Dryft Energirenovering
Utmaningar & möjligheter i
energirenoveringen av svenska småhus
Daniel Lindgren, Samhällsansvarig Dryft
Erik Roman, Affärsutveckling Energirenovering Dryft
Juni 2023
Omställningen av det Europeiska bostadsbeståndet skapar möjligheter för samhället på flera plan
Vi står inför en av vår tids största utmaningar. Klimatkrisen, och numera energikrisen, som en följd av kriget i Ukraina har drivit på utveckling för EU att göra sig oberoende av importerad energi och vi behöver ställa om för att säkra en hållbar inhemsk energiproduktion. Parallellt med det så måste vi som samhälle sänka vårt energibehov för att möta krisen från två håll.
Genom att energieffektivisera våra svenska småhus kan vi som samhälle sänka vår totala energikonsumtion med 25 TWh/år, motsvarande 7% av Sveriges totala energiförbrukning, men det kräver en investering på 971 miljarder, en investering som kommer behöva bäras av de svenska hushållen. Detta gör att behovet av rätt incitament behöver finnas på plats för att dels ge stöd till husägare samtidigt som byggbranschen behöver ställa om för att möta efterfrågan som uppstår.
EU har satt ambitiösa mål för sin klimatpolitik som kopplar till Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader (som Fit for 55 och RePower EU), där EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 55% fram till 2030 och bli klimatneutralt till 2050, vilket gör Europa till den första kontinenten att nå netto noll utsläpp. Samtidigt måste EU hantera de säkerhetspolitiska effekterna av att vara beroende av Ryssland för att säkra sitt energibehov, där övergången till fossilfria energialternativ behöver påskyndas parallellt med att sänka sitt beroende av importerad rysk gas.
Under 2021 förbrukade de 27 EU-länderna 412 miljarder kubikmeter gas, varav ca 50% var gas importerad från Ryssland. Sedan dess har beroendet successivt minskat, och i och med Rysslands invasion av Ukraina påskyndades process och idag (Nov-22) står rysk gas för ca 12% och fram till och med 2023 har EU som mål att vara helt oberoende av importerad gas från Ryssland.
EU har avsatt 30% av sin budget mellan åren 2021-2027 för att lösa klimatfrågan och dess effekter, och för att lindra de ekonomiska effekterna volatiliteten i energipriser har på konsumenter och företag.
Energianvändning och energiproduktion står för 75% av EU:s utsläpp av växthusgaser. Hushållen står för 27% av den totala energiförbrukningen i EU och uppvärmning av hushållen står för 2/3-delar av det energibehovet. Majoriteten av den konsumtionen kommer från husen byggda innan år 2000. Ett modernt A/B-klass hus konsumerar 70-80% mindre energi än ett äldre hus vilket ger en potential att energieffektivisera europeiska hushåll och sänka den totala energikonsumtionen i EU med 11-13%.
Stor potential i att energirenovera våra svenska småhus
De svenska hushållen har levt med energipriser som har dubblats de senaste 12 månaderna. Priserna har kommit ner under våren, mycket tack vare att vi lyckats sänka vår elkonsumtion, men många har gjort detta på ett långsiktigt ohållbart sätt som riskerar både husets och den egna hälsan på sikt. Detta är också en känslig lösning då det uteslutande handlar om en förändring i beteende som riskerar att inte hålla i sig över tid i samma utsträckning. Många regeringar i Europa har infört omfattande stödmekanismer för hushållen att energieffektivisera och det är av yttersta vikt att vi i Sverige utformar incitament som driver på transformationen till att bli mer energieffektiva bland våra småhus. Samtidigt behöver hantverksbranschen ställa om och möta efterfrågan som uppstår.
Skillnaden i energiförbrukning mellan olika hus är stor. Ett modernt hus förbrukar upp till 60-80% mindre energi än ett äldre hus med sämre energiklass, så det finns stora effekter att modernisera och energirenovera det äldre husbeståndet.
Sveriges bostadsbestånd står sig relativt bra jämfört med många andra länder ute på kontinenten. 10,6% av energiförbrukningen i Sverige kommer från våra småhushåll. (39,6 TWh). Men även i Sverige finns det stor potential att energieffektivisera våra hushåll. Enligt vår uppskattning kan vi sänka den totala förbrukningen av energi i Sverige med upp till 25 TWh per år genom att energieffektivisera våra småhus.
