Tilläggsisolera yttervägg i villa

Gamla hus har ofta för lite isolering i ytterväggen

Tjockleken på isolering som använts i ytterväggar har ökat med årtiondena. Hus byggda under början av 1900-talet har väldigt lite och ibland ingen isolering, och isoleringen var ofta av mindre effektiv isolering såsom sågspån eller torv. Från 30-talet användes murverk med gasbetong där hålutrymmena i betongen gav lite isolering. Det var inte förrän på 40-talet som bättre isolering såsom mineralull började användas, om än så lite som bara 5 cm mineralullsisolering. Under 50-talet, 60-talet och framförallt under oljekrisen under 70-talet växte tjockleken på isolering i ytterväggen till 10-15 cm. 

Även fast isoleringen i ytterväggen har blivit bättre med tiden så har äldre hus gemensamt att de har långt ifrån de 30 cm isolering i ytterväggarna som är standard idag. I gamla ytterväggar kan även isoleringen sjunkit ihop med åren och då blir både mindre effektiv och inte täcker hela väggen.

U-värdet i äldre väggkonstruktioner är mycket hög för att vara en vägg, ofta mellan 0,6-0,9, vilket motsvarar ett energieffektivt modernt fönster. Med andra ord motsvarar de sämst isolerade väggarna som om man hade ett hus byggt av bara moderna fönster – vilket även om moderna fönster är bra för att vara fönster inte är ett speciellt välisolerat hus. Under 70-talet när mer isolering började användas togs U-värden ner till ca 0,4, men fortfarande långt från Boverkets rekommendationer om att ytterväggar ska ha max  0,15 som U-värde.

Tilläggsisolering av yttervägg utifrån

Isolering av ytterväggar görs oftast i samband med fasadbyte då det är lätt att komma åt att tilläggsisolera innan nya fasaden sätts upp vilket gör det kostnadseffektivt.Om ytterväggen har dålig isolering kan det räcka med att byta ut isoleringen till ny bättre isolering, och på så sätt slipper bygga ut ytterväggen utåt ytterligare. Men oftast är det en bra idé att passa på att lägga till mer isolering och på så sätt behöver ytterväggen byggas ut.

Tilläggsisolering utifrån påverkar husets storlek och utseende så bygglov kan behövas

Då isolering på utsidan påverkar husets storlek kan det behövas bygglov. Estetiskt kan det se konstigt ut med fönster som relativt nya utbyggda fasaden hamnar längre in. Då bygglov ändå behövs kan man passa att också flytta fönster och/eller ändra dess storlek, som kan inkluderas i bygglovet, i samband med fasadrenoveringen och tilläggsisoleringen av ytterväggen. Om inte fönster påverkas kan isoleringen av ytterväggen utifrån göras utan att påverka insidan av huset.

Tilläggsisolering utanpå fasaden är ingen bra ide

Isolering på utsidan av fasaden är dock sällan en bra idé, oavsett om det är tegelfasad eller träfasad. Detta då det oftast finns en luftspalt innanför yttre ytskiktet på fasaden som har som syfte att vädra bort fukt. Denna luftspalten är viktig för att undvika fuktproblem. Om tilläggsisolering då sker på utsidan av fasaden kommer ändå kall luft komma in i luftspalten bakom fasaden och därmed också bakom tilläggsisoleringen, och därmed inte uppnå bättre isolering av ytterväggen. Alternativet är att luftspalten sätts igen men då riskerar ytterväggen få fuktproblem. Därmed är isolering utanpå fasaden inte en bra idé utan isolering utifrån bör göras bakom ytterfasaden när fasaden byts ut.

Tilläggsisolering av yttervägg inifrån

Om inte en fasadrenovering behövs men att det däremot är dags för en invändig renovering så kan istället ytterväggen tilläggsisoleras inifrån. Det görs genom att antingen ersätta gamla isoleringen med ny effektivare och/eller sätta mer isolering på insidan av gamla isoleringen.

Extra effektiv isolering kan minska påverkan på boytan

Vid tilläggsisolering från insidan påverkas inte husets storlek sett utifrån likt det gör när huset tilläggsisoleras utifrån, och därmed behövs inget bygglov. Däremot påverkar det värdefull boyta och därför är det populärt att använda effektiv, men dyr, PIR-isolering för att uppnå god isolering utan att det bygger för mycket inåt.

