Fit for 55 & EPBD: EU-direktivet som kommer påverka
hushållen, banker och bostadsmarknaden i Sverige och Europa

För att lyckas minska energiförbrukningen i byggnader är det en enorm mängd fastigheter som behöver energirenoveras. Det europeiska fastighetsbeståndet uppskattas till 220 miljoner byggnader, där den genomsnittliga energirenoveringstakten under 2021-2022 beräknas till 1%. För att nå målet enligt direktivet behöver energirenovering takten fördubblas till 2% per år fram till 2030 och därefter bibehållas fram till 2050. Denna renoveringstakt förväntas leda till att 35 miljoner byggnader kommer att behöva energirenoveras i EU över en kommande 10-årsperiod.⁹

2. MEPS (Minimum Energy Performance Standard) - Minimikrav för energiprestanda

MEPS, vilket står för Minimum Energy Performance Standards, är en reglering som fastställer minimistandarder för EPC-certifiering (Energy Performance Certification) av byggnader. Som tidigare belyst i denna artikel, finns det betydande potential att minska växthusgasutsläpp genom att rikta in oss på att förbättra energiprestandan i byggnader med den lägsta EPC-certifieringen. Inom ramen för EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), kommer det att införas nya minimikrav för energiklasser. Konkret kommer det att innebära att fastigheter med EPC-certifiering F och G kommer att vara tvungna att förbättra sin energiprestanda. 

Byggnader med EPC-certifiering G kommer senast i januari 2030 tvingats ha uppgraderat sin energiprestanda, en omställning kommer att omfatta över 30 miljoner byggnader i EU.⁴ Kommissionen arbetar för närvarande med att mobilisera finansiering för de initiala investeringskostnaderna för dessa byggnader. EU planerar att tilldela upp till 150 miljarder euro från sin budget fram till 2030 för att påskynda implementeringen av MEPS. Vidare kommer MEPS omfatta fler byggnader och till 2033 ska alla bostadsbyggnader vara uppgraderade till minst EPC-certifiering E.⁴

 
Om vi enbart ser till Sveriges småhusbestånd, kommer dessa förändringar att påverka över 444 000 småhus. Samtliga av dessa kommer att behöva genomgå omfattande energirenoveringar under de kommande åren, till en kostnad av 471 miljarder kronor.¹¹

5. Finansiella incitament

Denna omställning innebär betydande utmaningar för hushåll, och det råder osäkerhet kring genomförbarheten av direktivet. Investeringsbehovet för att uppgradera en byggnads energiprestanda till de nivåer som kommer att krävas enligt MEPS i framtiden beräknas till mellan 10 000 och 100 000¹⁰ euro för de minst energieffektiva byggnaderna.

Energirenovering är ofta en lönsam investering, då den inte bara avsevärt kan öka bostadens värde, utan även kan ge betydande energibesparingar - en övergång från EPC (energiklass) G till E förväntas till exempel resultera i en två tredjedels minskning av bostadens energiförbrukning⁴, vilket ofta leder till en attraktiv återbetalningstid för investeringen. Men för många småhusägare som redan idag har begränsade möjligheter att betala för elräkningen, uppvärmningen, har begränsad tillgång till kommersiella lån, och med fastighetsvärden som i vissa fall är lägre än renoveringskostnader, kommer omställningen att vara svår, och i vissa fall omöjlig. 

Hushåll som befinner sig i denna situation kallas inom EU för hushåll i energifattigdom (Energy Poverty). Uppskattningsvis befinner sig omkring 34 miljoner européer i denna situation. För att nå klimatmålen inom EPBD är det nödvändigt att dessa hushåll också kan uppgradera sina fastigheter till högre energiprestanda. För att möjliggöra omställningen för dessa hushåll kommer medlemsstaterna att behöva införa inkomstbaserade kriterier och tillhandahålla betydande bidrag eller stöd från omställningsfonden eller möjliggöra energirenoveringar genom tillgång till förmånliga lån. Ett finansieringsalternativ som för närvarande utreds är möjligheten att använda intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem för att finansiera energieffektivitets- och energisparande åtgärder för låginkomsttagare.¹⁴

För att möjliggöra omställningen kommer finansiella incitament som undanröjer de hinder som finns att spela en avgörande roll. Det läggs stort ansvar på medlemsländerna att utföra dessa incitament och de politiska åtgärder som medlemsländerna förväntas lansera för att säkra genomförandet av de nationella renoveringsplanerna är³: 

• Skatteincitament
• Förmånlig tillgång till finansiering, bidrag och subventioner
• Informationskampanjer kring vikten av omställningen
• Främja projektmodeller och affärsmodeller som tar helhetsgrepp kring energirenovering
   

Direktivets möjliga påverkan på banker och hushåll

När det inom ramen för EPBD införs harmoniserade EPC-klassificeringar och minimikrav på fastighetens energiprestanda kan det i kombination med den utökade hållbarhetsrapporteringen att innebära mycket stora omställningar för hushåll och banker med exponering mot byggnader med låg energiprestanda.

