Energieffektivisering av gamla hus från 50-talet
Med energieffektivisering menas att man vidtar åtgärder för att minska husets behov av el och energi för husets uppvärmning och varmvatten, ofta också i kombination med byte till effektivare och miljövänligare energikällor. Det kan vara allt från enkla energismarta vanor i vardagen till att göra åtgärder som energieffektiviserar huset. Förutom att sänka husets driftskostnader höjer det värdet på huset, reducerar miljö- och klimatbelastningen och bidrar oftast till ett behagligare inomhusklimat.
Småhus byggda på 50-talet och tidigare är i grunden ”friska” eftersom man använde organiska byggmaterial och det var god ventilation, men energihushållningen var betydligt sämre än de krav vi har idag. Det finns därför stora möjligheter att energieffektivisera 50-talshus, där även mindre åtgärder kan ha stor effekt. De flesta 50-talshusen har under åren renoverats i olika omfattning där det ofta har gjorts åtgärder för ökad energieffektivitet. På denna sida beskrivs översiktligt energiåtgärder som kan göras med utgångspunkt från husens ursprungliga utförande.
Läs mer nedan för att lära dig hur ditt 50-tals hus kan blir lika energieffektivt som ett nybyggt hus idag!
Våra energiexperter på Dryft ser fram emot att hjälpa dig vidare!
Lär dig mer om energieffektivisering av gamla hus från 50-talet
Planering, åtgärder, tilläggsisolering
Tätning och byte av fönster och ytterdörrar
Isolering av husgrunden i 50-talshus
Tilläggsisolering av ytterväggar i 50-talshus
Effektivisera uppvärmningen i 50-talshus
Även ett gammalt hus från 50-talet kan bli smart
Tidstypiska 50-talshus
I Sverige finns drygt 2 miljoner småhus. Cirka 8% av dessa är byggda under 1950-talet. 50-talet var optimismens årtionde. Andra världskriget var över och folkhemmet skulle byggas. Egnahemmen förändrades en hel del. De skulle ha ett tilltagande utseende men samtidigt praktiska att bo i. Nya material började användas, både inne och ute och ny byggteknik infördes.
Under början av 50-talet hade de flesta husen källare. Grunden murades vanligen i hålsten eller göts i betong på frostfritt djup. Ett utmärkande drag var den höga källarsockeln.
Källarlösa hus blev populära under decenniets senare del. En nyhet var att grunden till enplanshus började tillverkas med en betongplatta direkt på marken.
Trästommar var fortfarande vanligast, men det byggdes det också många småhus med bärande murverk av lättbetong. Fasaderna var ofta i trä eller puts på lättbetongen. Mot slutet av 50-talet blev tegel allt vanligare. Skivor av asbetscement, eternit, användes också som fasadmaterial. Fönstren var vanligen kopplade tvåglasfönster. De flesta husen är byggda med sadeltak eller brutet tak som kläddes med traditionellt taktegel. Det finns ofta en oinredd kallvind.
I början av 50-talet bestod isoleringen i väggar och på takbjälklag fortfarande främst av sågspån och kutterspån, men efterhand tog mineralullen över. Hus byggda i början av 50-talet var oftast inte tätade och de hade mycket tunn isolering. Senare förbättrades isoleringen även om isoleringslagret sällan var mer än 10-15 cm tjockt. Isoleringen kan också ha blivit hoptryckt, vilket ytterligare har försämrat isoleringsförmågan. Ventilationen var som tidigare genom självdrag, där luftutbytet skedde genom springor i ytterväggar, tak, fönster, dörrar. Uppvärmningen var ursprungligen genom oljeeldning, vilket gjorde att ett vattenburet värmesystem blev standard. De flesta oljepannorna har bytts ut mot andra värmekällor efter oljekrisen på 70-talet och senare också av miljöskäl.
Planering av energirenovering är A och O
Alla hus är unika, speciellt de lite äldre. För att hitta de tekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga lösningarna för energieffektivisering krävs en noggrann planering, där man från husets nuvarande energistatus tar beslut om åtgärder. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp och tänka långsiktigt. Det gäller att se hur olika energiåtgärder påverkar varandra, att åtgärderna kommer i rätt ordning och hur det kan vara en integrerad del i husets vanliga underhåll och vid större renoveringar. Ett känt problem vid energieffektivisering av äldre hus, är att luftflöden och fuktbalansen i huset på olika sätt kan påverkas, vilket kan leda till fuktproblem och mögel. Att förhindra detta är därför en viktig del i planeringen av åtgärder.
