterat att utveckla ett harmoniserat klassificeringssystem som gör det möjligt att jämföra EPC-klassificering mellan medlemsländerna. Inom ramen för EPBD kommer därför ett harmoniserat klassificeringssystem, EPC-certifiering, att introduceras. Detta system kommer att använda en skala från A+ eller A⁰ till G, där A+/A⁰är nollenergibyggnader och G representerar de sämsta 15% av landets fastigheter. Planerna är att lansera den harmoniserade versionen senast 2025.³ Då kommer alla fastigheter inom unionen att vara direkt jämförbara.
 

Fig. 4 – Harmonisering av energiklasser över Europa

 

2. MEPS (Minimum Energy Performance Standard) - Minimikrav för energiprestanda


MEPS, vilket står för Minimum Energy Performance Standards, är en reglering som fastställer minimistandarder för EPC-certifiering (Energy Performance Certification) av byggnader. Som tidigare belyst i denna artikel, finns det betydande potential att minska växthusgasutsläpp genom att rikta in oss på att förbättra energiprestandan i byggnader med den lägsta EPC-certifieringen. Inom ramen för EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), kommer det att införas nya minimikrav för energiklasser. Konkret kommer det att innebära att fastigheter med EPC-certifiering F och G kommer att vara tvungna att förbättra sin energiprestanda. 

 

Byggnader med EPC-certifiering G kommer senast i januari 2030 tvingats ha uppgraderat sin energiprestanda, en omställning kommer att omfatta över 30 miljoner byggnader i EU. Kommissionen arbetar för närvarande med att mobilisera finansiering för de initiala investeringskostnaderna för dessa byggnader. EU planerar att tilldela upp till 150 miljarder euro från sin budget fram till 2030 för att påskynda implementeringen av MEPS. Vidare kommer MEPS omfatta fler byggnader och till 2033 ska alla bostadsbyggnader vara uppgraderade till minst EPC-certifiering E.

 
Om vi enbart ser till Sveriges småhusbestånd, kommer dessa förändringar att påverka över 444 000 småhus. Samtliga av dessa kommer att behöva genomgå omfattande energirenoveringar under de kommande åren, till en kostnad av 471 miljarder kronor.¹¹

Vad är Minimum Energy Performance Standards (MEPS)?

MEPS är normer som fastställer minimikraven för energiprestanda på fastigheter. Det för småhus att bostadsbyggnader ska vara minst i EPC-certifiering F senast januari 2030 och minst i klass E år 2033 som medlemsländerna är tvingade att leva upp till. 

 

 

3. Nationella databaser 
 

För att möjliggöra transparens och jämförbarhet ställer implementeringen av EPBD krav på att medlemsstaterna utvecklar och upprätthåller offentligt tillgängliga nationella databaser för EPC-certifikat. För närvarande finns det skillnader i lagring och tillgänglighet av EPC-databaser där majoriteten av länderna i EU endast erbjuder begränsad tillgång till EPC-data. Detta kommer att ändras inom ramen för EPBD för att förstärka transparens kring fastighetsbeståndets EPC-certifiering för privatpersoner, företag, ägare, finansiella institut och  investerare. Analysen av energiprestandan för småhusbeståndet i medlemsländerna ska förenklas, vilket kommer att underlätta uppföljningen av utvecklingen mot de fastställda målen.
 

 

4. Nationella renoveringsplaner


När harmoniserade metoder för att mäta EPC-klasser, minimistandarder för energiprestanda och nationella databaser är på plats, kommer det största och mest omfattande steget inom ramen för EPBD, nämligen en betydande energirenoveringvåg för att ställa om energiprestandan i fastighetsbeståndet. Direktivet kommer att tilldela betydande ansvar till varje medlemsstat för att utarbeta en nationell renoveringsstrategi som möjliggör dessa renoveringar.


De nationella renoveringsplanerna behöver se till att minst fördubbla den årliga takten av energirenoveringar av byggnader fram till 2030, där majoriteten av energirenoveringarna som genomförs ska vara så kallade djupa renoveringar.

 

Denna plan kommer att behöva adressera två potentiella hinder som riskerar att sänka energirenoveringstakten:

 

  • Tillgången till kvalificerad arbetskraft

 

  • Utformningen av heltäckande erbjudanden, även kända som helhetslösningar (one-stop-shops), som gör det enkelt och fördelaktigt att som småhusägare genomföra djupa energirenoveringar.

