Uppvärmning av villor med direktverkande el
I hus med direktverkande el, kallas också direktverkande el eller direktel, används el från elnätet som omvandlas till värme i el-element (el-radiatorer) eller i elslingor i golvet, och tappvattnet (kranvattnet) värms i en elektrisk varmvattenberedare.
Direktverkande el är ett dyrt sätt att värma upp huset och dess varmvatten då det ger lika mycket värme som energi det stoppas in som el, till skillnad från effektivare värmesystem som som värmepumpar som ger mer värme än el som används.
El kan också värma hus med vattenburen elvärme där vatten värms med hjälp av elektricitet i en elpanna och via ett vattenburet system med vattenelement eller vattenburen golvvärme sprids värmen i huset
Lär dig mer om direktverkande el
Direktverkande el blev populärt efter oljekrisen på 70-talet
Så fungerar direktverkande el som uppvärmning
Direktverkande el är en dyr form av uppvärmning
Åtgärder för att spara el i hus med direktverkande el
Solceller i kombination med direktverkande el
Bidrag till energieffektivisering av hus med direktverkande el
Direktverkande el blev populärt efter oljekrisen på 70-talet
Elvärme blev mycket vanligt på 1970-talet. Efter ”oljekrisen” i början av 70-talet sköt oljepriset i höjden samtidigt som det blev ett stort tillskott av el genom utbyggnaden av kärnkraft. El blev billigt och en bit in på 80-talet var direktverkande el närmast standard vid nybyggnation. När sedan elen blev allt dyrare har elvärme successivt fasats ut mot mer energieffektiva värmekällor.
Elvärme som primär uppvärmningskälla uppfyller nu inte energiprestandan som krävs i nya villor. Nu värms knappt 4% av landets småhus helt av direktverkande el, men ca 10% har direktverkande el i kombination med en värmepump och 12% har det som komplement till biobränsle. Dessa hus har ofta har bland de sämsta energiklasserna. Även om huset har kompletterande värmekälla som till exempel en luft-luftvärmepump så är det ofta en bra idé att helt byta ut direktverkande el till effektivare uppvärmning genom att konvertera till vattenburet och en passande värmepump.
Så fungerar direktverkande el som uppvärmning
Hus som värms med direktverkande el värms upp med el-element eller el-golvärme där el omvandlas till värme. Då det är lättare att dra el-kablar än vattenrör i huset så är det smidigt att installera, men gör det däremot svårare att senare byta till en värmekälla som behöver vattenburen värme - även om det såklart går att konvertera till vattenburen värme och är populärt när hus renoveras. I hus som värms upp med direktverkande el så behöver varmvattnet som hushållet använder värmas upp med en elpanna.
Direktverkande el är en dyr form av uppvärmning
Elförbrukning i en normalstor villa med endast elvärme är vanligen mellan 20 000 och 30 000 kWh per år, där uppvärmning av huset och tappvarmvattnet utgör cirka 80%. Resten är till hushållsel, dvs. el till belysning, vitvaror, elektriska apparater etc., vilket är elförbrukning som man även har i hus med annan värmekälla. En villa med enbart direktverkande el använder alltså elektricitet för hela husets energibehov.
Energimässigt innebär elvärme att en viss mängd elenergi ger samma mängd värmeenergi till huset (”1 kWh el ger 1 kWh värme”), dvs. verkningsgraden är 1. Som jämförelse har moderna värmepumpar i ett vattenburet system en verkningsgrad (ett SCOP-värde) på runt 4, vilket innebär att energiförbrukningen för uppvärmningen av huset och varmvattnet minskar till en fjärdedel, dvs. till 4000 - 6000 kWh per år.
Hus med elvärme, såväl direktverkande el som vattenburen el, är riktiga ”elslukare” och med dagens elpriser ger det betydligt högre driftskostnader än de flesta andra värmekällor. Det är svårt att veta hur utvecklingen kommer att bli, men vi får nog bereda oss på att elpriserna kommer att svänga mycket och ofta. Har du frågor som berör vatten och el, kontakta våra duktiga elektriker och rörmokare på Dryft.
