Energideklaration av villa

Vad är en energideklaration?

Sedan 2006 finns en lag i Sverige att byggnader skall ha en energideklaration. Bakgrunden är ett EU-direktiv från 2002. Syftet är att verka för en lägre energianvändning i samhället, minskad klimatpåverkan och en god inomhusmiljö. Det är Boverket som tar fram föreskrifter för energideklarationer och ser till att lagen efterlevs medans det är företag med certifierade  energiexperter som utför energideklaration för huset.

Det skiljer sig en del i lagstiftningen när och hur energideklarationer skall genomföras beroende på typ av byggnad, där högst krav ställs på byggnader för allmänheten och bostäder med nyttjanderätt, till exempel hyres- och bostadrättfastigheter. I denna text fokuseras det på vad som gäller privatpersoner som äger villor och radhus.

När skall villor energideklareras?

Villor behöver endast ha en energideklaration när de nybyggda eller om de skall säljas eller hyras ut. 

Nybyggda hus ska energideklareras senast två år efter att huset tagits i bruk. Det är byggherren som är ansvarar att det görs. Energideklarationen kan ses som kvitto på att huset uppfyller utlovad energiprestanda liksom minimikravet på energiprestanda för nybyggda hus i Boverkets byggregler. Boverket kan utdöma vite om inte en energideklaration lämnas in.

Hus som skall säljas skall ha en giltig energideklaration. Det är säljarens ansvar att det finns en energideklaration senast vid annonseringen av huset. Deklarationen underlättar för potentiella husköpare att jämföra energianvändningen och driftkostnaden mellan olika hus. Det måste också finnas en energideklaration om hela eller delar av huset skall hyras ut. En energideklaration gäller i 10 år. Om du står inför försäljning får energideklarationen alltså inte vara äldre än så. Om du har vidtagit åtgärder för att energieffektivisera ditt hus bör du också ta fram en uppdaterad energideklaration som ger rätt bild till potentiella köpare. 

Även om det i övrigt inte är obligatoriskt för villaägare att energideklarera sitt hus, bidrar det till förståelse av husets energiförbrukning och för att kunna ta välgrundade beslut om man vill förbättra sitt hus energiegenskaper. Många banker erbjuder också en ränterabatt om man har en energideklaration som visar att man har ett energieffektivt hus. 

Det finns en del undantag för kravet på energideklaration som kan vara av intresse för privatpersoner. Fristående byggnader med användbar area mindre än 50 m2 samt ekonomibyggnader med lågt energibehov inom skogs- och jordbruksnäring behöver inte energideklareras. Det gäller även bostadshus som används mindre än fyra månader per år, eller under begränsad del av året där energiförbrukningen beräknas vara mindre än 25% av en helårsanvändning, vilket i de flesta fall gäller fritidshus. 

Huvudregeln är att varje byggnad som skall energideklareras, skall ha en egen energideklaration. Ett undantaget är sammanbyggda byggnader, till exempel radhus och kedjehus, som under vissa förutsättningar (som oftast är uppfyllda) kan ha en gemensam energideklaration. 

Hur går en energideklaration i villa till?

Energideklarationen för skall var upprättad av en certifierad energiexpert.

Vid en energideklaration för småhus, så som villor och radhus, Först görs en genomgång av befintliga uppgifter om huset, omfattande husets energiförbrukning, ritningar över huset, protokoll från ventilationskontroll och radonmätning om det är gjorts, och om åtgärder har gjorts sedan tidigare energideklarationer. Därefter görs en besiktning av huset. Omfattningen av besiktningen ska bedömas av energiexperten utifrån de uppgifter husets ägare har lämnat, men normalt görs en okulär kontroll av värme- och ventilationssystem, samt hur väl husets klimatskal, dvs. fönster, ytterdörrar, taket och ytterväggar isolerar.

Energideklarationen skall normalt utföras med en besiktning på plats. Undantag då det kan göras på distans är om huset har liknande utformning, storlek och energiegenskaper som en annan byggnad som redan är deklarerad, eller om det är ett nytt hus eller 

ett hus dokumenterat god energiprestanda.

Energiprestanda och energiklassning av villor

Husets energiprestanda och energiklass är centrala uppgifter i en energideklaration.

Energiprestandan av ett hus visar hur bra energirelaterade egenskaper byggnaden huset. Det är ett mått som vägs samman av byggnadstekniska och installationstekniska egenskaper. Sättet att beräkna energiprestandan och hur den ska beskrivas i en energideklaration har förändrats några gånger sedan lagen kom till 2006, allt för att kunna göra mer korrekt bedömning. En större förändring gjordes 2019. Detta medför att energideklarationer av olika ålder inte alltid på ett enkelt sätt kan jämföras med varandra.