 

Även den tidigare nationella renoveringsstrategin i Sverige belyser behovet av en metod som tar ett helhetsgrepp kring bostaden för att uppnå ekonomiskt och miljömässigt hållbara energirenoveringar. Helhetslösningar eller så kallade one-stop-shops är en metod som anses vara avgörande för att framgångsrikt genomföra denna omställning.

 

Vad är Metoden Rekorderlig Renovering?

Metoden Rekorderlig Renovering ger fastighetsägaren ett metodiskt tillvägagångssätt för att åstadkomma energieffektiviserande renoveringar som ger bästa möjliga utfall på inomhusmiljö, energianvändning och kunskapsuppbyggnad.


Metoden är baserad på erfarenheter från genomförda demonstrationsprojekt med målet att i renoveringen åstadkomma en halvering av energianvändningen. Konceptet går ut på att sätta samman ett åtgärdspaket som halverar energianvändningen vid renovering av fastigheten. För att klara detta är det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp och hitta en kombination av energibesparande åtgärder där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan vara med och betala för åtgärder som kanske inte skulle ha valts som en enskild åtgärd. Totalt sett ska dock hela åtgärdspaketet vid ombyggnaden vara så kostnadseffektivt att det uppfyller rimliga lönsamhetskrav.¹²

 

 

5. Finansiella incitament


Denna omställning innebär betydande utmaningar för hushåll, och det råder osäkerhet kring genomförbarheten av direktivet. Investeringsbehovet för att uppgradera en byggnads energiprestanda till de nivåer som kommer att krävas enligt MEPS i framtiden beräknas till mellan 10 000 och 100 000¹⁰ euro för de minst energieffektiva byggnaderna.


Energirenovering är ofta en lönsam investering, då den inte bara avsevärt kan öka bostadens värde, utan även kan ge betydande energibesparingar - en övergång från EPC (energiklass) G till E förväntas till exempel resultera i en två tredjedels minskning av bostadens energiförbrukning, vilket ofta leder till en attraktiv återbetalningstid för investeringen. Men för många småhusägare som redan idag har begränsade möjligheter att betala för elräkningen, uppvärmningen, har begränsad tillgång till kommersiella lån, och med fastighetsvärden som i vissa fall är lägre än renoveringskostnader, kommer omställningen att vara svår, och i vissa fall omöjlig. 

 

Hushåll som befinner sig i denna situation kallas inom EU för hushåll i energifattigdom (Energy Poverty). Uppskattningsvis befinner sig omkring 34 miljoner européer i denna situation. För att nå klimatmålen inom EPBD är det nödvändigt att dessa hushåll också kan uppgradera sina fastigheter till högre energiprestanda. För att möjliggöra omställningen för dessa hushåll kommer medlemsstaterna att behöva införa inkomstbaserade kriterier och tillhandahålla betydande bidrag eller stöd från omställningsfonden eller möjliggöra energirenoveringar genom tillgång till förmånliga lån. Ett finansieringsalternativ som för närvarande utreds är möjligheten att använda intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem för att finansiera energieffektivitets- och energisparande åtgärder för låginkomsttagare.¹⁴

 

För att möjliggöra omställningen kommer finansiella incitament som undanröjer de hinder som finns att spela en avgörande roll. Det läggs stort ansvar på medlemsländerna att utföra dessa incitament och de politiska åtgärder som medlemsländerna förväntas lansera för att säkra genomförandet av de nationella renoveringsplanerna är³

 

  • Skatteincitament
  • Förmånlig tillgång till finansiering, bidrag och subventioner
  • Informationskampanjer kring vikten av omställningen
  • Främja projektmodeller och affärsmodeller som tar helhetsgrepp kring energirenovering
     

 

Vad är Energifattigdom (Energy poverty)?

Energifattigdom uppstår när energikostnader tar upp en betydande del av konsumenters disponibla inkomster, vilket påverkar deras förmåga att täcka andra utgifter. Låga inkomster, lågt fastighetsvärde och begränsade möjligheter att få kommersiella lån gör det svårt för dessa hushåll att minska fastighetens energiförbrukning och förbättra dess energiprestanda.

Djupdyk i Tyska energiomställningen

Tyskland är ett av de länder med största utmaningar kopplat till energiomställning men också ett av de länder som ligger längst fram, och har tagit på sig ledartröjan inom energirenoveringsvågen bland medlemsländerna.