Åtgärder för att spara el i hus med direktverkande el
Eftersom hus med elvärme kräver mycket el har man mycket att vinna på att minska elförbrukningen, och det finns mycket att göra. Det kan vara allt från enkla åtgärder i vardagen, förbättra det befintliga värmesystemet till långsiktiga investeringar med byte av värmekälla. Man måste inte göra allt på en gång och det är klokt att samordna energiåtgärderna med husets allmänna renoveringsbehov.
Minska husets behov av uppvärmning genom bättre isolering
Hus med direktverkande el är oftast byggda under 1970-talet, och är betydligt sämre isolerade än dagens standard. En stor del av den dyra elvärmen försvinner ut genom husens klimatskal. Tilläggsisolering av vinden och ytterväggar samt uppgradering till energieffektiva fönster, är effektiva sätt för att minska elförbrukningen för uppvärmningen, och det är åtgärder som många husägare redan har gjort.
Effektiva termostater och styr- och reglersystem av direktverkande elen
Elförbrukningen för husets uppvärmning är självfallet beroende av vilken temperatur man vill ha i inomhus. En endaste grads sänkning ger hela 5% lägre elförbrukning i hus med direktverkande el, så tröja och raggsockar på inomhus är extra lönsamt om man har elvärme.
Det är viktigt med väl fungerande termostater på radiatorerna för att få ett behagligt inomhusklimat och för att minimera kostnaderna för uppvärmning. Med dålig värmereglering kan inomhustemperaturen variera kraftigt. Det kan bli onödigt varmt, övertemperaturer som är ett slöseri med energi.
Om de gamla ”plåtelementen” finns kvar styrs de sannolikt av bimetalltermostater (som känns igen av knäppljudet när värmen slås på och av). Bimetalltermostater har en begränsad livslängd och fungerar allt sämre med tiden för att sedan helt ge upp. Elementen kan bli mycket varma, det luktar bränt damm, det är risk att bränna sig och är till och med en brandrisk, och det är ett onödigt slöseri av energi. Ofta kan man behålla det gamla elementet och endast byta termostaten.
De gamla elementen har ofta bytts mot radiatorer med inbyggda elektroniska termostater, som är klart bättre än bimetalltermostaterna, men särskilt de tidiga modellerna har brister och deras funktion kan ytterligare ha försämrats med åren. Termostater monterade på elementen har också nackdelen av att de inte riktigt läser av temperaturen i rummet. De påverkas bland annat av kallras från fönstren, som kan vara betydande i äldre hus.
Dagens digitala styr- och reglersystem för radiatorer ger ”obegränsade” möjligheter att styra husets värme. Man har givare i varje rum eller i zoner som omfattar flera rum, och de är placerade så att de inte påverkas av kallras från fönster eller direkt solstrålning. Man får en jämn inomhustemperatur, utan risk för dyr övertemperatur. Man kan på många sätt optimera uppvärmningen med hänsyn till önskad inomhustemperatur, väder, och hur och när rummen används. Ofta kan man fjärrstyra via en app. Även gamla elvärmehus kan styras smart! Ett populärt system för att göra hemmet smart är Wiser smarta hem där allt från temperatur, belysning och säkherhet kan styras med ett och samma system.
Spar varmvatten i hus med direktverkande el
Uppvärmningen av tappvatten i ett hushåll med fyra personer förbrukar cirka 5000 kWh/år. Energi som är extra dyr om varmvattnet värms upp med direktverkande el. Att spara varmvatten vid dusch och disk är välkända råd för att spara energi, som är extra angeläget om vattnet värms av el. Om man också byter till snålspolande munstycken och blandare i badrum och kök, får man en markant minskad elförbrukningen för uppvärmning av tappvattnet.
Om den elektriska vattenberedaren, kallas också elpanna, i huset börjar bli gammal och har gjort sitt, kan det vara en idé att byta till en modern välisolerad och energisnål modell. Varmvattenberedare är energimärkta och här bör man välja en med bästa energiklass. Varmvattenberedaren skall klara hushållets varmvattenbehov, men den skall inte överdimensioneras, det drar onödig energi när onödigt mycket vatten hålls varmt.