Ökad risk för banker med exponering mot byggnader med låg EPC-certifiering

Eftersom en stor del av bankernas affärsverksamheter är exponerade mot bolån, kommer den utökade hållbarhetsrapporteringen för banker att behöva innehålla detaljerade data rörande bolånestockens klimatpåverkan och åtgärder för att förbättra dess energiprestanda.

För att skapa transparens och jämförbarhet när det gäller bolånestockens klimatpåverkan kommer den harmoniserade EPC-klassificeringen att bli tydligt framträdande i kvoterna för grön tillgång (Green Asset Ratio, GAR) och bank-boks-taxonomi-överensstämmelse-kvot (Banking Book Taxonomy Alignment Ratio, BTAR). Dessa kvoter kommer att bli centrala faktorer för att bedöma och jämföra bankernas miljömässiga prestanda och ansvar, vilket i sin tur kommer att skapa en ökad medvetenhet och ansvarsskyldighet inom den finansiella sektorn när det gäller klimatfrågor. ¹⁶ ¹⁷ 

Den förstärkta hållbarhetsrapporteringen kommer att ge en ökad insyn i hur väl banker bidrar till klimatomställningen, och i samband med MEPS kommer bankernas exponering mot bolån med låg EPC-certifiering att bli synlig. Dessa nya marknadsförutsättningar kommer att resultera i en jämförbarhet av bolånestockens klimatpåverkan, vilket potentiellt kan påverka investerare, kunder och finansmarknadens syn på banken.

Banker med stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering kan därför behöva utarbeta en accelererad omställningsplan för sin lånestock och sätta ett högre tryck på sina låntagare, för att hantera den ökade risk som en stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering kan medföra. Denna ökade risk orsakas huvudsakligen av två faktorer:

• Förändringar i fastighetsvärderingen, och därmed säkerheten för bolån, för hus med låg EPC-certifiering

• Förhöjd kreditrisk för låntagare med låg EPC-certifiering till följd av försämrad betalningsförmåga
   

Förändrad bostadsvärdering för byggnader med låg EPC-certifiering

Genom implementeringen av minimikrav för energiprestanda (MEPS) kommer fastighetsvärderingen att påverkas. Det är rimligt att förvänta oss att se en fortsatt ökning av en marknadsmässig premie för energieffektiva byggnader, vilket på sikt kommer att påverka värderingen av bankers låneportföljer. Befintlig forskning som har undersökt förhållandet mellan fastighetsvärden och energiprestanda uppvisar redan en tydlig korrelation mellan dessa två faktorer.¹⁸

I Tyskland börja värderingsskillnader mellan fastigheter med låg och hög energiklass bli mycket tydlig, och under det gångna året har priset på en bostad med EPC-certifiering av klass H i genomsnitt varit 45% lägre än en bostad med deras högsta EPC-klas, A+. Säljare kommer högst troligt att behöva acceptera renoveringsrabatter för att kompensera för de kostnader som uppstår efter köp för att energirenovera sin fastighet. Detta innebär att vi framåt kommer vänja oss vid att EPC-certifiering kommer att vara en avgörande faktor vid köp och värdering av bostäder.²¹
 

Genom införandet av MEPS kommer samtliga bostäder att krävas uppnå minst EPC-klass F senast i januari 2030, och EPC-klass E år 2033. Detta kommer göra det tvingande för småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder i dessa fastigheter. Om sådana åtgärder inte vidtas, kan det medföra konsekvenser, exempelvis i form av differentierade kapitalkrav för lån kopplade till fastigheter med låg energiklass, eller genom att möjligheterna att sälja eller hyra ut fastigheten begränsas.