Tyskland står inför betydande utmaningar på detta område. Enligt MEPS kommer fler än 11 miljoner byggnader att behöva genomgå omfattande energirenoveringar fram till 2033. Detta motsvarar 65% av landets totala bestånd av småhus. För att lyckas uppnå målen inom MEPS innebär det att Tyskland behöver öka sin renoveringstakt av djupa renoveringar med faktor 65. Denna omfattande uppgift belyser de enorma insatserna som krävs för att nå landets och EUs ambitiösa energieffektivitetsmål.


Som ett viktigt steg för att accelerera omställningstakten har den tyska byggenergilagen (GEG, German Building Energy Act) har fastställt att från och med den 1 januari 2024 måste alla nya byggnader värmas upp med minst 65% förnybar energi. För befintliga byggnader ges en 'beslutsperiod' fram till 2028. Från och med 2045 ska inga fossila bränslen längre användas för uppvärmning. Att förflytta landets byggnader med lägst EPC-certifiering beräknas kosta de tyska hushållen mellan 740 miljarder och 1 biljon euro. Detta gör tillgången till finansiering till ett av de mest betydande och kritiska hinder som behöver adresseras, inte bara för Tyskland, men även för övriga medlemsländer när de når den punkt där Tyskland befinner sig idag. Som ett direkt resultat av detta börjar man också se betydande marknadspremier för energieffektiva byggnader. Under det gångna året har priset på en bostad med EPC-certifiering av klass H i genomsnitt varit 45% lägre än det för en bostadsfastighet med en A+ energimärkning.²¹

 

Som en åtgärd för att adressera de finansiella hindren kopplat till energiomställningen, erbjuder regeringen i samarbete med KfW (Kreditanstalt für Wiederaufbau), en tysk statlig utvecklingsbank, finansiering och rådgivning till företag, offentliga organ och privatpersoner för att främja hållbar ekonomisk utveckling. Banken driver sin verksamhet utan vinstsyfte, vilket innebär att den kan erbjuda lån med mycket fördelaktiga räntor och villkor.


KfW erbjuder en mängd olika låne- och stödprogram för att stimulera energirenoveringar och byggande av energieffektiva byggnader. Dessa program inkluderar förmånliga lån där småhusägare kan låna upp till 120 000 euro för renoveringar som förbättrar energiprestandan på deras fastighet. Dessa initiativ är ett exempel på hur politiska och ekonomiska verktyg kan samverka för att främja en hållbar omställning av bostadssektorn.¹⁵

 

Tyskland är ett bra exempel på hur implementeringen av EPBD kommer att se ut och vilka utmaningar samt konsekvenser direktivet kommer att få för ett medlemsland. Sverige ligger ännu en bra bit efter Tyskland men inom kort kommer även Sverige och våra nordiska grannländer att behöva genomgå samma omfattande förändringar som Tyskland för att vi ska komma igång med omställningen och nå uppsatta klimatmål. De bidrag som än så länge implementerats i Sverige kan man läsa mer om här.

 

 

 

Direktivets möjliga påverkan på banker och hushåll


När det inom ramen för EPBD införs harmoniserade EPC-klassificeringar och minimikrav på fastighetens energiprestanda kan det i kombination med den utökade hållbarhetsrapporteringen att innebära mycket stora omställningar för hushåll och banker med exponering mot byggnader med låg energiprestanda.

 

 

Ökad risk för banker med exponering mot byggnader med låg EPC-certifiering


Eftersom en stor del av bankernas affärsverksamheter är exponerade mot bolån, kommer den utökade hållbarhetsrapporteringen för banker att behöva innehålla detaljerade data rörande bolånestockens klimatpåverkan och åtgärder för att förbättra dess energiprestanda.


För att skapa transparens och jämförbarhet när det gäller bolånestockens klimatpåverkan kommer den harmoniserade EPC-klassificeringen att bli tydligt framträdande i kvoterna för grön tillgång (Green Asset Ratio, GAR) och bank-boks-taxonomi-överensstämmelse-kvot (Banking Book Taxonomy Alignment Ratio, BTAR). Dessa kvoter kommer att bli centrala faktorer för att bedöma och jämföra bankernas miljömässiga prestanda och ansvar, vilket i sin tur kommer att skapa en ökad medvetenhet och ansvarsskyldighet inom den finansiella sektorn när det gäller klimatfrågor. ¹⁶ ¹⁷ 


 

Vad är Green Asset Ratio (GAR)?