Med rörligt elavtal med timpris kan man (på samma sätt som att köra tvätt- och diskmaskinen och ladda bilen) styra uppvärmningen av varmvattnet till tider på dygnet när elen är som billigast, som sedan lagras i varmvattenberedaren tills varmvattnet sedan används när alla ska duscha och laga mat. Det finns också varmvattenberedare med inbyggd värmepump (värmepumpsberedare) som ger en betydligt energisnålare uppvärmning av varmvattnet.
Komplettera med luft-luftvärmepump
Att komplettera den direktverkande elen med en annan värmekälla är ett sätt att minska husets elförbrukning, som också gör att man blir mindre sårbar för höga elpriser framöver. Valmöjligheterna är dock begränsade eftersom huset saknar vattenburen värme för att sprida värmen i huset. Att installera en eller flera luft-luftvärmepumpar är den enklaste lösningen som också är förhållandevis billigt, och används därför ofta i hus med direktverkande el. En luft-luftvärmepump kan däremot inte producera varmvatten, vilket även fortsättningsvis måste ske med en elektrisk varmvattenberedare.
Äldre luft-luftvärmepumpar minskar behovet av el för uppvärmning med runt en tredjedel jämfört med direktverkande el. Senare modeller är effektivare och kan halvera elförbrukningen. Om man har en äldre luft-luftvärmepump, kan man överväga att byta den till en modernare, som också oftast är tystare. Det är viktigt att värmepumpen installeras så att värmen kan spridas i rummen och att det finns ett bra styr- och regelsystem så att det i första hand är värmepumpen som ger värme där elradiatorerna endast bidrar när det behövs. Det gäller också att regelbundet byta och rengöra filtren i luft-luftvärmepumpar för att de ska fungera bra.
Konvertera från direktverkande el till vattenburen värme
Att byta ut direktverkande el mot en vattenburen värmekälla är långsiktigt den bästa besparingsåtgärden. Det är dock en ganska omfattande åtgärd eftersom man först måste installera ett vattenburet värmesystem där värme från den nya värmekällan sprids genom ett rörsystem till vattenelement eller vatten-golvvärme.
Ett vattenburet system ger stor valfrihet att välja bland ett stort antal värmekällor som är billigare och effektivare att värma upp huset med än direktverkande el. Då ett vattenburet system värmer upp varmvatten så kan det även värma upp tappvarmvatten effektivt.
Rörsystemet och vattenelementen har lång livslängd och med ett vattenburet system blir man mindre beroende av uppvärmningsform i framtiden. Det ökar också värdet på huset. Man skulle kunna säga att det är ett sätt att framtidssäkra huset.
Kostnaden för att installera ett vattenburet system beror till stor del på hur omfattande rördragningen blir, som beror på husets storlek och planlösning, och om man drar rören utanpå eller inuti väggarna till vattenburna elementen. Vattenburen värme kan även dras som golvvärme, vilket ger en jämn och skön temperatur samt att man slipper fula element, men då vattenburen golvvärme läggs under golven så behövs golvet tas upp. Våra duktiga elektriker och rörmokare hjälper dig.
Vid valet av värmekälla får man väga in en rad omständigheter. För fjärrvärme krävs anslutningsmöjligheter, en pelletspanna innebär en hel del jobb och det måste finnas en skorsten. Bäst val är oftast en värmepump för vattenburna system som lämpar sig för olika förhållanden, bland annat hur tomten ser ut.
Den bästa typen av värmepump för de flesta är bergvärme med en bergvärmepump eller en luft-vattenvärmepump. Det kan spara upp till 80% av elförbrukningen för värme och varmvatten jämfört med direktverkande el. Om det är bergvärmepump eller luft-vattenvärmepump som passar din villa bäst beror på förutsättningarna.
Det är trots allt en stor och långsiktig investering att byta från direktverkande el till en vattenburen värmekälla. Det krävs en ordentlig genomgång av husets energistatus, vad gäller värmebehov, ventilation och isolering av vind. Man bör till exempel ”isolera så mycket möjligt” innan man byter värmekälla. Ett välisolerat hus har ett mindre värmebehov, och man kan välja en mindre och billigare storlek på nya värmepumpen. Det bör också göras en noggrann investeringskalkyl med olika scenarier, för att ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt i om det passar dig och ditt hus att byta från direktverkande el till vattenburen värme.