Dessa faktorer kan komma att innebär att risknivån för banker med en stor exponering mot bolån med låg EPC-certifiering avsevärt kommer att öka eftersom ESG-faktorer i nuläget inte inkluderas i riskbedömningarna. På längre sikt kan införandet av utökad hållbarhetsrapportering och implementeringen av MEPS medföra att fastigheter, som inte ställs om i enlighet med direktivet, riskerar att bli så kallade "stranded assets" för bankerna vilket kan innebära att banker tvingas ta större krafttag för att tvinga dessa hushåll att ställa om.
 

Genom införandet av MEPS kommer samtliga bostäder att krävas uppnå minst EPC-klass F senast i januari 2030, och EPC-klass E år 2033. Detta kommer göra det tvingande för småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder i dessa fastigheter.

Förhöjd kreditrisk för låntagare med låg EPC-certifiering till följd av försämrad betalningsförmåga hos hushåll

Den uppskattade kostnaden för att uppgradera en fastighet från låg till hög EPC-certifiering varierar mellan 10 000 och 100 000 euro.¹⁰ Detta innebär en betydande investering som låntagare med EPC-certifiering F och G kommer att vara tvungna att genomföra senast 2030 respektive 2033. Följaktligen kommer bolånekalkylen och den ursprungliga kreditrisken, som låg till grund för lånet, att behöva revideras utifrån de högre upplåningskostnader som denna investering i energirenovering innebär.

Denna situation kommer att utgöra en utmaning för hushåll med hög skuldsättningsgrad eller för de som lever på ekonomiska marginaler. Den ökade kostnaden för upplåningen kan i sin tur påverka låntagarens förmåga att fullgöra sina betalningar, vilket i förlängningen kan innebära en ökad kreditrisk för bankerna.
 

Förändrad fastighetsvärdering och höga investeringar för hus med låg EPC-certifiering påverkar hushålls låneförutsättningar

De förändrade marknadsförutsättningarna som uppstår till följd av införandet av EPBD kan komma att påverka hushållens låneförutsättningar. Detta gäller framförallt de hushåll vars fastigheter har låg EPC-klass. Detta eftersom fastigheter med låga EPC-klasser kommer anses vara mer riskfyllda. För hushåll kan det komma att innebära:

1. Minskat låneutrymme på grund av risk för höga energikostnader
2. Minskat låneutrymme på grund av renoveringsbehov
3. Inlåsningseffekt på grund av förändrade förutsättningar till försäljning och uthyrning
    

1. Minskat låneutrymme på grund av energikostnader 
 

Såvida fastigheten inte uppfyller de nya kraven på energiprestanda enligt de nya direktiven, och detta i samband med höga energipriser, kan det medföra ökade energikostnader för fastighetsägaren. Detta kan innebära att en väsentlig andel av hushållets disponibla inkomst behöver omfördelas till att täcka dessa energikostnader. Konsekvensen av denna omfördelning kan ha en direkt inverkan på hushållens bolånekalkyl, vilket i sin tur kan begränsa hushållens ekonomiska flexibilitet och belastningsförmåga.

2. Minskat låneutrymme till följd av investeringar i energirenoveringar

Införandet av direktiven EPBD och MEPS kommer att innebära att byggnader med låg EPC-certifiering blir skyldiga att genomföra omfattande energirenoveringar. Detta kommer i förlängningen att kräva att banker, i sina bolånekalkyler, integrerar den potentiella investeringskostnaden för energirenoveringar i sina beräkningar.

Denna tilläggskostnad kan ha en märkbar inverkan på hushållens lånekapacitet och kan därmed även påverka fastighetsvärderingar. För framtida köpare av byggnader med låg EPC-certifiering kommer det att bli nödvändigt att budgetera för omfattande kostnader för energirenovering.²¹

3. Inlåsningseffekt på grund av förändrade förutsättningar till försäljning och uthyrning

Bristen på omställning till en högre energiprestanda för en fastighet kan medföra avsevärda konsekvenser, inklusive begränsade möjligheter att hyra ut eller sälja fastigheten. Detta har redan observerats i Frankrike, där implementeringen av MEPS har resulterat i strängare regleringar. Specifikt har det fastställts att bostäder som faller inom energiklass G inte kommer att vara tillåtna att hyras ut eller säljas efter år 2028.¹⁹ Dessa förändrade marknadsförutsättningar kommer oundvikligen att ha en effekt på fastighetens värde och kan skapa en inlåsningseffekt för de som inte har ekonomiska förutsättningar att genomföra en energirenovering. 