En grön tillgångkvot (GAR) visar en banks 'gröna' tillgångar som en andel av totala tillgångar, där 'grönt' definieras av inkludering i EU:s 'taxonomi' eller checklista.

Vad är Banking Book Taxonomy Alignment Ratio (BTAR)?

En bankboks-taxonomi-överensstämmelsekvot (BTAR) mäter hur en banks aktiviteter bidrar till EU:s klimatmål och visar i vilken utsträckning de finansierar miljömässigt hållbara aktiviteter. 

 

 

Den förstärkta hållbarhetsrapporteringen kommer att ge en ökad insyn i hur väl banker bidrar till klimatomställningen, och i samband med MEPS kommer bankernas exponering mot bolån med låg EPC-certifiering att bli synlig. Dessa nya marknadsförutsättningar kommer att resultera i en jämförbarhet av bolånestockens klimatpåverkan, vilket potentiellt kan påverka investerare, kunder och finansmarknadens syn på banken.


Banker med stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering kan därför behöva utarbeta en accelererad omställningsplan för sin lånestock och sätta ett högre tryck på sina låntagare, för att hantera den ökade risk som en stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering kan medföra. Denna ökade risk orsakas huvudsakligen av två faktorer:

 

  • Förändringar i fastighetsvärderingen, och därmed säkerheten för bolån, för hus med låg EPC-certifiering

 

  • Förhöjd kreditrisk för låntagare med låg EPC-certifiering till följd av försämrad betalningsförmåga
     

 

 

Förändrad bostadsvärdering för byggnader med låg EPC-certifiering


Genom implementeringen av minimikrav för energiprestanda (MEPS) kommer fastighetsvärderingen att påverkas. Det är rimligt att förvänta oss att se en fortsatt ökning av en marknadsmässig premie för energieffektiva byggnader, vilket på sikt kommer att påverka värderingen av bankers låneportföljer. Befintlig forskning som har undersökt förhållandet mellan fastighetsvärden och energiprestanda uppvisar redan en tydlig korrelation mellan dessa två faktorer.¹⁸

 

I Tyskland börja värderingsskillnader mellan fastigheter med låg och hög energiklass bli mycket tydlig, och under det gångna året har priset på en bostad med EPC-certifiering av klass H i genomsnitt varit 45% lägre än en bostad med deras högsta EPC-klas, A+. Säljare kommer högst troligt att behöva acceptera renoveringsrabatter för att kompensera för de kostnader som uppstår efter köp för att energirenovera sin fastighet. Detta innebär att vi framåt kommer vänja oss vid att EPC-certifiering kommer att vara en avgörande faktor vid köp och värdering av bostäder.²¹
 

Fig. 5 – Energiprestanda för hus påverkar dess värde i Tyskland

 

Genom införandet av MEPS kommer samtliga bostäder att krävas uppnå minst EPC-klass F senast i januari 2030, och EPC-klass E år 2033. Detta kommer göra det tvingande för småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder i dessa fastigheter. Om sådana åtgärder inte vidtas, kan det medföra konsekvenser, exempelvis i form av differentierade kapitalkrav för lån kopplade till fastigheter med låg energiklass, eller genom att möjligheterna att sälja eller hyra ut fastigheten begränsas.

 

Dessa faktorer kan komma att innebär att risknivån för banker med en stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering avsevärt kommer att öka eftersom ESG-faktorer i nuläget inte inkluderas i riskbedömningarna. På längre sikt kan införandet av utökad hållbarhetsrapportering och implementeringen av MEPS medföra att fastigheter, som inte ställs om i enlighet med direktivet, riskerar att bli så kallade "stranded assets" för bankerna vilket kan innebära att banker tvingas ta större krafttag för att tvinga dessa hushåll att ställa om.
 

Genom införandet av MEPS kommer samtliga bostäder att krävas uppnå minst EPC-klass F senast i januari 2030, och EPC-klass E år 2033. Detta kommer göra det tvingande för småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder i dessa fastigheter.

 

 

Vad är en Strandad tillgång (Strandet asset)?

En "strandad tillgång" (stranded asset) är en term som används för att beskriva en investering eller tillgång som inte längre är ekonomiskt lönsam eller värdefull på grund av förändrade marknadsförutsättningar. Begreppet används vanligtvis inom energi- och miljösektorn och syftar på tillgångar. Att ha strandade tillgångar kan vara ekonomiskt problematiskt för företag eller investerare då investeringar och tillgångar kan leda till kapitalförluster och risker för företagens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.

