Uppvärmning av villor med vattenburen el

 

Med vattenburen elvärme värms vatten med hjälp av elektricitet i en elpanna och via det vattenburna systemet med vattenelement (vattenradiatorer) eller vattenburen golvvärme sprids värmen i huset. Elpannan eller en separat elektrisk varmvattenberedare värmer tappvattnet (kranvattnet).

 

El kan också värma hus med så kallad direktverkande el, där el från elnätet omvandlas till värme i elradiatorer eller i elslingor i golvet. Tappvattnet värms i en elektrisk varmvattenberedare.

 

 

Lär dig mer om vattenburen el 

 

Elvärme blev vanligt efter oljekrisen på 70-talet

Så fungerar en elpanna och vattenburen elvärme

Dyrt att värma upp med vattenburen el

Åtgärder för att spara el i hus med vattenburen elvärme

 

 

Elvärme efter oljekrisen

Elvärme blev vanligt efter oljekrisen på 70-talet

 

Elvärme blev vanligt på 1970-talet efter att oljekrisen gjorde priset på olja högt i samband med att kärnkraft byggdes ut och gjorde el billigt. I äldre hus, som sedan tidigare hade vattenelement anslutna till en oljepanna eller kanske vedpanna, behöll man elementen men bytte ut oljepannan mot en elpanna, och fick på så sätt vattenburen elvärme. När sedan elen blev allt dyrare har elvärme successivt fasats ut mot mer energieffektiva värmekällor så som värmepumpar. Elvärme som primär uppvärmningskälla uppfyller nu inte energiprestandan som krävs i nya villor.

 

Endast 4% av landets småhus värms helt av vattenburen el, 13% har vattenburen el i kombination med en värmepump där den vattenburna elvärmen oftast endast används som tillskottsvärme när värmepumpen inte räcker till och 5% har det som komplement till biobränsle. Hus med vattenburen el som uppvärmning brukar ha dålig energiklass.

Så fungerar en elpanna och vattenburen elvärme

 

En elpanna är i princip en vattentank där vattnet värms av så kallade elpatroner. En cirkulationspump cirkulerar det uppvärmda vattnet i ett rörsystem till radiatorer eller golvvärme med rörslingor, där värmen avges till rummet. Vattnet förs tillbaka till elpannan för att åter värmas upp. Det är alltså ett slutet system som man relativt sällan fyller på med något nytt vatten. Elpannan kan ha en inbyggd tank för uppvärmningen av tappvarmvattnet eller så värms vattnet i en separat elektrisk varmvattenberedare.

Elektriker på Dryft - vattenburen el

Dyrt att värma upp med vattenburen el

 

Elförbrukning i en normalstor villa med endast vattenburen el är vanligen mellan 25 000 och 30 000 kWh per år. Uppvärmningen av huset och dess tappvarmvattnet utgör cirka 80% av energibehovet. Resten av elförbrukningen är till hushållsel, dvs. el till belysning, vitvaror, elektriska apparater etc., som är elförbrukning som även hus med andra värmekällor har. En villa med enbart vattenburen elvärme använder alltså el för alla husets energibehov.

 

Energimässigt innebär elvärme att en viss mängd elenergi ger samma mängd värmeenergi till huset (”1 kWh el ger 1 kWh värme”), dvs. verkningsgraden är 1. Som jämförelse har moderna värmepumpar i ett vattenburet system en verkningsgrad (ett SCOP-värde) på ca 4, vilket betyder att energiförbrukningen för husets uppvärmning och varmvattnen minskar till att bara vara en fjärdedel av behovet som var med elvärme, dvs. till 4000 - 6000 kWh per år.

 

Hus med elvärme, såväl vattenburen el som direktverkande el, drar väldigt mycket el och med höga elpriser blir det höga driftskostnader.

Åtgärder för att spara el i hus med vattenburen elvärme

 

Eftersom hus med elvärme förbrukar mycket el så är det oftast lönsamt att göra åtgärder för att minska elförbrukningen. Allt från mindre åtgärder i vardagen, förbättra det befintliga värmesystemet till långsiktiga investeringar med byte av värmekälla. Våra elektriker hjälper dig gärna med frågor eller funderingar. 

Minska husets behov av uppvärmning genom bättre isolering

 

Hus med vattenburen el är oftast byggda före eller under 1970-talet, och har därmed oftast mycket sämre isolering än moderna hus. Mycket av den dyra elvärmen försvinner därmed genom husets klimatskal. Tilläggsisolering av ytterväggar och vinden är en bra idé och att byta till energieffektiva fönster är ett effektivt sätt att få en lägre elförbrukning för uppvärmning.

Effektiva termostater -vattenburen el

Effektiva termostater och styr- och reglersystem av vattenburna elen

 

Elförbrukningen för husets uppvärmning är självfallet beroende av vilken temperatur man vill ha i inomhus. En endaste grads sänkning ger hela 5% lägre elförbrukning i hus med vattenburen el, så raggsockar och en extra tröja inomhus är extra lönsamt i hus med elvärme.