Fram till 2030 har EU som mål att förbättra bostäder med energiklassning G och fram till 2033 ska även bostadsbeståndet i Sverige ha förflyttat sig till en bättre energiklass än F. Detta berör 444 000 småhus i Sverige som kommer behöva genomgå omfattande energirenoveringar kommande år, vilket innebär en investering på 471 miljarder kr för svenska husägare.
Marknad för nära 1000 miljarder
Utöver de mest akuta investeringarna för att förbättra småhus med energiklass F och G så är behovet stort att också energieffektivisera hus med bättre energiklasser. Av de drygt 2,1 miljoner småhus i Sverige är ca 77% av dessa byggda före 1980 där behovet av energirenovering är stort. Tittar man på det totala beståndet så ser man att investeringsbehovet för hushållen för att ta hela vårt svenska småhusbestånd till en energiklass B är enormt, 971 miljarder (Fig. 1).
Även om medvetenheten hos husägare idag finns på plats i och med den extrema uppgången av elpriset, så är i dagsläget hindren många att faktiskt genomföra den energirenovering man behöver, både vad gäller finansiering och navigering av rätt typ av energirenoveringsåtgärder som krävs.
Det är av yttersta vikt att beslutsfattare inför rätt incitament för hushållen, både morot och piska, samtidigt som byggbranschen behöver ställa om för att inte riskera att bli flaskhals i att kunna möta den ökande efterfrågan av energirenoveringstjänster. Det öppnar upp för ökad sysselsättning i byggbranschen som just nu befinner sig i ett tufft läge med markant nedgång i bostadsbyggandet, det skapar möjlighet för att stärka hushållsekonomin på sikt och det ger oss en möjlighet att ta Sverige till netto noll utsläpp till 2045 och nå klimatmålen.
Fig. 1 – Antal hushåll, energiklassning & investeringsbehov - Sverige (Dryfts data)
I den här artikeln kommer vi fokusera på dessa utmaningar och möjligheter både från en husägares kundperspektiv såväl som vad hantverksbranschen behöver göra för att möta behovet som husägaren har när man ska energirenovera. Vi kommer också titta på vilka incitament som krävs, samt vilka investeringar i sektorn som krävs kommande decennium för att skapa lösningar som underlättar för marknaden att genomföra transformationen.
Hushållens vilja och förmåga att genomföra transformationen
Ökade kostnader drar ner konsumtionen
Hushållens ekonomi är ansträngd från flera håll, utgifterna har ökat mellan 2021-2022 med 54% (90 846 kr) och beräknas för perioden 2022-2023 öka med ytterligare 15% (37 594 kr), främst drivet av ränteökningar, drivmedel, livsmedel och elpriser. Hushållen lägger idag (April 2023) 12% av sin disponibla inkomst på räntebetalningar vilket är nästan en tredubbling från 2021, och beräknas uppgå till 16% i slutet av 2023.
Sverige har haft sjunkande räntenivåer sedan finanskrisen 2008/2009 och senaste årens negativa ränteläge har ökat hushållens skuldsättning till höga nivåer, vilket gör att den finansiella risken ökat för banksektorn och begränsar hushållens möjlighet att finansiera omställningen via utökat bolån.
Detta är problematiskt då det hindrar hushållen att göra de nödvändiga investeringar som krävs för att modernisera sitt hem och sänka energiförbrukningen. Konsumtionen i allmänhet sjunker där renovering och underhåll har minskat med över 15% från föregående år.
Under vintern 2022/23 rusade elpriserna vilket har gjort husägare mer medvetna om sin energiförbrukning och viljan att energirenovera har ökat.
Det görs dock fortfarande investeringar i bostaden
Varje år renoverar och underhåller vi våra bostäder för drygt 120 miljarder kronor. Marknaden har minskat markant (upp mot 15%), men det görs fortfarande investeringar. Progressiva husägare har förflyttat en större del av sin budget för underhåll av sin bostad mot energirenoveringar där syftet är att sänka sin elförbrukning. Detta är en trend som kommer att öka och det behövs stöd för hushållen för att möjliggöra den renoveringstakt som kommer att krävas kommande decennium för att nå klimatmålet.
Lätta upp för hushållen att göra investeringar
Kostnaden för en energirenovering beror på det specifika husets unika behov, med ett spann på mellan 225 000 kr och 1 275 000 kr för den sämre energiklassen (G) (Fig. 2). Om vi ska lyckas nå målet så krävs det stöd för hushållen, den rådande konjunkturen riskerar att bromsa upp omställningen rejält och ge oss en ordentlig uppförsbacke som inte kommer gå att komma i kapp. Behovet är så stort att vi måste öka takten nu för att nå målet Sverige satt till ett netto noll utsläpp till 2045.