Vad är kapitalkrav för banker?

Kapitalkrav är de bestämmelser som sätts upp av finansiella regleringsmyndigheter som kräver att banker och andra finansiella institut behåller en viss nivå av eget kapital i relation till sina tillgångar för att täcka oväntade förluster som är kopplade till riskerna i bankens böcker. Kapitalkrav kan också beskrivas som bankens kostnad för att låna ut pengar.

 

 

Förhöjd kreditrisk för låntagare med låg EPC-certifiering till följd av försämrad betalningsförmåga hos hushåll


Den uppskattade kostnaden för att uppgradera en fastighet från låg till hög EPC-certifiering varierar mellan 10 000 och 100 000 euro.¹⁰ Detta innebär en betydande investering som låntagare med EPC-certifiering F och G kommer att vara tvungna att genomföra senast 2030 respektive 2033. Följaktligen kommer bolånekalkylen och den ursprungliga kreditrisken, som låg till grund för lånet, att behöva revideras utifrån de högre upplåningskostnader som denna investering i energirenovering innebär.


Denna situation kommer att utgöra en utmaning för hushåll med hög skuldsättningsgrad eller för de som lever på ekonomiska marginaler. Den ökade kostnaden för upplåningen kan i sin tur påverka låntagarens förmåga att fullgöra sina betalningar, vilket i förlängningen kan innebära en ökad kreditrisk för bankerna.
 

 

 

Förändrad fastighetsvärdering och höga investeringar för hus med låg EPC-certifiering påverkar hushålls låneförutsättningar


De förändrade marknadsförutsättningarna som uppstår till följd av införandet av EPBD kan komma att påverka hushållens låneförutsättningar. Detta gäller framförallt de hushåll vars fastigheter har låg EPC-klass. Detta eftersom fastigheter med låga EPC-klasser kommer anses vara mer riskfyllda. För hushåll kan det komma att innebära:

 

  1. Minskat låneutrymme på grund av risk för höga energikostnader
  2. Minskat låneutrymme på grund av renoveringsbehov
  3. Inlåsningseffekt på grund av förändrade förutsättningar till försäljning och uthyrning
     

 

1. Minskat låneutrymme på grund av energikostnader 
 

Såvida fastigheten inte uppfyller de nya kraven på energiprestanda enligt de nya direktiven, och detta i samband med höga energipriser, kan det medföra ökade energikostnader för fastighetsägaren. Detta kan innebära att en väsentlig andel av hushållets disponibla inkomst behöver omfördelas till att täcka dessa energikostnader. Konsekvensen av denna omfördelning kan ha en direkt inverkan på hushållens bolånekalkyl, vilket i sin tur kan begränsa hushållens ekonomiska flexibilitet och belastningsförmåga.

 


2. Minskat låneutrymme till följd av investeringar i energirenoveringar


Införandet av direktiven EPBD och MEPS kommer att innebära att byggnader med låg EPC-certifiering blir skyldiga att genomföra omfattande energirenoveringar. Detta kommer i förlängningen att kräva att banker, i sina bolånekalkyler, integrerar den potentiella investeringskostnaden för energirenoveringar i sina beräkningar.


Denna tilläggskostnad kan ha en märkbar inverkan på hushållens lånekapacitet och kan därmed även påverka fastighetsvärderingar. För framtida köpare av byggnader med låg EPC-certifiering kommer det att bli nödvändigt att budgetera för omfattande kostnader för energirenovering.²¹

 

 

3. Inlåsningseffekt på grund av förändrade förutsättningar till försäljning och uthyrning


Bristen på omställning till en högre energiprestanda för en fastighet kan medföra avsevärda konsekvenser, inklusive begränsade möjligheter att hyra ut eller sälja fastigheten. Detta har redan observerats i Frankrike, där implementeringen av MEPS har resulterat i strängare regleringar. Specifikt har det fastställts att bostäder som faller inom energiklass G inte kommer att vara tillåtna att hyras ut eller säljas efter år 2028.¹⁹ Dessa förändrade marknadsförutsättningar kommer oundvikligen att ha en effekt på fastighetens värde och kan skapa en inlåsningseffekt för de som inte har ekonomiska förutsättningar att genomföra en energirenovering. 


