Byta eluttag och vägguttag

Får du byta eluttag själv?

Ja, i de flesta fall. Elsäkerhetsverket listar arbetet bland det du får göra själv:

"Byta befintligt vägguttag för högst 16 A som är placerat i en egen kapsling eller dosa."

Fem villkor måste hållas, alla samtidigt:

1. Det ska vara ett byte. Inte en flytt, inte ett nytt uttag, inte en ändrad funktion.
2. Högst 16 A. Det täcker vanliga uttagsgrupper i en bostad. Ett spisuttag eller en industrikontakt är något annat och omfattas inte.
3. Egen kapsling eller dosa. Sitter uttaget direkt mot puts utan dosa gäller inte undantaget.
4. Likvärdig funktion och inkoppling. Jordat mot jordat, ojordat mot ojordat. Det är här uppgraderingen faller.
5. Du ska ha kunskapen, och arbetet ska gå att kontrollera. Kan det inte kontrolleras på ett korrekt sätt ska ett elinstallationsföretag anlitas.

Faller något av villkoren är det ett elinstallationsarbete, och då krävs ett registrerat elinstallationsföretag.

Elsäkerhetsverket: vad får jag göra själv med el?

Byta ojordat vägguttag till jordat

Det får du inte göra själv. Elsäkerhetsverket är uttrycklig på punkten: du får inte byta från ojordade till jordade uttag.

Skälet är värt att förstå, för det förklarar också varför det inte går att lösa med ett finare uttag.

• Skyddsjorden måste faktiskt finnas framdragen. Ett jordat uttag har ett jordbleck, men blecket gör ingen nytta om det inte sitter en skyddsledare i dosan. Ett jordat uttag på en ojordad ledning ser säkert ut och är det inte, vilket är farligare än det ojordade uttaget du hade.
• Jorden måste verifieras, inte antas. Att det ligger en grön-gul ledare i dosan betyder inte att den är ansluten hela vägen till elcentralen. Det ska mätas.
• Blandning i samma rum är normalt inte tillåten. Uppgraderar du ett uttag i ett rum där resten är ojordade skapar du precis den blandning reglerna vill undvika. Uppgraderingen görs rumsvis, inte uttagsvis. Undantag finns för bland annat äldre kök, och de reglerna går vi igenom på sidan om ojordad kontakt.

Vad jordning är, vad som händer om den saknas och vad som gäller i en hyresrätt står på sidan om ojordad kontakt och ojordade uttag.

Vill du uppgradera: en elektriker kontrollerar om skyddsjord finns framdragen, mäter, och gör bytet i hela rummet. Är jord inte framdragen är alternativet att dra ny ledning, eller att sätta in jordfelsbrytare enligt de regler som gäller för just din anläggning. Läs mer om jordfelsbrytare.

Koppla ojordat eluttag

Att koppla ett eluttag ojordat mot ett nytt ojordat är ett likvärdigt byte, och det får du göra själv om övriga villkor håller.

I ett ojordat uttag finns två ledare: fas och nolla. Ordningen mellan dem spelar ingen roll för funktionen i ett vanligt uttag, men båda ska sitta fast ordentligt och ingen blank koppar får synas utanför plinten.

Hittar du en tredje ledare i dosan, oftast grön-gul, ska du inte gissa. Den kan vara en skyddsledare som aldrig kopplades in, men den kan också vara något annat. Då är det ett elektrikerjobb att avgöra vad den är och vad den ska användas till.

Ett nytt ojordat uttag ska ha samma utförande som det gamla. Att skruva dit ett jordat uttag "för säkerhets skull" är just det byte du inte får göra.

När ett byte inte längre är ett byte

Gränsen går inte vid hur svårt arbetet känns, utan vid om du ändrar anläggningen eller bara byter en del i den. Det här är inte längre ett byte:

• Du flyttar uttaget, även bara en bit.
• Du sätter dit ett uttag där det inte fanns något, eller gör ett enkelt uttag till ett dubbelt.
• Du byter ojordat till jordat.
• Uttaget sitter utan dosa, direkt mot puts eller panel.
• Gruppen är över 16 A, eller uttaget är av annat slag än ett vanligt vägguttag i egen dosa. Ett spisuttag är det tydligaste exemplet: det sitter på en trefasgrupp och är inget du får byta själv.

I alla de fallen är det en förändring i den fasta elinstallationen, och den får bara ett registrerat elinstallationsföretag göra.