Inlåsningseffekter för småhusägare som inte ställer om kommer även att stärkas ytterligare på grund av den prisskillnad som håller på att implementeras mellan småhus med låg respektive hög EPC-klassning. Priserna på byggnader med hög EPC-certifiering kommer sannolikt att fortsätta stiga de kommande åren, medan vi kan förvänta oss större prisfall för byggnader med låg EPC-certifiering. Säljare kommer högst troligt att behöva acceptera renoveringsrabatter för att kompensera för de kostnader som uppstår efter köp för att energirenovera sin fastighet. Som ett resultat kan den negativa prisutvecklingen för byggnader med låg EPC-certifiering bli ännu starkare än vad den nuvarande marknadsmiljön med höga finansieringskostnader och reallöneförluster isolerat skulle innebära.²¹

Genomförandet av direktivet och energiomställningen kan med tiden omforma våra prioriteringar vid köp av småhus. Historiskt sett har läget varit en avgörande faktor, men det är inte otänkbart att energieffektivitet kommer att bli den viktigaste faktorn framöver.²¹

Nya affärsmöjligheter som en följd av förändrade marknadsförutsättningar

Dessa förändrade marknadsförutsättningarna, som är ett resultat av implementering av EPBD och den utökade hållbarhetsrapporteringen, kommer att medföra nya förutsättningar och risker för banker och hushåll. Dessa förändrade marknadsförutsättningar öppnar också upp för nya affärsmöjligheter för den privata sektorn, där företags förmåga att exekvera på dessa möjligheter kommer vara direkt avgörande för att lyckas uppnå målen inom direktivet. Denna utmaning förstärks av att byggsektorn är en av de minst innovativa ekonomiska sektorerna inom EU²². Det är därför nödvändigt att innovativa arbetssätt från andra sektorer vågar ta steget in i byggindustrin, tillsammans med riskkapital. Detta skulle kunna främja utvecklingen av nyskapande kunderbjudanden som möjliggör den kommande renoveringsvågen.

För att möjliggöra en framgångsrik implementering av EPBD och påskynda klimatomställningen, ser vi tre huvudsakliga utmaningar som behöver adresseras. Dessa utmaningar innebär alla också nya affärsmöjligheter.

1. Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat
2. Finansiella incitament och stöd
3. One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp kring energirenovering. Hela vägen från rådgivning till utförd energirenovering.

1. Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat

I dagsläget uppskattas det att endast 10-15% av de svenska småhusen har EPC-certifiering. Denna siffra förväntas öka exponentiellt när kraven från EPBD implementeras och alla hushåll förväntas ha en EPC-certifiering. Att majoriteten av småhus har en EPC-certifiering är också avgörande för banker och andra företag som har en exponering mot bolån, för att de ska kunna uppfylla kraven på den utökade hållbarhetsrapporteringen.

För att möjliggöra denna ökning kommer det att behövas nya och innovativa lösningar för lagring och aggregering av energidata. Behovet av dataaggregering är inte enbart för att efterleva de utökade hållbarhetsrapporteringskraven, utan också för att möjliggöra träffsäker kommunikation till hushållen.

För att accelerera energirenoveringstakten kommer det vara avgörande att hushållen får korrekt och relevant information. Denna information bör inkludera detaljer om vilka regleringar som gäller för det enskilda hushållet, utbildning kring hur man förbättrar energiprestanda i sin bostad, vägledning om hur man inleder processen,  samt information om tillgängliga bidrag eller incitament för hushållet. Genom att tillhandahålla korrekt, träffsäker och relevanta information till hushållen, kan vi förbättra möjligheterna för dem att inleda energirenoveringsprocessen. Detta är avgörande för att uppnå den takt av energirenoveringar som direktivet satt som mål. Det är därför avgörande att innovativa lösningar som möjliggör effektiv aggregering av energidata implementeras och börjar användas av banker i en accelererad takt.

2. Finansiella incitament och stöd

Kostnaden för att genomföra en energirenovering varierar betydligt baserat på de unika behoven hos varje specifikt hus. Renoveringskostnaderna beräknas ofta till mellan 10 000 och 100 000 euro¹⁰, särskilt för bostäder med lägst EPC-certifiering. I arbetet med att omvandla det nuvarande beståndet av småhus kommer banker att spela en central roll. Detta kommer att ge upphov till nya affärsmöjligheter, som exempelvis nya “gröna” finansiella produkter och ökad utlåning vilket möjliggör ökade intäkter från befintlig kundbas. 