Fig. 2 – Investeringskostnad och typiska åtgärder för hushåll i de olika energiklasserna (Dryfts data)
Att öka incitamenten för hushållen kommer även att öka andelen hushåll som gör investeringar i energieffektiviseringsåtgärder, men i det privatekonomiskt ansträngda läget många hushåll befinner sig i krävs det att vi underlättar för kalkylen att gå ihop. Här finns tre tydliga insatser att göra:
1. Utökat grönt ROT-avdrag samt att göra det möjligt att proaktivt använda fem års ROT-avdrag år ett
2. Gör energirenoveringsåtgärder omvärderingsgrundande för att möjliggöra investering via bolån
3. Inför lättnader i amorteringskraven
1. Utökat Grönt ROT-avdrag
Att utöka och öronmärka det befintliga ROT-avdraget för energirenoveringar är ett relativt enkelt och kraftfullt sätt att driva på transformationen. Systemet är etablerat och kräver därmed en mindre administrativ börda på myndigheter och företag att hantera. Det har inom byggbranschen förts debatt under en tid för utökat ROT-avdrag, men att göra det avdraget grönt driver incitamenten till rätt typ av renoveringsåtgärder.
Med tanke på den stora kostnaden de flesta husägare behöver bära i att energirenovera, samt att energirenovering mest effektivt görs som en större renovering vid samma tillfälle, så bör man göra det möjligt att proaktivt använda fem års ROT-avdrag under ett och samma år.
2. Tillåta energirenovering att vara omvärderingsgrundande
Att god energiprestanda påverkar värdering på huset positivt är ingen drastisk slutsats och mäklare talar om att det kan vara skillnad i om huset blir sålt eller ej om huset är energieffektivt eller inte. Idag pekar man på enskilda åtgärder, som till exempel bergvärme, som en åtgärd som påverkar värderingen på huset. Här borde alla åtgärder, oavsett karaktär, som förflyttar huset från F eller G-klass, anses vara omvärderingsgrundande.
3. Lättnader i amorteringskravet
I dagens amorteringsregler finns utrymme att göra undantag från amorteringskravet, så kallad ventil, om hushållen utsätts för höga oväntade merkostnader. Att påstå att hushållen, framför allt hus i de två lägsta energiklassningarna F och G, har fått extremt ökade kostnader är ingen underdrift i och med energikrisen. Att göra kalkylen mer attraktiv genom att undanta energirenoveringsåtgärder från amorteringskraven är en del av åtgärdspaketet. Finansinspektionen undersöker just nu hur banker använder sig av denna ventil. I samband med det skulle även lättnader på amorteringskrav från förflyttningar i energiprestanda av hus inkluderas.
Svårighet för husägare att navigera rätt åtgärder
Problemformuleringen som husägare har är att man ser en ökad kostnad på sin elräkning men lösningen är inte alltid tydlig. En insatt och påläst husägare inser att det krävs en rad olika åtgärder (Fig. 3), men vet ofta inte vart den ska börja, medan den genomsnittliga husägaren knappt vet vad som kan göras eller vet vart man ska börja. Det leder till att husägare ofta fastnar i resonemang kring enskilda åtgärder, som till exempel solceller eller luftvärmepump, och missar den så viktiga helheten.
En energirenovering innehåller en rad olika åtgärder som behöver göras i rätt ordning och behöver olika typer av kompetenser. Därför är expertis kring helheten av både energi och byggtekniskt viktig för att investeringen ska ge så bra resultat som möjligt sett till energieffektivisering samt att åtgärderna samspelar för att hålla huset friskt. Trots allt är det gamla hus som ska samspela med moderna lösningar där tidigare årtiondens åtgärder borde gett lärdomar i vikten att se helheten.
Alla hus är unika och har olika förutsättningar, men vad de har gemensamt är de behöver åtgärder, ofta en kombination av åtgärder, utefter dess specifika förutsättningar.