Inlåsningseffekter för småhusägare som inte ställer om kommer även att stärkas ytterligare på grund av den prisskillnad som håller på att implementeras mellan småhus med låg respektive hög EPC-klassning. Priserna på byggnader med hög EPC-certifiering kommer sannolikt att fortsätta stiga de kommande åren, medan vi kan förvänta oss större prisfall för byggnader med låg EPC-certifiering. Säljare kommer högst troligt att behöva acceptera renoveringsrabatter för att kompensera för de kostnader som uppstår efter köp för att energirenovera sin fastighet. Som ett resultat kan den negativa prisutvecklingen för byggnader med låg EPC-certifiering bli ännu starkare än vad den nuvarande marknadsmiljön med höga finansieringskostnader och reallöneförluster isolerat skulle innebära.²¹


Genomförandet av direktivet och energiomställningen kan med tiden omforma våra prioriteringar vid köp av småhus. Historiskt sett har läget varit en avgörande faktor, men det är inte otänkbart att energieffektivitet kommer att bli den viktigaste faktorn framöver.²¹

 

 


Nya affärsmöjligheter som en följd av förändrade marknadsförutsättningar


Dessa förändrade marknadsförutsättningarna, som är ett resultat av implementering av EPBD och den utökade hållbarhetsrapporteringen, kommer att medföra nya förutsättningar och risker för banker och hushåll. Dessa förändrade marknadsförutsättningar öppnar också upp för nya affärsmöjligheter för den privata sektorn, där företags förmåga att exekvera på dessa möjligheter kommer vara direkt avgörande för att lyckas uppnå målen inom direktivet. Denna utmaning förstärks av att byggsektorn är en av de minst innovativa ekonomiska sektorerna inom EU²². Det är därför nödvändigt att innovativa arbetssätt från andra sektorer vågar ta steget in i byggindustrin, tillsammans med riskkapital. Detta skulle kunna främja utvecklingen av nyskapande kunderbjudanden som möjliggör den kommande renoveringsvågen.


För att möjliggöra en framgångsrik implementering av EPBD och påskynda klimatomställningen, ser vi tre huvudsakliga utmaningar som behöver adresseras. Dessa utmaningar innebär alla också nya affärsmöjligheter.

 

  1. Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat
  2. Finansiella incitament och stöd
  3. One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp kring energirenovering. Hela vägen från rådgivning till utförd energirenovering.

 


1. Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat


I dagsläget uppskattas det att endast 10-15% av de svenska småhusen har EPC-certifiering. Denna siffra förväntas öka exponentiellt när kraven från EPBD implementeras och alla hushåll förväntas ha en EPC-certifiering. Att majoriteten av småhus har en EPC-certifiering är också avgörande för banker och andra företag som har en exponering mot bolån, för att de ska kunna uppfylla kraven på den utökade hållbarhetsrapporteringen.


För att möjliggöra denna ökning kommer det att behövas nya och innovativa lösningar för lagring och aggregering av energidata. Behovet av dataaggregering är inte enbart för att efterleva de utökade hållbarhetsrapporteringskraven, utan också för att möjliggöra träffsäker kommunikation till hushållen.


För att accelerera energirenoveringstakten kommer det vara avgörande att hushållen får korrekt och relevant information. Denna information bör inkludera detaljer om vilka regleringar som gäller för det enskilda hushållet, utbildning kring hur man förbättrar energiprestanda i sin bostad, vägledning om hur man inleder processen,  samt information om tillgängliga bidrag eller incitament för hushållet. Genom att tillhandahålla korrekt, träffsäker och relevanta information till hushållen, kan vi förbättra möjligheterna för dem att inleda energirenoveringsprocessen. Detta är avgörande för att uppnå den takt av energirenoveringar som direktivet satt som mål. Det är därför avgörande att innovativa lösningar som möjliggör effektiv aggregering av energidata implementeras och börjar användas av banker i en accelererad takt.

 


2. Finansiella incitament och stöd

 

Kostnaden för att genomföra en energirenovering varierar betydligt baserat på de unika behoven hos varje specifikt hus. Renoveringskostnaderna beräknas ofta till mellan 10 000 och 100 000 euro¹⁰, särskilt för bostäder med lägst EPC-certifiering. I arbetet med att omvandla det nuvarande beståndet av småhus kommer banker att spela en central roll. Detta kommer att ge upphov till nya affärsmöjligheter, som exempelvis nya “gröna” finansiella produkter och ökad utlåning vilket möjliggör ökade intäkter från befintlig kundbas. 