Så byter du, steg för steg

1. Bryt gruppen i elcentralen. Slå av rätt automatsäkring och säg till i hushållet.
2. Verifiera att det är spänningslöst med en tvåpolig spänningsprovare. En enkel fasprovare räcker inte, den kan ge utslag på induktion och missa en spänningssatt ledare. Mät mellan alla ledare, inte bara mot jord.
3. Fotografera kopplingen innan du lossar den.
4. Lossa uttaget och notera vilken ledare som satt var.
5. Koppla in det nya. Skruvplint dras åt ordentligt. Snabbkoppling kräver rätt avisolerad längd, normalt kring en centimeter: för kort och ledaren når inte kontakten, för lång och blank koppar blir synlig utanför.
6. Jordledaren, om uttaget är jordat, går till den punkt som är märkt med jordsymbolen. Den ska aldrig hamna i en fas- eller nollplint.
7. Montera och prova. Slå på gruppen och kontrollera att uttaget fungerar.

När du ska avbryta

Sätt tillbaka locket, låt gruppen vara av och ring en elektriker om du ser något av det här:

• Isoleringen smulas eller spricker när du böjer ledaren.
• Ledarna är för korta för att nå det nya uttagets plintar.
• Du kan inte säkert avgöra vilken ledare som ska vart. Elsäkerhetsverket är tydliga med att du ska kontakta ett elinstallationsföretag om du är det minsta osäker.
• Det finns ingen dosa bakom uttaget.
• Ledarna är av aluminium, eller något är bränt eller missfärgat.

Äldre installationer

Ett uttagsbyte i ett hus från 60-talet är sällan samma jobb som i ett hus från 2010. Det här är vad våra elektriker möter oftast:

• Skör isolering. Äldre gummi- och tygisolerade ledare blir stumma med åren och spricker när de böjs. Det syns först när du drar ut uttaget.
• För korta ledare. I äldre installationer kapades ledarna precis lagom. Ett nytt uttag med annan plintplacering når inte alltid, och att skarva inne i en uttagsdosa är inget du får göra själv.
• Ingen skyddsjord. I hus byggda före 1994 saknar många rum jordade uttag helt.
• Uttag direkt mot puts, utan dosa. Det här är det viktigaste: villkoret om egen kapsling eller dosa brister då, och hela undantaget för gör-det-själv faller. Det spelar ingen roll att själva bytet ser enkelt ut.

Ska flera uttag i ett äldre hus bytas är det oftast både billigare och säkrare att ta dem vid samma besök, eftersom minimidebiteringen bara tas ut en gång.

Exxact, Renova, Elko RS och Eljo Trend

De flesta svenska hem har uttag från något av ett fåtal system, och ramarna är inte fritt utbytbara mellan dem.

• Schneider Exxact, det vanligaste moderna systemet, med raka former och utbytbara ramar.
• Schneider Renova, rundare formspråk, vanligt i hus från 90- och 00-talet.
• Elko RS, det andra stora systemet, med egna ramar och infästningar.
• Eljo Trend, vanligt i äldre svenska installationer.

Byter du ett enstaka uttag i en rad är det enklast att hålla sig till samma serie, så ramarna sitter i liv. Ska hela rummet bytas spelar det mindre roll.

Vad kostar det att byta eluttag?

Att byta ett eluttag kostar 2 650 till 3 200 kr efter ROT hos våra elektriker. Priset utgår från vår minimidebitering på 2 650 kr efter ROT, som täcker framkörning och arbetet på plats.

Byt flera samtidigt. Minimidebiteringen tas ut en gång per besök, inte per uttag. Fem uttag vid samma tillfälle kostar därför långt mindre än fem separata besök, och kostnaden per uttag blir betydligt lägre.

Ska du ändå ha hit en elektriker är det värt att gå igenom om något mer behöver bytas samtidigt, till exempel en strömbrytare eller ett uttag utomhus.

Se vad andra eljobb kostar för fler prisexempel. ROT-avdraget ger 30 procent av arbetskostnaden, upp till 50 000 kr per person och år.

Priserna uppdaterade 2026-09.

Så gör våra elektriker

1. Du berättar vad som ska bytas och hur många uttag det gäller.
2. Fast pris i offerten innan arbetet börjar.
3. Bytet görs på plats, och elektrikern kontrollerar funktionen innan hen lämnar.

Våra elektriker arbetar i hela landet, och Dryft är registrerat som elinstallationsföretag hos Elsäkerhetsverket.

Granskning och källor

Sidan är granskad av Albin Selenius, behörig elektriker och serviceledare el på Dryft. Albin ansvarar för elaffären på Dryft och arbetar dagligen med prissättning och uppföljning av eluppdrag i svenska hem.

Läs mer om Albin

Källor och vidare läsning

Elsäkerhetsverket: vad får jag göra själv med el?
Elsäkerhetsverket: byta vägguttag
Elsäkerhetsverket: Kopplasäkert
Skatteverket: ROT-avdrag