Solceller i kombination med direktverkande el
Då hus med direktverkande el dras så mycket el och solceller producerar el så låter det som en bra kombination. Problemet är dock att solceller ger ett mycket begränsat tillskott av el vintertid när ett hus med elvärme behöver el som mest. Det är en stor investering att installera solceller så har man ett hus med elvärme, är det klokt att istället prioritera att byta till en annan värmekälla och/eller tilläggsisolera huset för att minska husets värmeförluster. Först efter att de uppgraderingarna har gjorts på huset så det inte längre värms med direktverkande el så kan solceller vara en bra uppgradering
Bidrag till energieffektivisering av hus med direktverkande el
Genom ett EU-direktiv skall medlemsländerna verka för minskad elanvändning i bostäder. Ägare till småhus byggda före 1990 som har el som huvudsaklig uppvärmningskälla, vilket man har vid direktverkande el, kommer att kunna söka ett statligt bidrag, som omfattar stöd för materialkostnader vid byte från direktverkande el till energieffektiva värmekällor och för isoleringsåtgärder som minskar värmeförlusterna från huset. Bidraget är på max 60 000 kr fördelat på 30 000 kr för vardera åtgärdskategorin. Det kan vara smart att passa på, och Rot-avdraget gäller som vanligt för arbetskostnaderna.
Vanliga frågor om uppvärmning av villor med direktverkande el
Jag behöver hjälp att byta från direktverkande el, hur gör jag?
Kontakta oss!
Du når oss via mejl, chatt, telefon eller genom att boka ett kostnadsfritt videomöte med ett energiproffs direkt på sidan.
Vad betyder direktverkande el?
I hus med direktverkande elvärme (direktverkande el, direktel) används el från elnätet som omvandlas till värme i elelement (elradiatorer) eller i elslingor i golvet, och tappvattnet (kranvattnet) värms i en elektrisk varmvattenberedare.
Vilka för- och nackdelar finns det med direktverkande el?
Direktverkande el är förhållandevis billigt att installera, det är driftsäkert, lättskött och kräver lite underhåll. Det är också en förhållandevis liten klimatpåverkan att producera el, så länge inte elen kommer från kraftverk med fossilt bränsle. Nackdelarna överväger dock. Det är ett ineffektivt sätt att värma hus, och med dagens elpriser blir det dyrare än med de flesta andra värmekällor. Direktverkande el kan vara ett alternativ i mindre hus som bara värms en kort del av året.
Vad kostar direktverkande el i en vanlig villa?
Elförbrukning i en normalstor eluppvärmd villa är vanligen mellan 25 000 och 30 000 kWh per år. Uppvärmning av huset och tappvarmvattnet förbrukar mest, cirka 80% av den totala förbrukningen. Resten är till hushållsel, en elförbrukning som man även har i hus med annan värmekälla. Vad det sedan kostar beror givetvis på elpriset, som vi vet varierar mycket. Räknar man med ett rörligt elpris på 1,30 kr per kWh (som var snittpriset för hela landet i januari 2023 för villaägare med en elförbrukning på 25 000 kWh per år), blir kostnaden för uppvärmningen av huset och tappvattnet 30 000 till 35 000 kr per år. Till det kommer kostnaden för hushållselen på mellan 6000 och 8000 kr per år, vilket ger en totalkostnad för elen på runt 3300 kr per månad i snitt över året. Med högre elpriser som det ofta varit senaste tiden så blir kostnaden såklart ännu högre. Direktverkande elvärme är med dagens elpriser en dyr form av uppvärmning. Det är svårt att veta hur utvecklingen kommer att bli, men vi får nog bereda oss på att elpriserna kommer att svänga mycket och ofta.
Hur mycket sänks elförbrukningen i en villa med bergvärme jämfört med direktverkande el?