Samtidigt kommer det att vara nödvändigt med betydande stöd till hushåll som saknar de finansiella resurserna för att genomföra energirenoveringar. Detta blir särskilt viktigt med tanke på den nuvarande ekonomiska nedgången, som riskerar att avsevärt fördröja energirenoveringstakten. För att säkerställa att renoveringarna sker i en takt som överensstämmer med de uppsatta målen, är det avgörande att rätt incitament implementeras. Dessa incitament skriver vi om i vår artikel “Utmaningar & möjligheter i energirenoveringen av svenska småhus”.

 

En kort sammanfattning av dessa incitament är: 

 

  • Utökat grönt ROT-avdrag samt att göra det möjligt att proaktivt använda fem års ROT-avdrag år ett

 

  • Gör energirenoveringsåtgärder omvärderings grundande för att möjliggöra investering via bolån

 

  • Inför lättnader i amorteringskraven

 

  • Införa finansiellt stöd för hushåll utan finansiella möjligheter att genomföra en energirenovering. Detta kan vara förmånlig tillgång till finansiering, bidrag eller subventioner

 

 

3. One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp är avgörande för att möjliggöra omställningen


Att energirenovera är oftast en lönsam investering, eftersom det ofta innebär ökat värde på fastigheten och betydande energibesparingar. Faktum är att en energirenovering som höjer EPC-certifieringen från G till E kan resultera i en minskning av bostadens energiförbrukning med cirka två tredjedelar¹⁸, vilket ofta innebär en attraktiv återbetalningstid för investeringen och hushållet. Det är dessa mer omfattande, så kallade djupa renoveringar som kommer främjas genom implementeringen av EPBD.


För att uppnå en minskning av energiförbrukningen med 60 procent eller mer krävs en rad åtgärder som är skräddarsydda för det specifika huset och som djupet förbättrar byggnadens energiprestanda.  För att uppnå detta krävs det att det tas ett helhetsgrepp där både klimatskal, värmesystem, värmekälla, ventilation, smart energistyrning och energiproduktion adresseras tillsammans.


För det genomsnittliga hushållet finns det dock betydande hinder för att inleda en energirenovering. Detta beror på svårigheterna att veta vad som kan göras, vad som bör göras, hur olika åtgärder samverkar, hur olika åtgärdspaket påverkar energiprestanda, eller var man ska börja. Dessa hinder beror delvis på att allmän kunskap om energirenoveringar i samhället är begränsad. Detta är inte överraskande, då djupgående kunskaper inom energi och byggnadsteknik krävs för att kunna rådge och genomföra en energirenovering.


Branschen underlättar inte heller för hushåll att initiera energirenoveringsprojekt. Hantverksbranschen är idag starkt fragmenterad, med många mindre entreprenörer som specialiserat sig på enskilda åtgärder utan att beakta helheten och hur dessa åtgärder tillsammans påverkar byggnadens allmänna hälsa och energiprestanda. Bristen på innovativa, kundcentrerade helhetslösningar gör det mycket svårt för småhusägare att genomföra en djup renovering som fundamentalt förbättrar byggnadens energiprestanda. Denna brist riskerar att försena implementeringen av EPBD och kan till slut leda till att medlemsländerna misslyckas med att uppnå sina uppsatta klimatmål i tid.


Många av de nyligen lanserade, innovativa affärsmodellerna inom energirenoveringssektorn utgörs ofta av marknadsplattformar som fokuserar på enskilda åtgärder. Den grad av energirenovering som dessa affärsmodeller erbjuder kan i många fall betraktas som ytliga renoveringar, som inte förbättrar byggnadens energiprestanda djupet. Dessa affärsmodeller adresserar heller inte den komplexitet som hushållen upplever kring djupa renoveringar, vilka ofta kräver expertis i form av rådgivning och skräddarsydda åtgärdsplaner.


För att uppnå den takt av omfattande energirenoveringar som krävs för att nå klimatmålen och förbättra energiprestandan i beståndet av småhus, kommer det att behövas nya och innovativa kunderbjudanden som omfattar hela spektrumet av energirenovering. Dessa helhetslösningar, ofta kallade 'one-stop shops', ger kunden stöd genom hela processen: från rådgivning och utbildning, framtagande av en åtgärdsplan och finansiering, till genomförandet av renoveringarna och utfärdande av förbättrad EPC-certifiering. Dessa lösningar har länge identifierats av EU som avgörande för att möjliggöra implementeringen av EPBD.²⁰

 

Tillgången på dessa tjänster är för närvarande mycket begränsad. Därför kommer den privata sektorns förmåga att exekvera på dessa affärsmöjligheter vara direkt avgörande för att lyckas uppnå målen inom direktivet. Denna utmaning förstärks av att byggsektorn är en av de minst innovativa ekonomiska sektorerna inom EU.²² Det är därför nödvändigt att innovativa arbetssätt från andra sektorer vågar ta steget in i byggindustrin, tillsammans med starkt stöd av investerare och riskkapital med erfarenhet av att bygga nya affärsmodeller i nya branscher.