Se över ytterväggens ångspärr

Ångspärr är en viktig del av ytterväggen men då ångspärr inte började användas förrän mitten på 1900-talet är det inte alla äldre hus som har det. Vid tilläggsisolering inifrån är det bra att installera ångspärr för att göra huset tätt. Men om huset redan har ångspärr i ytterväggen är det viktigt att inte en till ångspärr sätts utan att ersätta den gamla. Detta då två ångspärrar riskerar att kapsla in fukt och skapa fuktproblem i isoleringen mellan dem.

Om tilläggsisolering sätts på insidan av nuvarande ångspärr är det viktigt att det är dubbla isoleringsförmågan på utsidan av ångspärren jämfört med isoleringsförmågan på insidan för att daggpunkten ska vara hamna på utsidan av ångspärren. Daggpunkten är där temperaturen i ytterväggen gör att fuktig varm luft skapar kondens likt kondens kan uppstå på dåligt isolerade fönster.

Passa på att dra ny el i ytterväggens installationsskikt

Ytterväggar som isoleras inifrån behövs ett nytt ytskikt på insidan, ofta en skiva OSB eller plywood samt en skiva gips. Men innan ytskiktet sätts är det bra att passa på att dra ny el i det så kallade installationsskiktet mellan ångspärren och ytskiktet för att få snygg dold el-dragning.

Med täta tilläggsisolerade väggar behöver ventilationen ses över

När ytterväggar tilläggsisoleras, speciellt med ny ångspärr, blir ytterväggarna täta. Det är bra för husets isoleringsförmåga och för att slippa drag, men kan påverka ventilationen negativt om huset har självdragsventilation där springor och otätheter i ytterväggarna är källa till tilluft.

Med täta ytterväggar kan då tilluft hindras från att komma in i huset och därmed göra inomhusluften dålig. Det är därför viktigt att se över husets ventilation i samband med tilläggsisolering av ytterväggar. Passa på att uppgradera till energieffektiv FTX-ventilation för att få både bra inomhusklimat och energibesparing.

De olika delarna av en välisolerad yttervägg

En yttervägg är en komplex konstruktion där det gäller att förstå syftet med alla olika delar av ytterväggen när den ska tilläggsisoleras för att uppnå en välisolerad vägg och undvika fuktskador.

Sett utifrån in är en yttervägg uppbyggd som följande:

1. Ytskikt på utsidan av ytterväggen

Detta är den del av ytterväggen som syns utifrån och är ofta träpanel, tegel eller puts. Förutom att det har som syfte att ge huset ett fint yttre så är det till för att skydda huset från yttre fysisk påverkan samt vädret så som regn, snö, vind och sol. Träpanel behöver underhållas genom att målas om, så kallad fasadmålning, medan fasader av puts och tegel är mer 
underhållsfria.

 

2. Luftspalt i ytterväggen

Bakom ytskiktet sitter en luftspalt med öppning både i underkant och överkant av fasaden. Luftspalten är ett utrymme som är till för att fuktig luft ska vädras ut så att inte fukt stannar bakom fasaden.

3. Vindduk i ytterväggen

Vindduk, också kallat vindskydd eller vindtätning, är en vattentät och vindtät duk som sitter bakom luftspalten och skyddas av fasaden från att bli skadad. Det är en mycket viktig del av en välisolerad yttervägg och har som syfte att hålla ute fukt från att tränga in i isoleringen samt göra fasaden vindtät. Men ett bra vindskydd är inte bara tätt utifrån utan kan också ventilera ut fukt inifrån. Det  vill säga, vindduken är tätt utifrån med diffusionsöppen från insidan.
 

Precis som en varm stickad tröja hjälper dåligt när det blåser ut så kan man se vindskyddet som din skaljacka som håller ute vind men ändå andas.

 

4. Isolering i ytterväggar

När andra delar av väggen, såsom luftspalt, vindduk och ångspärr, har som huvuduppgift att hålla väggen torr så är det framförallt isoleringen de skyddar. Isoleringen har som huvuduppgift att hålla kvar värmen på insidan av huset men hjälper också att göra huset mer ljudisolerat från ljud utifrån.

Framförallt är det tjockleken på isoleringen som är det viktiga, även om det finns skillnader i hur bra olika isoleringsmaterial är. 