Åtgärder för förbättrat klimatskal för 50-talshus
50-tals hus som inte har tätats och tilläggsisolerats har stora värmeförluster genom husets klimatskal, dvs. taket, väggar, fönster och ytterdörrar och golv/grunden. En första åtgärd är därför att se över klimatskalet, var finns det värmeförluster och köldbryggor i konstruktionen som bör åtgärdas. Det finns mycket kunskap om svagheter i konstruktionen i hus av olika ålder. Man kan också använda en speciell typ av värmekamera, s.k. termografi, för att hitta läckagen. Åtgärder kan omfatta alltifrån att täta runt dörrar och fönster till att tilläggsisolera fasad och grund. Förutom att ett välisolerat klimatskal minskar uppvärmningsbehovet, minskas också kylbehovet sommartid och det ger också en bättre ljudisolering.
Tilläggsisolering av vind i 50-talshus
Mycket av värmen från ett hus släpps ut genom taket, speciellt i äldre hus med dålig isolering på vindsbjälklaget. Tilläggsisolering av vinden är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att förbättra isoleringen på huset. En fördel är att vinden ofta är lätt att komma åt på 50-talshus. Idag rekommenderas 50 cm tjock isolering. Beroende på vindens utformning kan man använda isoleringsskivor eller lösull.
Isolera rätt och tänka på ventilation är viktigt
Ett välkänt problem är dock att tilläggsisolering av kallvindar kan ge upphov till fukt- och mögelproblem när vinden inte längre kan hållas torr av att värme som läcker upp från boytan och där murstocken inte längre är varm genom oljeeldningen. Vindsutrymmet blir kallare och fuktig luft kan kondensera. Det är därför viktigt att man samtidigt vidtar åtgärder för att minska fuktproblemet. Det handlar om val av isoleringsmaterial och att säkerställa att varm fuktig luft inte läcker upp på vinden, där en ”vindtät duk” läggs uppepå den befintlig isolering. Fukt från uteluften kan också behöva ventileras bort från vinden, där ventiler i gavlarna oftast ger tillräcklig ventilation.
Tätning och byte av fönster och ytterdörrar
En stor del av ett hus värmeförluster sker genom fönster och ytterdörrar, speciellt i äldre hus. Att byta till effektiva tätningslister mellan dörr-/fönsterblad och karm är en enkel åtgärd som ge stor energivinst, så det är klokt att börja med det. Mycket värme läcker också ut mellan fönster-/dörrkarm och vägg, som kan förhindras genom bättre drevning.
50-talets tvåglasfönster är inte i närhet så energieffektiva som moderna treglasfönster. Frågan är om det är motiverat att byta hela fönsterkonstruktionen. Om karm och båge fortfarande är i bra skick, är ett bra alternativ både kostnadsmässigt och för att inte förändra husets ursprungliga exteriör, att istället ”uppgradera” fönstren genom att den inre av rutorna byts ut mot en tvåglas isolerruta. Om byte av fönstret är nödvändigt, bör man välja ett treglasfönster med ett liknande utseende som originalfönstret.
På samma sätt som för fönster är ytterdörrarna i 50-talshus dåligt isolerade, där byte till moderna energieffektiva dörrar kan minska husets värmeförluster. Ytterdörren kanske är hårt ansatt av tidens tand och är dags att byta ut. Moderna dörrar ger också bättre ljuddämpning och inbrottsskydd. Det finns ett stort utbud av olika ytterdörrar så det går att finna en dörr som bäst passar huset.
Isolering av husgrunden i 50-talshus
I äldre hus med källare är det vanligt med fuktproblem. Husets dränering har med tiden försämrats. Källaren kan också ha blivit fuktigare när oljepannan togs bort. Oljepannan alstrade värme och skapade en luftomsättning i källaren som avstannar när det byts till annat värmesystem i huset. Man bör passa på att isolera källarväggarna när man lägger om dräneringen. Isolering görs då utifrån, vilket håller källarväggen varm och torr och motverkar på så sätt också fuktproblem.
50-talshus med markliggande betongplatta har ingen eller mycket lite isolering. Till skillnad mot hus från senare årtionden lades också isoleringen på plattan istället för under den. Idag rekommenderas att nybyggda hus har 30 cm tjock isolering, oftast cellplast, under plattan. Den dåliga isoleringen medför stort energiläckage till marken och kan ge upphov till fukt i plattan. Det går inte att tilläggsisolera under plattan i efterhand, och att isolera ovanpå är sämre ur fuktsynpunkt och det tar också bort mycket av rumshöjden. Betongplattan behöver därför bilas bort och grävas ur så att isolering kan läggas innan ny platta gjuts. Gör man det rätt så blir det inte bara mycket bättre isolerat utan också mer takhöjd, ofta välkommet i ett äldre hus. I den nya plattan kan man gjuta in golvvärme, vilket också kräver att plattan isoleras.