Fig. 3 - Exempel på åtgärder i en energirenovering
Det finns en risk när en kund efterfrågar enskilda åtgärder, eller möts av företag som bara erbjuder enskilda åtgärder, att det blir en icke-optimal åtgärdsplan som saknar helhetstänket för husets energiprestanda och välmående, samt att bristande samordning av utförandet fördyrar. Som exempel så bör man alltid se över ventilationen i samband med fönsterbyte, tilläggsisolering eller byte av värmesystem för att säkerställa fortsatt fungerande luftflöden och välmående av både huset och dess boende. Men då det till exempel är snickare som utför fönsterbyte så har man inte alltid kompetensen inom ventilationen som behövs. Hus är komplexa och det finns flera exempel där yrkeskompetenser behöver kombineras för att uppnå önskat resultat.
För att energieffektivisera småhus behövs tydlig guidning för husägare som får en åtgärdsplan som ser till helheten av energi och både huset och boendes välmående samt har rätt förutsättningar för ett effektivt utförande.
Karaktär på ett energirenoveringsprojekt
Ett energirenoveringsprojekt är inte alltid så generisk att genomföra att man kan säga att till exempel majoriteten av arbetsinsatsen av en konvertering av el/gas som värmekälla innehåller primärt kompetenser som el och VVS. Om vi utgår från kundbehovet och beteendet istället för att fastna i silo-tänket, ser man att verkligheten i hur kunder och projekt beter sig är något helt annat.
Exempel, när jag som husägare gör en konvertering från direktverkande el så kan det innefatta stor påverkan på ytskiktet inne i bostaden, vilket medför både ommålning och byte av golv samt rivning och återuppbyggnad av väggar, tak och golv.
Ett energirenoveringsprojekt är alltså inte endast koncentrerat till det man initialt tänker är direkta energieffektiviseringsåtgärder. Om vi tittar på vår data hur ett typiskt energirenoveringsprojekt ser ut så blir detta tydligt. (Fig. 4)
Fig. 4 - En energirenovering innefattar i genomsnitt 400-600 timmar fördelat på flera yrkeskompetens (Dryfts data)
Hantverksbranschen behöver möta kundbehovet
Om vi som bransch tänker mer produkt och helhet, och går ifrån silo-tänket som kommer från vår skrå-kultur så kan vi möta kundbehovet på ett annat sätt än vad vi gör idag. Oavsett om det handlar om en badrumsrenovering, köksrenovering eller energirenovering så är det en produkt som kunder är ute efter. Det färdiga badrummet eller det nya köket är en produkt som kunden köper. För att leverera nya erbjudanden och lösningar på kunders problem behöver man ta inspiration från andra branscher, jobba i tvärfunktionella team med kompetens och mandat att leverera en kundresa från start till mål. Men det är lika viktigt att blanda in nya digitala verktyg för att bygga helt nya kundresor som tidigare inte funnits i hantverksbranschen.
Lösningen innehåller flera olika kompetenser, en köksrenovering kan till exempel innehålla hantverkskompetens från snickare, elektriker, rörmokare, plattsättare och målare, men det kunden köper är en färdig produkt, i detta fall ett nytt kök.
En energirenovering är ofta en än mer komplex produkt, det krävs att man dels har en djup byggteknisk kompetens och kunskap om hur olika åtgärder påverkar husets energiprestanda samt hur dessa åtgärder harmoniserar med varandra.
Privatmarknaden, B2C, i allmänhet, och energirenoveringar i synnerhet är extremt stor, och växer
Efterfrågan på energirenoveringar är stor just nu och kommer öka kommande 10-15 åren. Marknaden för traditionell renovering och underhåll av människors hem står för ca 14% av den totala årliga omsättningen inom byggsektorn och vår övertygelse är att alla renoveringar som görs kommande 10-15 åren bör inkludera energieffektiviserande åtgärder.
Marknaden för energirenoveringar av småhus i Norden är enorm. Enligt våra estimat behövs det investeringar på 2 827 miljarder i Nordens småhus (varav 971 miljarder i Sverige) (Fig. 5) för att nå klimatmålen. Detta är en affärsmöjlighet för både etablerade bolag i byggbranschen men även för nya snabbrörliga startups att utveckla innovativa tjänster och produkter. Att gifta ihop den traditionella hantverksbranschen med den snabbrörliga, innovativa startup-miljön kommer skapa bolag som kommer plocka avsevärda marknadsandelar och lösa ett kundbehov.
Fig. 5 – Marknadsstorlek energirenovering Norden – Antal hushåll fördelat på land, energiklass och investeringsbehov
”Att gifta ihop den traditionella hantverksbranschen med den snabbrörliga, innovativa startup-miljön kommer skapa bolag som kommer plocka avsevärda marknadsandelar och lösa ett kundbehov.”