Mineralullsskivor i ytterväggen

Mineralull, som oftast är glasull och stenull, är ett vanligt isoleringsmaterial som är lätt att installera och har goda isolerande egenskaper. Det är också brandsäkert och har ljudisolerar väl. Ljudisoleringen är anledningen till att mineralull också används i innerväggar. För att isolera med mineralull, skärs rullar eller plattor av materialet till rätt storlek och placeras sedan mellan väggreglarna.

Lösullsisolering i ytterväggen

Lösullsisolering kan vara gjord av material som cellulosa eller mineralull och är ett löst material som blåses in i väggen. Det gör att det är lämpligt för att isolera svåråtkomliga utrymmen. Det har goda isolerande egenskaper då det fyller ut väl även där isoleringsskivor inte når. Nackdelen är att det kan vara svårt att installera utan specialutrustning som blåser in det i ytterväggen. Det är oftast vindduken på utsidan och ångspärren på insidan som håller fast lösullsisoleringen i ytterväggen. 

PIR-isolering i ytterväggen

PIR-isolering har väldigt bra isolerande egenskaper. Med PIR-isolering behövs ca 40% mindre tjocklek på isoleringen för att nå samma isoleringsförmåga som med mineralull. Det är också vattentåligt och resistent mot mögel och röta. Nackdelen är att det är dyrare än andra isoleringsmaterial. 

Givet det högre priset används det främst när man inte vill bygga ut för mycket på grund av att man vill bevara utrymmet. Vid tilläggsisolering av ytterväggar utifrån passar därför PIR-isolering vid isolering utifrån när huset inte får bli större eller vid tilläggsisolering inifrån när det tar av värdefull boendeyta. Isolering av ytterväggar med PIR görs likt mineralullsskivor genom att skära ut plattor som placeras mellan väggreglarna i ytterväggen.

Viktigt att sätta isoleringen rätt för att undvika köldbryggor i ytterväggen 

Oavsett val av isoleringsmaterial placeras isoleringen mellan väggreglar. Men eftersom väggreglarna har sämre isoleringsförmåga än själva isoleringen så läcker värme genom väggreglarna, så kallade köldbryggor. Det är därför inte bara tjockleken på isoleringen samt dess isoleringsförmåga som är viktigt utan också hur och vart isoleringen sätts i ytterväggen. Till exempel kan ett överlappande lager utanpå eller innanför väggreglarna bryta köldbryggorna och på så sätt uppnå en bättre isolerad vägg.

5. Ångspärr i ytterväggen

Ångspärren i ytterväggen, som också kallas diffusionsspärr eller fuktspärr, är en plastfilm som sätts på insidan ytterväggens isolering. Ångspärr började användas under mitten på 70-talet så har du ett äldre hus så finns det oftast inte någon ångspärr. Ångspärren i ytterväggen hindrar fukten i den varma inomhusluften från att tränga in i isoleringen och är därmed viktig både för att hålla ytterväggen torr och för hålla kvar varm luft i huset.

Det är viktigt att ångspärren är hel och att tätningar görs vid genomföringar. För att ångspärren i ytterväggen ska hålla i många år är den av så kallad åldersbeständig plast. Ångspärren i ytterväggen används också för att hålla fast lösull om det används för att isolera ytterväggarna. Med en tät ångspärr i ytterväggarna bildas det tillsammans med ångspärren på vinden eller taket en tät påse runt huset som hindrar varm fuktig luft att tränga in i konstruktionen, och på så sätt hindrar fuktproblem, samt hindrar varma luften att smita ut ur huset.

6. Installationsskikt i ytterväggen

Efter ångspärren och innan invändig beklädning brukar man lämna ett tomrum. Detta tomrum är till för att kunna dra rör dolt för el och vatten, det vill säga i väggen istället för på synliga sidan. Det gäller därför att tänka ordentligt var man vill ha till exempel eluttag innan invändiga beklädnad sätts upp.

7. Beklädnad på insidan av ytterväggen 

På insidan av väggen sätts skivor för att ha ett jämnt underlag för till exempel att måla på och ha en stark yta för att hänga upp saker på väggen. Först sätts OSB eller plywood som gör väggen stark och ger god fästförmåga för att hänga upp saker och därefter ett lager med gips för att ge en slät yta för att måla på.