50-talshus, både med och utan källare, har ofta en hög synlig grundsockel som är enkel att isolera utifrån. Isoleringen kan täckas av armerad puts som målas, eller av olika typer av cementbaserade sockelskivor.
Tilläggsisolering av ytterväggar i 50-talshus
Den ursprungliga isoleringen i ytterväggarna, är likt isoleringen på vindsbjälklaget dålig. Den kan vara mindre än 10 cm tjock, till skillnad mot nybyggda hus med 30 cm isolering. Isoleringen kan också ha ”rasat ihop”, vilket gör att kyla lätt hittar in i konstruktionen. Ytterväggarna kan antingen tilläggsisoleras på utsidan eller insidan. Utsidan är att föredra då det bättre tar bort köldbryggor och gör den gamla konstruktionen torrare. Eftersom det är en kostnadskrävande åtgärd, är det oftast aktuellt först när träfasaden behöver bytas. En tegelfasad kan också isoleras utanpå, men man skall här beakta att det kommer att förändra husets karaktär genom att fönsterna hamnar ”långt in” i fasaden, även om det går att ”lyfta ut” fönstren. Invändig isolering kan vara ett alternativ om fasaden är i bra skick och om man har för avsikt att renovera inomhus. Man måste här vidta åtgärder för att förhindra fuktproblem, och det innebär ofta ny rördragning och det tar av boytan.
Effektivare ventilation
God ventilation är viktigt både för inomhusklimatet och energieffektivitet. Självdrag i 50-talshusen fungerade bra när eldning användes som uppvärmning och med den dåliga tätheten som var. Nackdelen var stora energiförluster genom frånluften, och det är svårt att reglera luftväxlingen och inomhustemperaturen. När husen har tätats och isolerats blir luftutbytet oftast för svagt. Samtidigt har luftomsättningen försämrats när oljepannan togs bort. Ett modernt hushåll alstrar också mycket fukt i inneluften, från diskmaskiner, torktumlare och annat, som behöver ventileras bort.
Man kan förbättra självdragssystemet genom att sätt in friskluftventiler, vanligen i sovrum och vardagsrum. Ökat luftflöde ut ur huset får man genom frånluftsfläktar, där man suger ut luften där den är som mest förorenad, som oftast är i badrum och kök. Ofta krävs mekanisk ventilation för att få tillräcklig ventilation. Det gäller att få bra luftväxling, att få in frisk luft utan att ventilera bort varm inomhusluft. Man kan här använda ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, ett s.k. ett FTX-system, som kan ge en värmeåtervinning på upp till 80%. Med FTX-ventilation återförs värmen till tilluften. Att installera ett fullt FTX-system är dock en stor investering som också tar stor plats i ett 50-talshus. Ett s.k. mini-FTX är därför ett bra alternativ för ventilering av enskilda utrymmen, där aggregatet istället monteras genom fasaden och det behövs ingen rördragning. Finns det sedan tidigare någon form av mekanisk ventilation i huset gäller det att systemet kontinuerligt rengörs och justeras för att ha maximal effekt.
Effektivisera uppvärmningen i 50-talshus
Eftersom det oftast finns ett vattenburet värmesystem i 50-talshuset så finns goda förutsättningar att installera ett moderna effektivare vattenburet värmesystem. Ofta har den ursprungliga oljeeldningen vanligen ersatts med en pelletspanna, fjärrvärme eller någon form av värmepump. Oftast går det att effektivisera det befintliga värmesystemet. Det kan handla om injusteringar av styrsystem och byte av komponenter, till exempel nya effektivare termostater.
Har man gjort åtgärder för att minska husets energibehov kommer inte behovet av tillförd energi att vara lika stort, men det är ofta ändå en bra idea att ersätta eller komplettera det befintliga värmesystemet med en ny och effektivare energikälla. Att byta energisystem är en långsiktig investering, där det krävs en noggrann undersökning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. Alla uppvärmningssystem har för- och nackdelar och det gäller att anpassa värmesystemet för just det specifika huset.
En fördel med 50-talshus är att det oftast finns vattenburna element, där man kan välja en rad olika värmesystem, som även värmer husets tappvatten. En värmepump är en bra lösning för att producera billigare energi, både som ett komplement eller som huvudsaklig energikälla. Det kan till exempel vara en luft/vattenvärmepump eller värmepumpar som använder markvärmekällor, dvs. ytjord-, sjö- och bergvärme, beroende på förutsättningarna där huset är. Värmepumpens effekt bestäms utifrån husets värmebehov och den skall också ha bra verkningsgrad. Det är också viktigt att tänka på husets och omgivningens förutsättningar för att veta om det är tex en luft/vattenvärmepump eller bergvärmepump som passar huset bäst.