Samtidigt kommer det att vara nödvändigt med betydande stöd till hushåll som saknar de finansiella resurserna för att genomföra energirenoveringar. Detta blir särskilt viktigt med tanke på den nuvarande ekonomiska nedgången, som riskerar att avsevärt fördröja energirenoveringstakten. För att säkerställa att renoveringarna sker i en takt som överensstämmer med de uppsatta målen, är det avgörande att rätt incitament implementeras. Dessa incitament skriver vi om i vår artikel “Utmaningar & möjligheter i energirenoveringen av svenska småhus”.

En kort sammanfattning av dessa incitament är: 

• Utökat grönt ROT-avdrag samt att göra det möjligt att proaktivt använda fem års ROT-avdrag år ett

• Gör energirenoveringsåtgärder omvärderings grundande för att möjliggöra investering via bolån

• Inför lättnader i amorteringskraven

• Införa finansiellt stöd för hushåll utan finansiella möjligheter att genomföra en energirenovering. Detta kan vara förmånlig tillgång till finansiering, bidrag eller subventioner

3. One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp är avgörande för att möjliggöra omställningen

Att energirenovera är oftast en lönsam investering, eftersom det ofta innebär ökat värde på fastigheten och betydande energibesparingar. Faktum är att en energirenovering som höjer EPC-certifieringen från G till E kan resultera i en minskning av bostadens energiförbrukning med cirka två tredjedelar¹⁸, vilket ofta innebär en attraktiv återbetalningstid för investeringen och hushållet. Det är dessa mer omfattande, så kallade djupa renoveringar som kommer främjas genom implementeringen av EPBD.

För att uppnå en minskning av energiförbrukningen med 60 procent eller mer krävs en rad åtgärder som är skräddarsydda för det specifika huset och som djupet förbättrar byggnadens energiprestanda.  För att uppnå detta krävs det att det tas ett helhetsgrepp där både klimatskal, värmesystem, värmekälla, ventilation, smart energistyrning och energiproduktion adresseras tillsammans.

För det genomsnittliga hushållet finns det dock betydande hinder för att inleda en energirenovering. Detta beror på svårigheterna att veta vad som kan göras, vad som bör göras, hur olika åtgärder samverkar, hur olika åtgärdspaket påverkar energiprestanda, eller var man ska börja. Dessa hinder beror delvis på att allmän kunskap om energirenoveringar i samhället är begränsad. Detta är inte överraskande, då djupgående kunskaper inom energi och byggnadsteknik krävs för att kunna rådge och genomföra en energirenovering.

Branschen underlättar inte heller för hushåll att initiera energirenoveringsprojekt. Hantverksbranschen är idag starkt fragmenterad, med många mindre entreprenörer som specialiserat sig på enskilda åtgärder utan att beakta helheten och hur dessa åtgärder tillsammans påverkar byggnadens allmänna hälsa och energiprestanda. Bristen på innovativa, kundcentrerade helhetslösningar gör det mycket svårt för småhusägare att genomföra en djup renovering som fundamentalt förbättrar byggnadens energiprestanda. Denna brist riskerar att försena implementeringen av EPBD och kan till slut leda till att medlemsländerna misslyckas med att uppnå sina uppsatta klimatmål i tid.

Många av de nyligen lanserade, innovativa affärsmodellerna inom energirenoveringssektorn utgörs ofta av marknadsplattformar som fokuserar på enskilda åtgärder. Den grad av energirenovering som dessa affärsmodeller erbjuder kan i många fall betraktas som ytliga renoveringar, som inte förbättrar byggnadens energiprestanda djupet. Dessa affärsmodeller adresserar heller inte den komplexitet som hushållen upplever kring djupa renoveringar, vilka ofta kräver expertis i form av rådgivning och skräddarsydda åtgärdsplaner.