 

Det är viktigt med fungerande termostater på vattenradiatorerna eller golvvärmen för att få ett sköntinomhusklimat och för att minimera kostnaderna för uppvärmning. Om styrningen av vattenbruna elvärmen inte fungerar som den ska så kan inomhustemperaturen variera kraftigt. Det kan bli onödigt varmt, övertemperaturer som är ett slöseri med energi. Äldre termostater på vattenburna element kan helt sakna temperaturstyrning, de reagerar inte på omgivande temperatur och måste ställas in manuellt. Självreglerande termostater fungerar ofta sämre med tiden. De kan behöva rengöras, bytas ut delar i eller kanske helt bytas ut.

 

Om de gamla termostaterna är uttjänta kan det var god idé att uppgradera till moderna digitala termostater. Man har givare i varje rum eller i zoner som omfattar flera rum, och de är placerade så att de inte påverkas av kallras från fönster eller direkt solstrålning. Man får en jämn inomhustemperatur, utan risk för dyr övertemperatur. Man kan på många sätt optimera uppvärmningen med hänsyn till önskad inomhustemperatur, väder, hur och när rummen används. Ofta kan fjärrstyras via en app. Även gamla hus med vattenburen el kan styras smart med till exempel Wiser smarta hem!

 

Snickare Dryft - spar varmvatten

Spar varmvatten i hus med vattenburen elvärme

 

Uppvärmning av varmtappvatten i ett normalt hus med fyra personer drar cirka 5000 kWh/år. Att minska varmvattenförbrukningen genom att duscha kortare och diska i diskmaskin är vanliga råd för att spara varmvatten som de flesta känner till. Om man också byter till snålspolande munstycken och blandare i kök och badrum kan man minska förbrukningen av varmvatten utan större inverkan på bekvämligheten.

 

El-vattenberedaren som värmer upp vattnet kan vara bra att byta till en modern välisolerad och energisnål modell som är märkt med bästa energiklass. Se till att varmvattenberedaren är i lagom storlek för behovet då det är kostsamt att hålla mycket vatten varmt i onödan. Genom rörligt elavtal med timpris och smart styrning kan man se till att varmvattnet värms när elen är billigare. Ta hjälp av våra rörmokare på Dryft, som gör både små till stora utföranden och hjälper dig och ditt hem i rätt riktning. 

Byte elpanna till värmepump - Dryft

Byte från elpanna till värmepump

 

Att byta ut den gamla elpannan mot ett effektivare värmekälla är långsiktigt den absolut bästa lösningen. Till skillnad mot hus med direktverkande el, har hus med vattenburen el en stor fördel att det redan finns ett vattenburet värmesystem.Man behåller rörledningar och vattenradiatorerna, eller vatten-golvvärmen om man har det, och man kan byta till i stort sett vilken värmekälla som helst. I valet av värmekälla måste man väga in en rad faktorer. Populärast är värmepumpar för vattenburna system, till exempel bergvärme med bergvärmepump eller en luft-vattenvärmepump. Vilken av de två som passar ditt hus bäst beror på olika förutsättningar som kan läsas mer om här. Med en modern effektiv värmepump kan elförbrukningen för uppvärmning av huset och dess varmvatten minskas med 80%.

 

Innan man byter värmekälla bör en ordentlig analys av husets göras för att ta reda på värmehovet samt göra lämpliga åtgärder såsom isolering av vind och ventilation. Detta så man väljer en lagom stor värmepump som passar ens värmebehov istället för att överdimensionera med en dyrare modell.

Vanliga frågor om vattenburen elvärme

Jag behöver hjälp att få en effektiv värmepump till mitt vattenburna värmesystem, hur gör jag?

            

Kontakta oss! 

Du når oss via mejl, chatt, telefon eller genom att boka ett kostnadsfritt videomöte med ett energiproffs direkt på sidan.

Vad betyder vattenburen el?

            

Med vattenburen elvärme värms vatten med hjälp av elektricitet i en elpanna, som via det vattenburna systemet med vattenelement eller vattenburen golvvärme sprider värmen i huset. Elpannan värmer också tappvattnet (kranvattnet).

Vilka för- och nackdelar finns det med en elpanna och vattenburen el?

            

Elvärme är driftsäkert, lättskött och kräver lite underhåll och det är också en förhållandevis liten klimatpåverkan att producera el, så länge inte elen kommer från kraftverk med fossilt bränsle. Nackdelarna överväger dock. Det är ett ineffektivt sätt att värma hus, och med dagens elpriser blir det dyrare än med de flesta andra värmekällor. På plussidan är att det finns ett vattenburet värmesystem i huset, vilket gör det betydligt lättare att byta till en annan värmekälla jämfört med hus med direktverkande el. Elvärme kan vara ett alternativ i mindre hus som bara värms en kort del av året.

Hur mycket drar en elpanna?