Producera el med solceller
Det blir allt vanligare att producera sin egen el med solceller på hustaket, som också omfattas av bidrag för grön teknik. Moderna solceller är mycket effektiva och har blivit billigare i inköp. 50-talshusens ofta svagt lutande och relativt små tak och är inte helt optimala för solceller, men med rätt exponeringsriktning och utan skugga från träd och närliggande bebyggelse kan solceller ända sänka elräkningen rejält.
Även ett gammalt hus från 50-talet kan bli smart
Att på digital väg styra olika funktioner i hemmet blir allt vanligare. Det kan vara ett bra hjälpmedel i energieffektiviseringen, där man till exempel kan övervaka energiförbrukningen, styra temperatur och belysning i olika delar av huset även om man inte är hemma, och inte minst ta tillvara variationer i timpriset på el. Huset må vara gammalt men det är lätta att ta det in i framtiden genom att installera smart automatisk styrning.
Vanliga frågor om energieffektivisering av gamla hus från 50-talet
Vilka energieffektiviseringsåtgärder är mest effektiva för hus från 50-talet?
Isolering av tak, väggar och golv, installation av energieffektiva fönster, uppgradering av värme- och kylsystem, samt övergång till energieffektiva vitvaror och belysning är alla effektiva åtgärder.
Är det värt att investera i ny isolering för mitt hus från 50-talet?
Ja, ofta är äldre hus underisolerade enligt dagens standarder. Att uppgradera isoleringen kan leda till betydande energibesparingar.
Hur kan jag göra mitt 50-talshus mer energieffektivt utan stora renoveringar?
Du kan täta igen fönster och dörrar som drar, installera programmerbara termostater, använda energisnåla glödlampor, och använda energieffektiva vitvaror.
Vilken typ av värme- och kylsystem är mest energieffektivt för mitt 50-talshus?
Värmepumpsystem kan vara mycket energieffektiva. Men det bästa valet beror på ditt hus specifika behov och klimatet där du bor.
Är energieffektiva fönster ett bra val för mitt 50-talshus?
Ja, energieffektiva fönster kan göra en stor skillnad när det gäller att hålla värme inomhus på vintern och ute på sommaren.
Kan solpaneler hjälpa till med energieffektiviseringen av mitt 50-talshus?
Ja, solpaneler kan generera elektricitet för ditt hem och minska ditt beroende av nätström, vilket kan minska dina energikostnader.
Hur kan jag göra mitt 50-talshus mer energieffektivt och samtidigt behålla dess historiska karaktär?
Du kan förbättra energieffektiviteten genom att lägga till isolering på platser som inte syns från utsidan, använda stormfönster för extra isolering, täta sprickor och luckor för att förhindra drag, samt installera energieffektiva apparater och uppvärmnings-/kylsystem som inte förändrar husets yttre utseende. Regelbundet underhåll av befintliga system kan också bidra till bättre energieffektivitet.
Vilka miljöfördelar finns det med att energieffektivisera mitt hus från 50-talet?
Att energieffektivisera ditt hem kan hjälpa till att minska ditt koldioxidavtryck genom att minska mängden fossila bränslen som används för uppvärmning och kylning. Dessutom kan energieffektiva apparater och belysning minska mängden el du använder, vilket också kan bidra till att minska ditt koldioxidavtryck.
Hur kan jag förbättra energieffektiviteten i mitt 50-talshus om jag har en begränsad budget?
Mindre kostsamma åtgärder kan innefatta att täta sprickor runt fönster och dörrar, byta ut glödlampor till LED-lampor, installera energieffektiva duschkranar och vattenbesparande toaletter, samt använda smarta termostater för att optimera uppvärmning och kylning. Varje liten förändring kan bidra till betydande energibesparingar över tid.
Hittar du inte svaret på din fråga?
Fråga oss direktSammanfattningsvis
Det går att göra mycket för att energieffektivisera hus byggda på 1950-talet, där även relativt små åtgärder kan stor effekt, men det gäller att det görs rätt och i rätt ordning.
Prata med våra energiproffs på Dryft så hjälper vi dig med ditt 50-talshus!
Vill du veta mer om hur gamla hus från andra årtionden kan energieffektiviseras? Läs mer om:
Hus från 60-talet
Skrivet av Daniel Lindgren
Daniel Lindgren är uppvuxen i hantverksbranschen. Han har gjort resan från att jobba som hantverkare till att arbeta som projektledare och med ledningsgruppen på ett av Sveriges största hantverksföretag. Med den erfarenheten grundande han Dryft och leder nu över 100 duktiga snickare, elektriker, målare, plattsättare och rörmokare.