För att räkna ut energiprestandan utgår man från levererad mängd energi till byggnaden, omfattande energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel, och eventuell komfortkyla. All annan energi som används i byggnaden benämns hushållsenergi, och räknas inte in i energianvändning för energideklarationen. En förändring i energideklarationer från och med 2019 är att man tar hänsyn till från vilket energislag som den levererade energin kommer ifrån genom ett viktningsförfarande. Den del av energin som till exempel kommer från el ”räknas upp” hela 1,8 gånger, medan om det är hållbara energikällor är faktorn betydligt lägre, exempelvis 0,7 för fjärrvärme. 

För att lättare kunna jämföra hus över hela landet ingår en geografisk korrigering av uppmätt energianvändning, där det finns 51 ”geografiska klimatfaktorer” (mot tidigare fyra klimatzoner). I Stockholm är klimatfaktorn 1, i ”varmare” kommuner justerar klimatfaktorn upp energianvändningen i byggnaden, och i ”kallare” kommuner justerar klimatfaktorn ner energianvändning för att uppskatta hur energiförbrukningen skulle vara om de stod i samma geografiska område.

Byggnadens energianvändning ska bestämmas vid ett normalt brukande, vilket bland innebär en ”normal” inne- och varmvattentemperatur, samt för ett ”klimatmässigt” normalår för den ort bygganden är belägen. Om det inte är ”naturliga förhållanden” görs en korrigering på ett standardiserat sätt.

Summan av de korrigerade värdena för de olika energislagen som levererar energi till byggnaden kallas för byggnadens primärenergianvändning. 

I nästa steg beräknas byggnadens energiprestanda genom att primärenergianvändning sätts i relation till husets uppvärmda boarea, s.k. Atemp, där man alltså får uppgift om byggnadens energianvändning i kWh/m2 och år. Detta benämns byggnadens primärenergital, EP-pet. I energideklarationer äldre än 2019 används begreppet specifik energianvändning, som kan skilja sig från primärenergitalet eftersom det är beräknat på ett annat sätt. För att underlätta jämförelsen med äldre energideklarationer finns även den specifik energianvändning redovisat i sammanfattning i energideklarationen från och med 2019. 

Efter att ha bestämt husets energiprestanda klassas byggnaden med en energiklass, som infördes 2014. Energiklassningen använder bokstäver från A till G, där A är bästa betyg. Det liknar alltså den energiklassning som används för vitvaror, tv-apparater m.m. 

Minimikravet på energiprestanda för ett nybyggt hus i Boverkets byggregler får energiklass C. Det motsvarar ett primärenergital på 68-90 kWh/m2 och år. Som jämförelse har ett hus i energiklass A ett primärenergital på högst 45 kWh/m2 och år. Ibland används benämningen ”passivhus” för hus i klass A och ”lågenergihus” för hus i klass B.  Hus i klass D - G, där de flesta äldre hus hamnar, har alltså större energibehov än kravet på ett nybyggt hus. I ett hus i klass G går det till exempel åt mer en 2,3 gånger mer energi än kravet för ett nybyggt hus.

A = EP-pet är under 50 procent av kravet för en ny byggnad.

B = EP-pet är mellan 50 och 75 procent av kravet för en ny byggnad.

C = EP-pet är mellan  75 och 100 procent kravet för en ny byggnad.

D = EP-pet är mellan  100 och 135 procent av kravet för en ny byggnad.

E = EP-pet är mellan 135 och 180 procent av kravet för en ny byggnad.

F = EP-pet är mellan 180 och 235 procent av kravet för en ny byggnad.

G = EP-pet är över 235 procent av kravet för en ny byggnad.

Åtgärdsförslag för energieffektivisering av villa

Om energideklarationen visar att huset har behov av energiförbättringar skall energiexperten ge förslag på åtgärder för att minska energianvändningen, där det också redovisas hur stor energibesparingen blir om åtgärden genomförs. Åtgärderna skall vara konstandseffektiva, men de får inte försämra inomhusmiljön eller husets kulturvärde. På Dryft kan vi hjälpa dig med alla olika typer av energieffektiviseringsåtgärder och vilka bidrag för energieffektivisering som finns för ditt hus. 

Centralt register för energideklarationer

Energideklarationen skall rapporteras till Boverket, som håller ett centralt register över alla genomförda energideklarationer. Det är energiexperten som upprättat energideklarationen som ansvarar för det.