 

Fig. 6 – Energirenovering som one-stop-shop med Dryft

 

 

 

Vi står inför en stor omställning med enorma utmaningar men också stora affärsmöjligheter


Implementeringen av den utökade hållbarhetsrapporteringen och EPBD kommer att innebära en betydande omställning för fastighetsägare samt banker med exponering mot bolån. För att på bästa sätt bemöta denna förändring kommer det att krävas att vi adresserar och kraftsamlar kring dessa utmaningar: 

 

  • Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat

 

  • Finansiella incitament och stöd

 

  • One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp kring energirenovering. Hela vägen från rådgivning till utförd energirenovering.
     

Vi kommer inom kort att se betydande förändringar inom dessa områden, och att snabbt anpassa sig till dessa kommer att vara avgörande för att uppnå de uppsatta klimatmålen. EPBD förväntas röstas igenom av EU-parlamentet och EU-rådet under hösten, vilket då kommer att rikta strålkastarljuset mot den nya lagstiftningen och omställningstiden kommer att accelerera något enormt. Fram tills lagförslaget fastställs är det av yttersta vikt att vi tillsammans i branschen förbereder oss och påbörjar omställningen, så att vi till hösten är redo att tillsammans sätta igång att energirenovera sveriges småhusbestånd.


Lyckas vi genomföra direktivet EPBD på ett framgångsrikt sätt, kommer EU ha tagit viktiga kliv i riktningen mot målet om att bli den första klimatneutrala ekonomin och det första klimatneutrala samhället till 2050.
 

 

 

 

Kontakta oss för att prata mer om omställningen Sveriges småhus står inför: 


Erik Roman
Affärsutveckling Energirenovering på Dryft

erik.roman@dryft.se

 

 

 

 

Referenslista

 

1 Paris Agreement on climate change”  Council of the European Union

 

2 “Fit for 55” Council of the European Union

 

3 “Directive on the energy performance of buildings and Directive on energy efficiency” Official Journal of the European Union

 

4 “Questions and Answers on the revision of the Energy Performance of Buildings Directive” European Commission

 

5 “Deep Renovation: Shifting from exception to standard practice in EU Policy” BPIE,  Buildings Performance Institute Europe

 

6 “Establishment of a framework to facilitate sustainable investment regulation” Official Journal of the European Union

 

7 “Corporate sustainability reporting directive” Official Journal of the European Union

 

8 ”Nearly zero-energy buildings” European Commission

 

9 “Questions and Answers on the Renovation Wave” European Commission

 

10 ”Energy Performance of Buildings Directive review: how will banks be affected?” THINK economic and financial analysis

 

11”Utmaningar & möjligheter i energirenoveringen av svenska småhus” Dryft Energirenovering

 

12 “Rekorderlig Renovering” BeBo, ett av Energimyndighetens nätverk

 

13 “Commission recommendation on energy poverty” Official Journal of the European Union

 

14 “A Renovation Wave for Europe - greening our buildings, creating jobs, improving lives” European Commission

 

15 “Climate resolutions of government implemented: promotion of energy-efficient construction & refurbishment even more attractive”KFW, bank aus verantwortung

 

16 “EBA publishes binding standards on Pillar 3 disclosures on ESG risks” EBA, European Banking Authority

 

17 “Top EU banks to publish 'pioneering' climate data” Reuters

 

18 ” The impact of changes in dwelling characteristics and housing preferences on Belgian house prices” National Bank Of Belgium 

 

19 “Nya energikrav på befintliga byggnader på gång” Fastighetsägarna

 

20 “One-stop shops for residential building energy renovation in the EU” European Commission

 

21”The green transition takes hold of Germany’s property market” THINK economic and financial analysis

 

22 “Minimum standards, maximum impact: How to design fair and effective minimum energy performance standards” BPIE, Buildings Performance Institute Europe