            

Elpannan värmer både huset och varmvattnet, som brukar utgöra cirka 80% av husets totala energibehov. Resten är hushållsel. Energimässigt ger elpanna lika mycket värme som den förbrukar i elenergi (”1 kWh el ger 1 kWh värme”). Värmebehovet att värma huset och varmvattnet i en normalstor villa brukar vara mellan 15 000 och 20 000 kWh per år, så därför kan man säga att elpannan i huset drar så mycket i el.

Vad kostar det att ha vattenburen el i en vanlig villa?

            

Elförbrukning i en normalstor villa med vattenburen el är vanligen mellan 25 000 och 30 000 kWh per år. Uppvärmning av huset och tappvarmvattnet med vattenburen el förbrukar mest, cirka 80% av den totala förbrukningen. Resten är till hushållsel, en elförbrukning som man även har i hus med annan värmekälla. Vad det sedan kostar beror givetvis på elpriset, som vi vet varierar mycket, bl.a. beroende på typ av elavtal och vart i Sverige man bor. Räknar man med ett rörligt elpris på 1,30 kr per kWh (som var snittpriset för hela landet i januari 2023 för villaägare med en elförbrukning på 20 000 kWh per år), blir kostnaden för uppvärmningen av huset och tappvattnet 30 000 till 35 000 kr per år. Till det kommer kostnaden för hushållselen på mellan 6000 och 8000 kr per år, vilket ger en totalkostnad för elen på runt 3000 kr per månad i snitt över året. Vattenburen el är med dagens elpriser en dyr form av uppvärmning.

Hur mycket sänks elförbrukningen i en villa med bergvärme jämfört med en elpanna?

            

Energimässigt innebär en elpanna att det krävs lika mycket elenergi som elpannan ger värmeenergi till huset (”1 kWh el ger 1 kWh värme”), dvs. verkningsgraden är 1, medan värmepumpar i ett vattenburet system har en verkningsgrad på ca 4. Med andra ord så ger bergvärmepumpen fyra gånger mer värmeenergi än vad den drar i el. Energiförbrukningen för uppvärmningen av huset och varmvattnet i en normalstor villa brukar vara mellan 15 000 och 20 000 kWh per år. Med en bergvärmepump istället för uppvärmning med en elpassan så minskas förbrukningen av el till ca en fjärdedel.

Vad kostar det att installera bergvärme i en villa som värms av en elpanna?

            

Att det redan finns ett vattenburet värmesystem i huset, gör bytet till bergvärme betydligt billigare än i ett hus med direktverkande el. Elpannan bytas förhållandevis enkelt mot en bergvärmepump. Kostnaden för att installera bergvärmeanläggningen varierar beroende på hur stort effektuttag som krävs för husets behov, som påverkar borrdjupet och värmepumpens storlek. Normalt ligger installationskostnaden för bergvärme i en villa på mellan 150 000 till 200 000 kr med borrning, bergvärmepump och andra kostnader. Bergvärme ger markant lägre driftskostnader än värme genom elpanna och har en lång livslängd. Det gör att byte till bergvärme normalt är en lönsam åtgärd. Ett alternativ till bergvärmepump är en luft-vattenvärmepump.

Är solceller ett bra komplement till vattenburen elvärme?

            

Solceller har många fördelar. Det är klimatsmart, det kräver lite underhåll, och det finns ett statligt stöd för privatpersoner att installera solceller. Utmaningen är att solceller inte producerar så mycket el under vintern när hus med elvärme behöver elen som mest. Efter att ett effektivare värmesystem installerades istället för elpannan och huset är välisolerat så kan solceller vara en bra ide.

Vad kostar en dusch om varmvattnet värms med elpanna?

            

En fråga många har när elpriserna är höga! Det beror på hur länge och hur varmt du duschar. Men låt oss säga att du duschar i 10 minuter i 40 gradigt vatten, kallvattnet som kommer in i huset är oftast ca 8 grader (som då ska värmas upp 32 grader för att nå 40 grader, vattenflödet i duschar är normalt 12 liter per minut och vattnet värms i en elpanna. Det krävs 0,00116 kWh för att värma 1 liter vatten 1 grad, så en 10-minuters dusch kommer att förbruka 4,5 kWh el. Vad den elen kostar beror givetvis på elpriset, som vi vet varierar mycket, bl.a. beroende på typ av elavtal och vart i Sverige man bor. Räknar man med ett rörligt elpris på 1,30 kr per kWh (som var snittpriset för hela landet i januari 2023 för villaägare med en elförbrukning på 20 000 kWh per år), blir kostnaden för elen för att värma duschen nästan 6 kr. Utöver det kommer kostnaden för vattnet som brukar vara runt 2 öre per liter. Då hamnar vi på cirka 8 kr per dusch, som blir nästan 3000 kr per år om man duschar dagligen, och 12 000 kr med fyra personer i hushållet! En lite kortare och ”kallare” dusch (37 grader också behagligt) samt byte till ett snålspolande duschmunstycke kommer att halvera duschkostnaden. Med vinterns höga elpriser kostade en dusch bra mycket mer än så!

Fråga oss direkt
Daniel Lindgren

Skrivet av Daniel Lindgren

Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.