Stora möjligheter för företagen att utveckla sitt erbjudande och möta detta kundbeteende
Bolag som kan erbjuda en smidig helhetslösning för kunder och hjälpa kunden genom hela resan, från rådgivning, åtgärdsplan, finansiering, utförande och energibesiktning kommer ta betydande marknadsandelar men det finns även värde för mindre bolag att anpassa sin affärsmodell för att möta marknaden. Man behöver inse att det är ett produktfokus som krävs, göra sin kundanalys och utveckla sin kundresa utefter vad kunden behöver, snarare än vad just jag sitter på för kompetens.
Vi anser att det är när man får ihop hela värdekedjan och möter utmaningen med ett helhetsperspektiv som den verkliga potentialen i marknaden kan förverkligas. Det är när hantverksbranschen som står för det fysiska utförandet samverkar med den innovativa snabbrörliga startup-miljön som utveckling av innovation, kundupplevelser, digitalisering och optimala operationella processer uppstår.
Byggbranschen är fragmenterad - och inte anpassad för privatmarknaden (B2C)
Här har hela byggbranschen ett ansvar att ta, ska vi lyckas med omställningen av svenska småhus så måste branschen lyfta den privata marknaden inom byggsektorn. Det är en extremt fragmenterad bransch där drygt 75% av företagen har färre än 6 medarbetare och med en skrå-kultur som gör att man inte alls har det helhetsfokus som man som konsument önskar och en diskrepans i önskad och faktisk kundupplevelse uppstår. Den moderna konsumenten gör allt fler av sina köp i en digital miljö, med full transparens och snabba leveranser medan byggbranschen inte alls har anpassat sig efter den verkligheten.
Branschorganisationer såväl som fackförbunden behöver sätta mer fokus och tillsammans utveckla förutsättningar för bolag att växa och utvecklas på privatmarknaden (B2C) där ramverket för branschen inte alltid är anpassat utefter marknadens behov. Ett modernt hantverksbolag består av en bredd av yrkeskompetenser där hela verksamheten ser väldigt annorlunda ut än för större entreprenader som idag har mycket av branschens fokus.
”Vi anser att det är när man får ihop hela värdekedjan och möter utmaningen med ett helhetsperspektiv som den verkliga potentialen i marknaden kan förverkligas.”
Beslutsfattare har en viktig roll att spela för att lyckas med omställningen
Som vi beskrivit tidigare i artikeln så krävs det kraftfulla incitament för hushållen. Dessa incitament bör dessutom vara utformade så de optimerar på en helhetslösning, snarare än riktade mot specifika åtgärder. Myndigheter bör också vara del i att utbilda husägare kring energirenoveringar. Energimyndigheten har en bra hemsida som guidar husägare, men detta kan utvecklas och informationskampanjer mot Sveriges husägare ökar förståelsen, skapar mer informerade beställare av tjänster och sätter också därmed press på branschen att behöva möta behovet.
Samverkan mellan beslutsfattare och branschen kan också utvecklas där intressenter i den dialogen inte bara ska optimera utifrån sitt intresseområde utan också helhetsperspektivet samt verklighetsbilden utifrån kundperspektivet ska lyftas in.
Den globala hållbarhetsagendan ger Norden som region en möjlighet till betydande ekonomisk tillväxt och positionera sig som hållbarhetscentrum i världen.
Vi i Norden ligger i framkant inom hållbarhet, 12 av de 100 mest hållbara bolagen i världen finns i Norden, vi har en stark etablerad entreprenörskultur av att skapa framgångsrika, globala bolag och vi kan fortsätta ligga i framkant inom det som är vår tids stora utmaning – Ett hållbart samhälle för kommande generationer.
Men för detta krävs att vi samlas kring utmaningen. Beslutsfattare har möjlighet att möjliggöra potentialen med rätt incitament mot husägare, hantverksbranschen har möjlighet att utveckla sin affär för att möta efterfrågan och kapitalmarknaden behövs för att finansiera satsningar som görs och kommer göras framöver.
Tillsammans kan vi lösa utmaningen, men vi måste sluta tänka silos och börja samverka.
Vi tar gärna den dialogen och delar med oss av våra insikter och data från vår verksamhet.
Daniel Lindgren
Samhällsansvarig och medgrundare på Dryft
daniel.lindgren@dryft.se
070-865 17 40
Skrivet av Daniel Lindgren
Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.