För att uppnå den takt av omfattande energirenoveringar som krävs för att nå klimatmålen och förbättra energiprestandan i beståndet av småhus, kommer det att behövas nya och innovativa kunderbjudanden som omfattar hela spektrumet av energirenovering. Dessa helhetslösningar, ofta kallade 'one-stop shops', ger kunden stöd genom hela processen: från rådgivning och utbildning, framtagande av en åtgärdsplan och finansiering, till genomförandet av renoveringarna och utfärdande av förbättrad EPC-certifiering. Dessa lösningar har länge identifierats av EU som avgörande för att möjliggöra implementeringen av EPBD.²⁰

Tillgången på dessa tjänster är för närvarande mycket begränsad. Därför kommer den privata sektorns förmåga att exekvera på dessa affärsmöjligheter vara direkt avgörande för att lyckas uppnå målen inom direktivet. Denna utmaning förstärks av att byggsektorn är en av de minst innovativa ekonomiska sektorerna inom EU.²² Det är därför nödvändigt att innovativa arbetssätt från andra sektorer vågar ta steget in i byggindustrin, tillsammans med starkt stöd av investerare och riskkapital med erfarenhet av att bygga nya affärsmodeller i nya branscher.

Vi står inför en stor omställning med enorma utmaningar men också stora affärsmöjligheter

Implementeringen av den utökade hållbarhetsrapporteringen och EPBD kommer att innebära en betydande omställning för fastighetsägare samt banker med exponering mot bolån. För att på bästa sätt bemöta denna förändring kommer det att krävas att vi adresserar och kraftsamlar kring dessa utmaningar: 

• Dataaggregering av byggnaders energiprestanda och EPC-certifikat

• Finansiella incitament och stöd

• One-stop-shops, kunderbjudanden som tar ett helhetsgrepp kring energirenovering. Hela vägen från rådgivning till utförd energirenovering.
   

Vi kommer inom kort att se betydande förändringar inom dessa områden, och att snabbt anpassa sig till dessa kommer att vara avgörande för att uppnå de uppsatta klimatmålen. EPBD förväntas röstas igenom av EU-parlamentet och EU-rådet under hösten, vilket då kommer att rikta strålkastarljuset mot den nya lagstiftningen och omställningstiden kommer att accelerera något enormt. Fram tills lagförslaget fastställs är det av yttersta vikt att vi tillsammans i branschen förbereder oss och påbörjar omställningen, så att vi till hösten är redo att tillsammans sätta igång att energirenovera sveriges småhusbestånd.

Lyckas vi genomföra direktivet EPBD på ett framgångsrikt sätt, kommer EU ha tagit viktiga kliv i riktningen mot målet om att bli den första klimatneutrala ekonomin och det första klimatneutrala samhället till 2050.
 

Kontakta oss för att prata mer om omställningen Sveriges småhus står inför: 

Erik Roman
Affärsutveckling Energirenovering på Dryft

erik.roman@dryft.se

Referenslista

1 “Paris Agreement on climate change”  Council of the European Union

2 “Fit for 55” Council of the European Union

3 “Directive on the energy performance of buildings and Directive on energy efficiency” Official Journal of the European Union

4 “Questions and Answers on the revision of the Energy Performance of Buildings Directive” European Commission

5 “Deep Renovation: Shifting from exception to standard practice in EU Policy” BPIE,  Buildings Performance Institute Europe

6 “Establishment of a framework to facilitate sustainable investment regulation” Official Journal of the European Union

7 “Corporate sustainability reporting directive” Official Journal of the European Union

8 ”Nearly zero-energy buildings” European Commission

9 “Questions and Answers on the Renovation Wave” European Commission

10 ”Energy Performance of Buildings Directive review: how will banks be affected?” THINK economic and financial analysis

11”Utmaningar & möjligheter i energirenoveringen av svenska småhus” Dryft Energirenovering

12 “Rekorderlig Renovering” BeBo, ett av Energimyndighetens nätverk

13 “Commission recommendation on energy poverty” Official Journal of the European Union

14 “A Renovation Wave for Europe - greening our buildings, creating jobs, improving lives” European Commission

15 “Climate resolutions of government implemented: promotion of energy-efficient construction & refurbishment even more attractive”KFW, bank aus verantwortung

16 “EBA publishes binding standards on Pillar 3 disclosures on ESG risks” EBA, European Banking Authority

17 “Top EU banks to publish 'pioneering' climate data” Reuters

18 ” The impact of changes in dwelling characteristics and housing preferences on Belgian house prices” National Bank Of Belgium 

19 “Nya energikrav på befintliga byggnader på gång” Fastighetsägarna

20 “One-stop shops for residential building energy renovation in the EU” European Commission

21”The green transition takes hold of Germany’s property market” THINK economic and financial analysis

22 “Minimum standards, maximum impact: How to design fair and effective minimum energy performance standards” BPIE, Buildings Performance Institute Europe