Energimässigt innebär direktverkande el att en viss mängd elenergi ger samma mängd värmeenergi till huset (”1 kWh el ger 1 kWh värme”), dvs. verkningsgraden är 1, medan värmepumpar i ett vattenburet system har en verkningsgrad på runt 4, dvs. bergvärmepumpen ger fyra gånger mer värmeenergi än vad man tillför som elenergi Energiförbrukningen för uppvärmningen av huset och varmvattnet i en normalstor villa är 15 000 till 20 000 kWh per år. En villa med enbart direktverkande el förbrukar alltså så mycket elenergi. Med en bergvärmepump istället för direktverkande el blir elförbrukning ungefär en fjärdedel.
Vad kostar det att konvertera från direktverkande el till bergvärme i en villa?
Arbetet består av ”två delar”, dels att installera ett vattenburet värmesystem, dels att anlägga bergvärmesystemet. Kostnaden för det vattenburna värmesystemet beror på husets storlek och planlösning och om rören skall dras utanpå eller inuti väggarna, eller om det skall vara golvvärme. Man får räkna med mellan ca 250 000 kr för en normalstor villa. Kostnaden för att installera bergvärmeanläggningen varierar beroende på hur stort effektuttag som krävs för husets behov. Normalt ligger det på ca 150 000 - 200 000 kr, inkluderat borrning, värmepump och övriga kostnader.
Den totala kostnaden för att konvertera från direktverkande el till bergvärme är alltså ca 400 000 - 450 000 kr. Det är en stor investering, men med markant lägre driftskostnader, en lång livslängd på bergvärmeanläggningen samt att husets värde ökar, är det normalt en lönsam åtgärd. Man kan också se det som en framtidsäkring mot ännu högre elpriser. Ett alternativ till bergvärmepump är en luft-vattenvärmepump som är lite billigare men har kortare livstid och kräver en fläkt på utsidan av huset.
Är solceller ett bra komplement till direktverkande el?
Solceller har många fördelar. Det är klimatsmart, det kräver lite underhåll, och det finns ett statligt stöd för privatpersoner att installera solceller. Problemet är att solceller ger ett mycket begränsat tillskott av el vintertid när ett hus med elvärme behöver el som mest. Det är en stor investering att installera solceller så har man ett hus med elvärme, är det klokt att istället prioritera att byta till en annan värmekälla och/eller tilläggsisolera huset för att minska husets värmeförluster.
Vad kostar en dusch om huset värms med direktverkande el?
En högst relevant fråga med dagens energipriser. Svaret är att det beror på, men om vi gör några antaganden med utgångspunkt från normalfallet; du duschar i 10 minuter i 40 gradigt vatten, kallvattnet in i huset håller 8 grader (vattnet skall alltså värmas 32 grader), vattenflödet i duschen är 12 liter per minut och vattnet värms i en elektrisk varmvattenberedare. Eftersom det krävs 0,00116 kWh för att värma 1 liter vatten 1 grad, så kommer 10-minutersduschen att förbruka 4,5 kWh el.
Vad det sedan kostar beror givetvis på elpriset, som vi vet varierar mycket. Räknar man med ett rörligt elpris på 1,30 kr per kWh (som var snittpriset för hela landet i januari 2023 för villaägare med en elförbrukning på 20 000 kWh per år), blir elkostnaden för duschen nästan 6 kr. Sedan tillkommer kostnaden för vattnet som brukar vara runt 2 öre per liter. Då hamnar vi på cirka 8 kr per dusch, som blir nästan 3000 kr per år om man duschar dagligen, och 12 000 kr med fyra personer i hushållet! En lite kortare och ”kallare” dusch (37 grader också behagligt) samt byte till ett snålspolande duschmunstycke kommer att halvera duschkostnaden. Med de långt högre elpriserna som varit under vissa månader så kostade motsvarande normaldusch ca 30 kr.
Är direktverkande el bra?
Direktverkande el är inte ett effektivt sätt att värma upp sitt hus då det ger samma mängd värme som el som förbrukas. Detta till skillnad från värmepumpar som ger 3-4 gånger så mycket värme som förbrukad el. Hus med direktverkande el brukar vara mindre populära på husmarknaden och uppgraderas ofta till bättre värmesystem.
Hittar du inte svaret på din fråga?
Fråga oss direktAllt för din renovering under samma tak!
Skrivet av Daniel Lindgren
Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.